Lag: Árni Thorsteinsson
Texti: Guðmundur Guðmundsson
Rósin
Hún fölnaði, bliknaði,
fagra rósin mín,
því frostið var napurt.
Hún hneigði til foldar
hin blíðu blöðin sín
við banastríð dapurt.
En Guð hana í dauðanum
hneigði sér að hjarta
og himindýrð tindraði
um krónuna bjarta.
Sof, rós mín, í ró,
í djúpri ró.
Die Rose
Sie erbleichte und verwelkte,
meine schöne Rose,
Der Frost war hart.
Sie neigte ihre sanften Blätter zum Boden
im traurigen Todeskampf.
Im Tode aber nahm Gott
sie zu seinem Herzen
und der Glanz des Himmels
funkelte um die helle Krone.
Schlaf meine Rose in Ruh,
in tiefer Ruh.
Übers. Atli Ásbergs
The Rose
She withered and faded
my beautiful rose
for the frost was bitter.
She dropped her sweet petals
down to the earth
during the sorrowful death struggle
But in death, God took her to his heart
and the glory of heaven shone
around the bright bloom
Sleep, my rose, in peace
in deep peace
Transl. AH? eða ASA?