Namapenaqds

Namapenäds ela Schleyer

Namapenäds sököl u binons büvobodis, kels ninädons disini büfik Volapüka, u tefons lifajenotemi datuvala.

Penet in delabuk ela Schleyer tü 1879, mäzul, 31

El ‚Veltsprache-Lexikon’ (1879)

Dils Volapükik-Deutänapükik e Deutänapükik-Volapükik vödabuka calöfik. Dil cifik namapenäda pemekon ün 1879 de d. 7id yunula jü d. 22id gustula. I ninädon lisedis utanas, kels egetons pübotis balid dö Volapük. Ragivanüned di ‚zip’ ninädon magodis de netabukem Lösteränik.

Disin volapüka pro kulivans netas valik tala (1879)

Schleyer, J. M. Weltsprache: Entwurf einer Universalsprache für alle Gebildete der ganzen Erde.

Ninädon gramati, blufasetis, poedotis smalik, dilis Deutänik-Volapükik e Volapükik-Deutänik vödabuka. I ninädon pämodi pebüköl dö volalafab ü ‚Weltalfabet’ (bükot fa ‚C. Tappen’ in ‚Sigmaringen’). Ragivanüned di ‚zip’ ninädon magodis de netabukem Lösteränik.

El ‚Veltsprache’ (1879)

Schleyer, J. M. Weltsprache: Entwurf einer Universalsprache für alle Gebildete der ganzen Erde.

Namapenäd at ninädon nemi votik büfik Volapüka: ‚Pantoglossia’. Päm ninädon pämodis pebüköl tel, efe tiädü ‚Ein Weltalfabet’ ed ‚Entwurf einer Weltsptache und Weltgrammatik für die Gebildeten aller Völker der Erde’ (bofiks äbinons bükots fa ‚C. Tappen’ in ‚Sigmaringen’). Dil cifik binädon me gramatibepenot, blufasets, dil Deutänapükik-Volapükik vödabuka, poedots smalik, büvobods difik. Ragivanüned di ‚zip’ ninädon magodis de netabukem Lösteränik.

Volapük ü ‚Kosmoglosse’ (1880)

Magods rigädik pedagetons is.

Taibs gramatik leigodik

Namapenäd. Magods rigädik pedagetons is.

Lifibepenot obik

Schleyer, J. M. Meine Biografi. — 1880.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Lio datuvan Volapüka äreafom-li ad tiket datuvota okik?” Deutänapüko (1888)

Schleyer, J. M. Wie kam der Erfinder der Weltsprache zur Idee seiner Erfindung. — Konstanz, 1888.

Magods rigädik pedagetons is. I kanoy reidön vödemi ot in püks votik.

Liseds Volapükanas (de 1881 jü 1892)

El „Volapüka cifs e tidans” (namapenäd). Magods rigädik pedagetons is.

Pened de el Schleyer lü el Albert Sleumer, 1897, mayul, 11