Gioel 3
Ël progèt ëd Nosgnor ëd giudiché le nassion
(1) Përchè an coj dì-là, an col temp-là, quand ch' i stabilirai torna Giuda e Gerusalem,
(2) Mi i butrai ansema le gent, i-j farai calé ant la comba 'd Giosafat: ambelelà Mi i intrerai an giudissi con lor për motiv d'Israel. mè pòpol e mia ardità, che lor a l'han ësbardlà tra le nassion e a l'han fàit le part ëd mè pais.
(3) Lor a l'han tirà le sòrt për mia gent, a l'han cambià na masnà con ëd bagasse, a l'han vendù le fije për ëd vin e a l'han beivù!
(4) E 'dcò vojàutri, Tir e Sidon, còs ch'i veule da mi? E tuti voi, c ontrà 'd Filistea, iv pijereve-ne d'arvangia contra mi? Ma se vojàutri i veule vendicheve 'd mi, dun-a mi 'v farai tombé l'arvangia dzura 'd vòstre teste!
(5) Voi ch'i l'eve piàit mè argent e mè òr, ch'i l'eve portà ant ij vòst templ ij mè tesòr pressios,
(6) i l'eve venduje ai Grech ij fieuj 'd Giuda e 'd Gerusalem, për ëslontaneje da sò pais!
(7) E bin! Mi i-j ciamerai d'anduva ch'i l'eve venduje, e i farai torna casché vòstre assion dzora 'd vòstre teste!
(8) I vendrai vòstri fieuj e vòstre fije, i-j butrai an podèj dij fieuj 'd Giuda, che a-j vendran ai Sabèj, a na gent lontan-a, përchè Nosgnor a l'ha parlà.
Ël giudissi ant la Valada 'd Giosafat
(9) Publiché sòn an tra le gent: Parié la guèra! Ciamé ij vajant! Ch'a ven-o, ch'a monto tùit j'òm ëd guèra!
(10) Feve dë spa con vòstre sape, ëd lanse con vòstre faussìe, che 'dcò 'l pì débol a peussa dì: "Mi i son un guerié".
(11) Sah! Vnì-sì tute voj gent ëd j'anviron, e buteve tute ansema ambelelà! Nosgnor, fà vnì giù ij tò vajant!
(12) Che le nassion as dësgagio e che le gent a monto a la valada 'd Giosafat, përchè lì i starai ëstà për giudiché tuti ij pòpoj d'antorn.
(13) Deje man a la faussìa: l'amson a l'é matur; vnì, sgnaché, përchè 'l torcc a l'é pien; e le tin-e a verso... da tanta gramissia ch'a-i è!
(14) Ël mond dël mond ant la Comba dla Decision! Perchè 'l Dì 'd Nosgnor a l'é davzin ant la Valada dla Decision!
(15) Ël sol e la lun-a a vniran ëscur e le stèile a përdran sò splendrior1.
(16) Nosgnor a breugia da Sion, a fà sente Soa vos da Gerusalem; ij cej e la tèra a tërmolo! Ma Nosgnor a sarà na sosta për soa gent, na fortëssa për j'Israelita!
La presensa dël Signor an Sion
(17) Antlora voi i savreve che Mi i son Nosgnor, vòst Dé ch'a stà a Sion, mia montagna santa! Gerusalem a sarà 'n leugh sacrà; jë strangé a-i pass-ran pa pì!
(18) An col dì-là, le montagne a stisseran ëd vin neuv, e 'l làit a scorerà për le colin-e; an tùjt ij torent ëd Giuda j'eve a scoreran. Na sorgiss a s-ciodrà da la Ca 'd Nosgnor e a bagnerà la Comba dle Gasìe.
(19) L'Egit a sarà na deesolassion për motiv ëd le violense fàite ai fieuj ëd Giuda, për ël sangh nossent ëspantità për ij sò pais.
(20) Ma Giuda a sarà abità për sèmper e Gerusalem për tute le generassion.
(21) Mi i farai arvangia 'd sò sangh, i lo lass-rai pa sensa punission, e Nosgnor a l'avrà soa Ca an Sion.
Majo Galin-a, Dzèmber 1988.
https://lumina.bible.org/bible/Joel+3
À à È è É é Ì ì Ò ò Ó ó Ù ù Ë ë