Lag: Jean Sibelius
Texti: Johan Ludvig Runeberg
Den första kyssen.
På silver molnets kant satt aftonstjärnan,
från lundens skymning frågte henne tärnan.
,, Säg, aftonstjärna, vad i himlen tänkes,
när första kyssen åt en älskling skänkes?"
Och himlens blyga dotter hördes svara:
,,På jorden blickar ljusets änglaskara,
och ser sin egen sällhet speglad åter;
blott döden vänder ögat bort och gråter."
Fyrsti kossinn
Kvöldstjarnan varpar silfurbirtu á skýin.
Frá skugga runnans unga stúlkan spyr:
,,Segðu mér kvöldstjarna, hvað finnst ykkur þarna uppi, er unnustinn kyssir mig fyrsta sinni ?"
Kvöldstjarnan svarar.
,,Englarnir horfa brosandi til jarðar og gleðjast,
en dauðinn lítur undan og grætur."
Þýð. Elísabet Erlingsdóttir og Atli Ásbergs
Der erste Kuss
Dem Abendstern am Silbervolkenrande
das Mädcheen leise eine Frage sandte:
"Sag´, Abendstern, was die im Himmel
denken, wenn wir den ersten Kuss
den Liebsten schenken ?"
Des Himmels Kind gab ihr zur
Antwort wieder: "Die Engeln blicken
froh zur Erde nieder, die eigne
Seligkeit zu sehen sie meinen: der Tod
nur fort sein Auge kehrt zum weinen"
Übers. F. Tilgmann
The first Kiss
Thro´ silver clouds the ev´ningstar was
stealing. The twilight song of girlhood
rose appealing: "Tell me, ev´ningstar,
what think they up in heaven,when first
a kiss to mortal maid is given?"
The timid child of heaven sang replying:
"The angelhosts of heav´nly light are ever
vying to find on earth some joys for their
own keeping, but death doth turn aside
his eyes, ah, weeping"
Transl. William Wallace