1Nosgnor a l’ha ancora parlà a Mosè e a l’ha dije: 2"A tuta la comunità dj’Israelita daje coste disposission-sì: ‘I l’eve da esse sant, përchè ch’a l’é ni ch’i son sant, ël Signor vòst Dé. 3Minca un ëd vojàutri a l’ha da porteje rispet a sò pare e soa mare. I l’eve sèmper da osservé ‘l dì d’arpòs[1] ch’i l’hai stabilì. Mi i son ël Signor, vòst Dé.
44 An gnun-a manera adressé vòstre preghiere a d’idoj e fabricheve nen ëd mistà ‘d metal fondù. Mi i son ël Signor, vòst Dé.
5Quand ch’i smon-e al Signor un sacrifissi ‘d comunion[2], felo ‘d manera che a Nosgnor a-j piasa përdabon[3]. 6Mangé la carn dël sacrifissi l’istess dì o l’indoman. Tut lòn ch’a resta fin-a al ters dì, a l’ha da esse dël tut brusà. 7Se quajdun a na mangia ël ters dì, i l’acetrai pa; cola carn a l’é coma sìa fussa na caròpa. 8Col ch’a na mangia a portrà ‘l pèis ëd soa colpa, përchè ch’a profanrìa na còsa consacrà a mi, ël Signor, e a sarìa chiel istess tajà fòra[4] dal pòpol d’Israel.
9Al temp dl’arcòlt, mësson-e nen lòn ch’a l’é chërsù an sla broa dij camp, e tiré nen sù ‘l gran ch’i mëssonor a fan tombé, 10Fé l’istess ant la vëndumia - cheuje nen dël tut l’uva ch’a-i é ant le vis o ch’a l’é cascà a tèra. Lassela pitòst për ij pòver e jë strangé ch’a-i é ant ël pais. Mi i son ël Signor, vòst Dé.
11Roba nen. Busiarda nen. Ambroja nen quajdun dël pòpol. 12Giura nen ël fàuss për mè nòm. Cola-lì a sarìa na profanassion dël nòm ëd tò Dé. Mi i son ël Signor.
13Sfruta nen tò pròssim nì portje vìa lòn ch’a l’é ‘l sò. Speta nen fin-a a l’indoman ëd deje la paga ai travajeur giornalié ch’it l’has pijà. 14Daje nen ëd nòm[5] a un ch’a l’é ciòrgn e fà nen trapëtta a un ch’a l’é bòrgno. Pensa che tò Dé a vëdd tut. Mi i son ël Signor.
15Ant ij giudissi, fé nen ëd sentense ingiuste. Fé nen ëd parsialità an favor dij pòver o djë sgnor e dij potent. Giudiché sèmper con giustissia. 16Va nen an gir an tra toa gent a spantié ‘d maldicense. Presenteve nen coma ‘d testimòni për fé meuire vòst prossim. Mi i son ël Signor. 17Cova nen ëd malànim contra tò frel, ma al cas coregg-lo, parèj it të faras nen responsàbij ëd sò pëccà.
18Piete nen l’arvangia nì cova ‘d rancor contra gnun ëd tò pòpol. Veule bin a tò prossim tanme a ti medésim. Mi i son ël Signor.
19Osserva ‘dcò coste régole-sì. Cobia nen ëd bestie dë specie diversa; sëmna pa an tò camp ëd smens ëd sòrt diversa; butte nen adòss na vestimenta antërsùa ‘d doe diverse qualità ‘d fibra.
20Se n’òm as cogia con na s-ciava ch’a l’é concubin-a ‘d n’àutr e ch’a l’é nen ëstàita riscatà o rendùa lìbera, apress d’avèj anvestigà ‘l cas, col-lì a l’avrà da paghé ‘n risarciment, ma a saran nen condanà a mòrt, dagià che la fomna a l’é ‘ncora na s-ciava. 21L’òm, contut, a smon-rà un moton l’intrada dël Tabernàcol coma ‘n sacrifissi ‘d riparassion. 22Ël sacerdòt, con ës sacrifissi ‘d riparassion, a farà la sirimònia d’espiassion për ël pëccà che col òm a l’ha comëttù; parèj a oten-rà ‘l përdon ëd sò pëccà.
23Quand ch’intreras ant la tèra dla promëssa e a-i pianteras d’erbo ‘d tute le sòrt, për ij prim tre agn mangg-ne nen ij frut e tenje për profan[6]. 24Tuti j’erbo ch’a daran ëd frut l’ann ch’a fà quàter, consacrje al Signor con ëd càntich ëd làuda[7]. 25A partì da l’ann ch’a fà sinch i podras mangene ij frut. S’i faras parèj ti tl’avràs ël mej arcòlt. Mi i son ël Signor, vòst Dé.
26Mangia nen la carn ch’a sia nen ëstàita svoidà da sò sangh. Pràtica nen l’art dl’andvinassion nì j’incantésim. 271Tajte nen ij cavèj ai pols ëd la testa, nì spont-te ij cant dla barba. 28Fate nen d’incision an sla pel coma ‘n segn ëd deul nì ‘t faras fete ‘d tatuagi an sla pel. Mi i son ël Signor. 29Profan-a nen toa fija an fasendje fé la bagassa, dësnò ‘l pais as ampinirìa ‘d prostitussion e as quatarìa d’ignomìnia.
30I l’eve sèmper da osservé ‘l dì d’arpòs ch’i l’hai stabilì e d’avèj reverensa për mè santuari Mi i son ël Signor. 31Antamneve nen andasend a consulté ij mascon o coj ch’a fan l’evocassion dij mòrt. Mi i son ël Signor, vòst Dé.
32Àuss-te an pé dëdnans a j’ansian e rend onor a coj ch’a l’han ij cavèj bianch. Àbie timor ëd Dio. Mi i son ël Signor. 33Quand un migrant a ven a sté dacant a voi, profitene nen[8]. 34Al opòst, considerelo coma un dël pòst, coma un ëd vojàutri. Volèje bin tanme i veule bin a voi medésim, che ‘dcò vojàutri i j’ere ‘d migrant ant ël pais d’Egit. Mi i son ël Signor vòst Dé.
35Fé gnun-e ingiustissie ant ij giudissi, nì faussifiché ij méter, ij pèis, o le mzure. 36Che vòstre bilanse, pèis e mzure a sio precise. Mi i son ël Signor, vòst Dé, ch’a l’ha fave seurte da l’Egit.
37Osservé tute mie ordinanse e régole. Mi i son ël Signor.
O “ij saba”.
O “ëd pas”.
Conform a Soa volontà
O “rajà”.
O “insulta nen”.
O “proibì”.
O “coma na selebrassion ëd làude”.
O “sfrutelo nen”.