Lautots

Penäds Volapükik

Telspikots Volapükik ad lärnön volapüki ela Schleyer (fa ‚J. Fieweger’)

Telapükats volapükik al lenadön Jleyera volapüki / ko dal datuvela pedesegivöls fa Fieveger, Y. — Breslau : Aderholz G. P., bukatedam, [1883].

Magods rigädik pedagetons is.

Konotüls Volapükik fa el R. Kniele pekonletöls (1884)

Kniele, R. Weltsprachliche Humoristika. Eine Sammlung kurzer Scherze, Witze etc. Deutsch und weltsprachlich. Zugleich Uebungsbuch in der Weltsprache ‚volapük‘ / von Rupert Kniele, Weltsprache-Lehrer und -Vorstand für Württemberg ; genehmigt und revidirt vom Erfinder der Weltsprache J. M. Schleyer, Pfarrer in Litzelstetten. — Überlingen a. B. : Aug. Feyel,  1884. = Cogikós volapükik. Konlet blefikas cogas, fasedas e lemänikos. Deutiko e volapükiko. Togo plägabuk in volapük / fa Knile Rupert, volapüka tidel e cif plo Vürtemberg ; pezepöl e perevidöl fa datuvel volapüka Jleyer Y. M., pädel in Lizzelstetten. — Überlingen len Bodanlak : Feyel Aug.,  1884.

Magods rigädik pedagetons is.

El ‚Minna von Barnhelm’ fa ‚Lessing’

Lessing. Mina de Barn῾elm u solataläb. Yofapled in suzugs lul / pelovepolöl fa Fieveger Y. — Breslau : Ader῾olz G. P. bukatedam, [1884].

‚Lessing’. Fredadramat binü süfs lul: „El ‚Minna von Barnhelm’, u soldataläb” (petradutöl fa ‚J. Fieweger’). Magods rigädik pedagetons is.

Tedaspod Volapükik-Deutänapükik (1885)

Knile, R. = Kniele, R. Tedaspod deuto-volapükik : teltum peneds tedelik difikas bidas bals, pekonletöls e pelovepolöls fa Knile R., volapükatidel e cifel plo Vürtemberg. Päzepos e pärevidos fa söl datuvel volapüka. — Ueberlingen a. B. : Druk von Aug. Feyel, 1885.

Fomülabuk samis spoda tedik ninädöl. Ninädon vödemis leigätik in Volapük e Deutänapük. Buk at jonülon Volapüki vemo rigiki, sevabo dö menod yela: 1887. Magods rigädik pedagetons is. I binon dagetovik doküm blägevietik (ma dünotem: ‚Google’).

Buk pro Danänapükans ad reidön me volapük di ‚Schleyer’

Aaen, J. C. Læsebog i schleyers verdenssprog volapük / af J. C. Aaen, Professor i Volapük, Redaktør af „Volapükabled“. Udarbejdet med Benyttelse af Professor, Dr. Kerckhoffs Arbejder i Volapük. — Förste Afdeling. — Aalborg : Magnus A. Schultz’s Forlag, 1887.

Magods rigädik pedategons is.

Kanits fa ‚Colling’

Colling, A. Kanits. (Weltsprachliche Lieder.) / herausgegeben von Anton Colling, diplomirter Weltsprache-Professor, Vorstand der Weltsprache Vereine zu Ludwigshafen und Mannheim, zugleich Weltsrpache-Obervorstand für die Pfalz. — I. Serie (Separatabdruck aus dem „Volapükatid“ von demselben Verfasser). — Ludwigshafen a/Rh. : Im Selbstverlage des Verfassers : In Kommission bei Fr. Baumgartner, Kunst- und Buchhandlung, 1887.

Magods rigädik padagetons is.

Tedaspod Volapükik-Deutänapükik (sotül yela: 1888)

Kniele, R. Deutsch-weltsprachliche Handelskorrespondenz. 200 kaufmännische Briefe in zehn verschiedenen Gattungen / übersetzt von Rupert Kniele, Weltspracheprofessor und -Vorstand (cifel) für Württemberg. Kademal der Weltsprache-Akademie und erster Sekretär des allgemeinen Weltsprachevereins. — Zweite verbesserte Auflage. Genehmigt vom Erfinder der Weltsprache. — Überlingen (Baden): Verl. von Aug. Schoy, 1888. = Tedaspod deuto-volapükik. Teltum peneds tedelik in bids difik bals / lovepolam fa Rupert Kniele, plofed volapüka e cifel plo Vürtän. Kademal e sekretel balid kluba valemik. — Segivot telid pamenodöl. Pezepos fa söl datuvel volapüka. — Überlingen (Badän) : Püb de Aug. Schoy, 1888.

Dabükot telid, efe pekoräkon bai sluds Volapükakongreda valemik telid. Magods rigädik pedagetons is

Tradutod Litaliyänapükik fomülabuka tedik (1888)

Kniele, R. Tedaspod volapüko-tälik. Teltum peneds tedelik in bids difik bals / fa Rupert Kniele, Plofed volapüka e cifel plo Vürtän, Kademal e sekretel balid kluba valemik (segivot telid pamenodöl). Lovepolam tälik fa Plofed T. Villani. — Reggio-Emilia : Stüt tipogafik e litogafik Namunelilas, 1888. = Corrispondenza Commerciale in lingua universale e italiana. Duecento lettere commerciali di dieci diverse specie / di Ruperto Kniele, Professore di volapük e presidente pel Vürtemberg, Accademico e primo segretario del club universale (seconda edizione corretta). Traduzione italiana del Prof. T. Villani. — Reggio nell’Emilia : Stabilimento tipografico e litografico degli Artigianelli, 1888.

Magods rigädik penotükons is.

Fomülabuk tedik Volapüka (1889)

Krause, G. Spodel tedelik volapüka. Ko vödabukil, noteds plänamik, e lägivot fa söl J. M. Schleyer, ninöl nemakonleti könabas, vätas e mafas de nets tedelik lepatik vola / pelautöl segun tedaspod de R. Kniele fa G. Krause. — London : Swan Sonnenschein & Ko., 1889.

Sotül Linglänapükik buka ela Kniele. Spodots vemo pebevobons ma noms ettimik pevotüköl Volapüka. Buk plu sümon ad tidabuk, bi no ninädon vödemis leigätik, koedon reidani ito tradutön vödemis. I pegivon vödem nemas pro könäds e mafäds länas difik. Ma fonun, datuval ädatikom vödis seimik etas sekü beg de lautan⸗tradutan. Magods rigädik pedagetons is.

Mastavobots kil se pöpalids Kroasäna-Särbänik (1886) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Magabs kil se popakanits koazäno-serbänik / pelovepolöls fa dokel ‘Ermán Ignaz, regasanel e tidel volapüka. — Zagreb (Koazän) : Bukatedam Albrecht i Fiedler, 1886.

Ko vödem leigätik Särbänapükik. Magods rigädik pedagetons is ed is.

Pämod ko mobs tefü votükam Vpa pötü Vpakongred valemik telid

Iparraguirre, F. Al lasam volapükelas in München nemü zenod volapükik Späna / dokel Fernandez Iparraguirre. — Guadalajara : Büken e tanöp plovinik, 1887.

Magods rigädik pedagetons is. I binon dagetovik doküm ot fomü ‚PDF’ e ‚docx’ (ko sotül ma noms nutimik Volapüka pevotüköl).

Dugian da ‚München’ e züamöp ona (1887)

Trautwein. Dukiel volapükik da München e zümöp oma. Sezük se « München ». Ko kaed zifa « München » e kaedils laka len « Starnberg » e ledoma « Nymphenburg. » / fa « Trautwein. » Lovepol fa Gross Karl, löpitidel vpa. — München : Christian Kaiser, 1887.

Magods rigädik penotükons is.

Dabükot telid cogas fa ‚Kniele’ (1887)

Kniele, R. Weltsprachliche Humoristika. Eine Sammlung kurzer Scherze, Witze etc. Deutsch und weltsprachlich. Nebst einem Anhang bekannter Gesellschaftslieder, / von Rupert Kniele, Weltsprache-Ober-Vorstand für Württemberg, diplomierter Weltsprache-Plofed, Ehrenmitglied des Nürnberger Weltsprachevereins und korrespondierendes Mitglied des Weltsprachevereins in München. — Zweite, verbesserte und vermehrte Auflage. — Überlingen a. B. : Aug. Feyerl, 1887. = Cogikos volapükik. Konlet blefikas cogas, fasedas e lemänikos. Deutiko e volapükiko. Sa lägiv sogakanitas pesevik, / fa Kniele Rupert, Cifel volapüka plo Vürtän, vpa plofed pedipedöl, stimakopanal vpakluba in Nürnberg e kopanal spodöl vpakluba in München. — Segivam telid, pemenodöl e pemödöl. — Überlingen l. B. : Feyel August, 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

Plägasets 100

Plägasetirs baltum al vödasbuki smalikün sa vöds zesüdikün kiltum. = 100 Übungssätze zum kleinsten Wörterbuche mit den 300 nòtwéndigsten Wörten. — 3 Aufl.

Magods rigädik pedagetons is.

Lidabuk Volapükik

Volapük-Liederbuch / herausgeb. von B. Ruffert. — Hamburg : Verl. von J. Kriebel, 1888.

Lids e tradutans onas: „Hüm volapükik” (‚Zorell’), „Fatän volapüka” (‚Dr. Schubert’ in ‚Hamburg’), „Netahüm” (‚Heil dir im Siegerkranz’, de ‚Peitz’ in ‚Büren’), „Kanitüm Deutelas” (‚Deutschland, Deutschland über Alles’, de ‚O. Jasper’ in ‚Altona’), „Tevakanitüm” (‚Wohlauf, noeh getrunken’, de ‚O. Jasper’ in ‚Altona’), „Geloged” (‚O, alte Burschenherrlichkeit’, de (‚Dr. Schubert’ in ‚Hamburg’), „Loreley” (‚Dr. Obhlidal’ in ‚Wien’), „Popakanitüm türänik” (‚Ach, wie its’s möglich dann’, de ‚B. Ruffert’ in ‚Hamburg’), „Dedit” (‚So leb’ denn wohl, du stilles Haus’, de ‚O. Jasper’ in ‚Altona’), „Tirolänan e oma cil” (‚Wenn ich mich nach der Heitmath sehn’ ’, de ‚Dr. Müller in Dächingen’), „Linil pedibleköl” (‚In einem kühlen Grunde’, de ‚A. Dieckmann’ in ‚Hamburg’), „Kanitüm mänedik” (‚Schier dreissig Jahre bist du alt’, de ‚B. Ruffert’ in ‚Hamburg’), „Sana neit” (‚Stille Nacht, heilige Nacht’, de ‚Dr. Müller in Dächingen’), „Lom” (‚Wenn ich den Wand’rer frage’, de ‚O. Jasper’ in ‚Altona’), ‚Rudelsburg’ (‚An der Saale hellem Strande’, de ‚B. Ruffert’ in ‚Hamburg’), „Gälokobsöd alüpo” (‚Gaudeamus igitur’, de ‚Colling’ in ‚Ludwigshafen’), „Lufela lolil” (‚Sah ein Knab’ ein Röslein steh’n’, de ‚A. Sarnighausen’ in ‚Hamburg’), „Kanitüm se ‚Zar und Zimmermann’ ” (‚Einst spielt’ ich mit Krone und Seepter’, de ‚O. Jasper’ in ‚Altona’), „Dedit” (‚Wenn die Schwalben heimwärts zieh’n’, de ‚Dr. Müller in Dächingen’), „Kanitüm rabotik se „Lüxamel” ” (‚Da streiten sich die Leut’ herum’, de ‚B. Ruffert’ in ‚Hamburg’), „O firabim” (‚O Tannenbaum’, de ‚A. Colling’ in ‚Ludwigshafen’), „Dedit de lom” (‚Nun ade, du mein lieb’ Heimathland’, de ‚O. Jasper’ in ‚Altona’), „In tevam” (‚Zwischen Frankreich und dem Böhmerwald’, de ‚L. Sprenger’ in ‚Altona’), „Kamadel gudik” (‚Ich hatt’ einen Kameraden’, de ‚Kniele’ in ‚Allmendingen’), „Dedit de fot” (‚Ade, du lieber Tannenwald’, de ‚Dr. Müller in Dächingen’), „Nefied” (‚Nun geh’ i zum Brünnle’, de ‚Kniele’ in ‚Allmendingen’), „Gödelakanit monitela” (‚Des Reiters Morgenlied’, de ‚Kniele’ in ‚Allmendingen’), „Stelils tel” (‚Die zwei Sternlein’, de ‚Dr. Obhlidal’ in ‚Wien’), „Liäfs kil” (‚Die drei Lilien’, de ‚Kniele’ in ‚Allmendingen’), „Kapül” (‚Droben stehet die Kapelle’, de ‚Dr. Müller in Dächingen’), „Plek du pug” (‚Vater, ich rufe dich’, de ‚H. Kloppenburg’ in ‚Wandsbek’), „Lak nu takom” (‚Still ruht der See’, de ‚E. Heinrich’ in ‚Hamburg’), „Vendelakor se ‚Nachtlager von Granada’ ” (‚Schon die Abendglocken klangen’, de ‚Dr. Müller in Dächingen’). Magods rigädik pedagetons is.

Kompilalebuk konedas e konotülas se läns valik

Konlet konedas e konilas se läns valik pelovepolöl in volapük fa volapükels sikikün. <Pekonletöls> dub Wilh. Hansen, plofed vpa. — København : Lybecker & Meyer, 1888.

Kompilalebuk konedas e konotülas se läns valik fa Volapükans benodistikün petradutölas ini Volapük. Magods rigädik pedagetons is.

Tradutans e lautans vödemas Volapükik: ‚M. Aue’, ‚E. Gutensohn’, ‚Richard Herold’, ‚Elsa Schneider d’Arno’, ‚Birtrame’, ‚Kerckhoffs’, ‚J. Holden’, ‚R. O. d’Isola’, ‚Stettner’, ‚Haastert’, ‚G. Crovato’, ‚Alfred Kirchhoff’, ‚Henri de Barazia’, ‚F. Iparraguirre’, ‚Harrison’, ‚van de Stadt’, ‚Moriz Obhlidal’, ‚H. Guigues’, ‚M. Fabin’, ‚Th. Devidé’, ‚V. Neubauer’, ‚M. Cyprian’, ‚K. Gross’, ‚V. Björkman’, ‚Paul Champ-Rigot’, ‚A. G. Hauptmann’, ‚K. Fr. Müller’, ‚Allaire’, ‚M. Zwaanswijk’, ‚Karoly Pozder’, ‚Forsman’, ‚N. de Ugarte’, ‚H. Müller’, ‚Marie J. Verbrugh’, ‚Julius Lott’, ‚G. Liedbeck’, ‚G. Banfi’.

Lautans vödemas natapükik petradutöl: ‚Hebel’, ‚F. Soave’, ‚Schiller’, ‚A. Delétant’, ‚P. Alarcón’, ‚E. Douwes Dekker’, ‚Perrault’, ‚Josefina Vilhelmina Vettergrund’, ‚Henriette Devidé’, ‚Judith Gauthier’, ‚C. af Wirsén’, ‚A. Paudler’, ‚Edouard Girardet’, ‚Johan H. Kellgren’, ‚Vittorio Alfieri’, ‚Ludolf Waldmann’, ‚Jókay Mór’, ‚C. O. Rosenius’, ‚Carlos Rubio’, ‚Luise Pichler’, ‚Fredrika Bremer’, ‚Julius Ajtay’, ‚Leo Tolstoi’, ‚Hildebrand’.

El „Kin binon-li kodan?”. Vobots anik fa el Sienkiewicz

Sienkiewicz, H. Böf pölamas. Kim binom kod? / Henryk Sienkiewicz ; lovepolam fa Rylski Alfons. — Leipzig : Püb de Mayer Eduard Heinrich,  1888. — (Dl Lederer Volapükabuks ; nüm 3: Polän).

Magods rigädik pedagetons is.

Noteds (namapenäd)

Ott, E. Notizen (noteds). — Konstanz, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Fiedafonäd (koned)

Berthet, É. Fiedafonad : lusag galänik / Élie Berthet ; pelovepolöl fa plofed A. Ferretti, kademal Volapüka. — Reggio-Emilia : Stüt tipo-litogafik namunelilas, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Magodabuk nen magods” fa el Andersen

Lederer [tradutan]. Magabuk nen mags / Andersen ; lovepolam fa Dl. Siegfried Lederer. — Leipzig : Püb fa Mayer Eduard Heinrich, 1887. — (Dl Lederer volapükabus ; nüm 1 : Dän).

Magods rigädik pedagetons is.

Blodef: ‚Grimm’. Märs pöpa Deutänik (1888)

Grimm, blods. Märs popa deutik / sevälam e lovepolam fa Dl. Siegfried Lederer (Wien). — Leipzig : Püb de Mayer Eduard Heinrich, 1888. — (Volapükabuks ; nüm 2 : Deutän).

Ninädalised: 1) Hänsel e Gretel; 2) Tuvaböd; 3) Rabs vel; 4) Nifavietil; 5) Zenajipul; 6) Spinalolil; 7) Mär dö lepul, kel ätävom al lenadön dledi; 8) Else visedik.

Koneds e konotils fa lautans Danänik (1888)

Koneds e konils fa lautels dänik / lovepolam dub Wilh. Hansen, vpa.-plofed. — Köbenhavn : püb de M. F. von Blaunfeldt, 1888.

Ninäd: „Dökül nejönik” (fa el H. C. Andersen), „Dönulogam” (fa el M. Goldschmidt), „Kläns neita” (fa el Rud. Schmidt), „Löf e telegrafot” (fa el H. Drachmann). Magods rigädik pedagetons is.

Tävaventürs in Kurdistän e Lapän. Koneds tel fa ‚Karl May’

May, K. Tävaventürs in Kurdän ed in Lapän. Kons tel / fa Dl. May Karl pelovepolöls dub Baumann Hans plofed vpa. — München : Herder e kop., 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Cogs legik e smaliks (fa dokan: ‚Mayerhofer’)

Mayerhofer, Johann. Cogs nepöligik e smalik / fa dokel Mayerhofer Johann, sekretel ziläkagüfa regik. Lovepol fa Pfundeis Mari<e>, jitidel volapüka. — Bamberg : Buchner’sche Buchhandlung, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Fomülabuk tedavik ma püks 15. Dil Volapükik

Tedaspod valemik in püks balselul. Deutik, nedänik, dänik, nelijik, svedik, fransänik, tälik, spänik, bodugänik, polänik, rusänik, nugänik, cegik, serbänik e rumänik. Sa güvatanad: Volapük. = Allgemeine Handelskorrespondenz in fünfzehn Sprachen. Deutsch, Holländisch, Dänisch-Norwegish, Englisch, Schwedisch, Französisch, Italienisch, Spanisch, Portugiesisch, Polnisch, Russisch, Ungarisch, Czechisch, Serbisch und Rumänisch. Ergänzungsband Volapük / [N. Heine]. — Berlin : Verl. für Sprach- und Handelswissenschaft (Dr. P. Langenscheidt).

Magods rigädik pedagetons is.

In stebedalecem klada balid (fredadramat, 1888) / Sotül votik fredadramata ot.

Schwarz, A. [tradutan]. In valä[da]sälun klada balid = Im Wartesalon erster Klasse : yofapled in süf bal / fa Hugo Müller ; lovepolam fa Dl. Adolf Schwarz. — Berlin : Verl. von F. A. Herbig, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Vomaledom”: konäd Bömänik (1888) / Sotül votik

Proschko, I. Vomagledom : lusag bömänik / Dl. Isidor Proschko ; pelovepolöl fa Rudolf Gunert. — Wien : Bukatedam de K. Kravani, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Lif e vol (konäd lofüdänik)

Lif e vol. Lusag se lefüdän fa Selegen Sergey Mihailovich. Posbük se „Volapükagased“, in Meidling lä Wien. Bük de Rollinger e Moessmer in Meidling.

Magods rigädik pedagetons is.

Plekabuk pro katulans (1888)

Koglgruber, K. Plekabukil plo Katolels / fa Koglgruber Kayetan. — Linz : Püb komitätik bukatedama ebenhöqik, 1888.

Pads anik buka defons. Magods rigädik pedagetons is.

„Natamilags tel in Macarän” fa el Gebaur Izor

Gebaur, I. Natamilags tel in Nugän / pelaut. fa Gebaur Izor, dilekel löpagümnada in Pécs, plofed vpa, stimakopanal kluba zenodik Bayäna, kopanal kluba nolelik de Konstanz e Wien. — Pécs (Nugän) : püb de Taizs József, 1888.

Magods rigädik pedagetonsdisk.yandex.ru/d/BKcZyh_DGZaPeA  is.

Pened ot in Volapük e püks votik (namapenäd fa ‚Winkler’)

Winkler, T. C. Brief in Volapük und andern Sprachen zur Vergleichung der Anzahl der gebrauchten Wörter.

Magods rigädik pedagetons is.

Gramat pöpedik ä kategöfik Volapüka (Volapüko)

Schleyer, J. M. Glamat popiko-katekik volapüka sa pläns al glamati / Johann Martin Schleyer. — Konstanz len Bodanlàk : Püb büra zenodik vpa. Jláyär’a, 1889.

Se penäds di ‚Tacitus’ dö topam, kösömots e pöps Germäna

Se „Tacitus dö seit, südods e pops Germäna.“ = Ex „Tacitus de situ, moribus et populis Germaniae.“ / pepötöföl in volapük e pepüböl, ko vödem latinapükik tefamik, fa W. Pflaumer. — Halle (Saale) : Püb fa Schroedel & Simon, [1889].

Magods rigädik penotükons is.

Konotils Vpik fa el Urquijo é Ibarra pekonletöls (1889)

Urquijo é Ibarra, de J. G. [konletan]. Konils volapükik, pelovepolöl(s) fa volapükels difik / e pekonletöl(s) fa Julio Gabriel de Urquijo é Ibarra, löpitidel vpa. — Leipzig : Oskar Leiner, 1889.

Tradutans e lautans Volapükiks: els Joaquin de Arce Bodega, plofed vpa;  Paul Champ-Rigot, plofed vpa; G. Day; Devidé Tadeo, Wien, Austria; Hippolyte Guigues, kademal; L. Dl. Lederer Siegfried; L. de Maynov Vladimir, loqpitidel vpka; L. Dl. Obhlidal, plofed vpka; L. Francisco de P. Chabran; L. Victor Pradera; L. Jose Joaquin de Olazabal; L. Schmidjörg; L. Julio Gabriel de Urquijo, löpitidel volapüka.

Magods rigädik pedagetons is.

Reided pemagodöl (lautotem)

Volapük. Lilads maegik.

Ninädon vödemis leigätik me Volapük e Litaliyänapük. Lautans vödemas Volapükik: ‚Fioretto Gius’, ‚M. J. Verbrugh’, ‚Prof. Augusto Actis’, ‚Voit Hermann’, ‚Lederer Siegfried’, vomül ‚de Keiser’, ‚Gross Karl’, ‚Emanuele Bertolini’, ‚P. Masoero’, ‚Bernhaupt Josef’, ‚P. Catel’, gab (‚Conte’) ‚Tauffkirchen’, ‚Henri de Barazia’, ‚J. Runström’, ‚T. Henry Harrisen’, ‚Mario Zanca’, ‚Van Aken’, ‚Aaen’, ‚Enderneitt Enrichetta’. Magods rigädik pedagetons is.

Plekabuk Volapükik (1889)

Gireme, A. Plekabuk volapükik / fa Gireme A. — Bamberg : Buchner, 1889.

Magods rigädik penotükons is.

Kronaleson: ‚Rudolf’. „Lofüdänatäv” (1889)

Klonaleson Rudolf. Lefüdänatäv. Ko demag e disapenäd klonalesona. Dils tel in tanad bal / fa Klonaleson Rudolf de Löstän-Nugän. Lovepolam dälü lautel subimik fa Dl. Siegfried Lederer. — Leipzig : Püb de Eduard Heinrich Mayer, 1889.

Magods rigädik penotükons is ed is.

Fabs fa ‚Lokman’: Sapan < in püks deg (1889)

Fabs de Lokman „sapik“ in püks bals. Die Fabeln Lokmans „Des Weisen“ in Volapük — arabisch, griechisch, lateinisch — italienisch, spanisch, französisch — englisch, dänisch, deutsch / von Menrad Rasch. — München : Verl. von Hans Höllrigl, 1889.

Magods rigädik penotükons is.

Hiel Roland vutöl (böfadramat Litaliyänik)

Giunti, G. Roland vutafilik. Böf in süf bal / fa Giunto Giunti, se tälikos lovepolam libik fa Neymon de Neyfeldt Vittorio; plofed volapüka in Trieste. — Nürnberg : Colling, 1889.

Kanoy doniokopiedön sotüli bal e votiki. Magods rigädik penotükons is ed is.

Fatas tid (tradutods poedik fa el Elk)

Elk, J. [tradutan]. Fatas tid u konlet lepetas, pükedas e lifanomas / pekonletöl de talmud e pelovepolöl fa J. Elk, lautel vobukas ditik, pükatidel e löpitidel vpa. — Guadalajara : Ymprenta y encuadernación provincial, 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Boyad di ‚Kolmar’. Prinsips dugälavik

Läkel de Kolmar. Dadukaplisips, lovepolam fa Baron Elias, plofed vpa, stimakopanal vpakluba zenodik beljänik in Antwerpen e vpakluba skandinänik in Kopenhagen e l. — Peczenizyn-Galizän : Püb lovepolala (Bük Paladabükena Nürnberg), 1889. = Der Henker aus Kolmar. Erziehungsprinzipien, übersetzt von Baron Elias diplomierter Professor des Vp., Ehrenmitglied der Weltsprachevereine zu Antwerpen und Kopenhagen etc. Peczenizyn-Galizien : Verl. des Uebersetzers (Druck der Paradiesdruckerei Nürnberg), 1889.

Magods rigädik penotükons is.

Buk ad pareidön fa Volapükans Litaliyänik (1889)

Guerra, T. Saggio di versioni in volapük / per Tommaso Guerra, Già Ispettore principale nei Telegrafi dello Stato. — Torino : Unione tipografico-editrice, 1889. — (Ad uso dei Volapükisti Italiani).

Magods rigädik penotükons is.

Munagrahan smalik (1889)

Moser, G. von. Munadaeg smalik [Eine kleine Mondfinsterniß]. Lifamag damatik in süf bal / fa Gustav von Moser, pelovepolöl de deutänapük fa Woldemar Rosenberger, nügenel e kademal volapüka plo Rusän. — [Peplösenom in S. Peterburg, Rusän, 1889 kilul 26 = folul 7]. — Püb de Lesedam Bevünetik Volapüka ; bük de B. Heller, München ; sivöp Eduard Heinrich Mayer, Leipzig.

Magods rigädik penotükons is.

Pöpakonots di ‚Salzburg’ (pads balid e lätik)

Lusags de Salzburg.

Nüned ninädon te padis balid e lätiki. Magods rigädik penotükons is.

Volapükapämod fa el Elk (1889)

Elk, J. [konletan]. Vpa-päm ninöl penotis anik nitedü vp. e vpans / fa J. Elk, löpitidel vpa nüm 1889. — Frankfurt a. M. : Büken de Osswald K., 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Parabs fa el Salomon (sotül badakalietikum)

Pükeds de Salomon / pelovepolöl se ülvödem fa Samuel Huebsch. — New York, 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Buk ot ko magods gudakalietikum (ma sotül bukema at).

Mär in püks kil

Volapük als litterarischer Dolmetsch : Separatabzug aus Nr. 1 (Zweiter Jahrgang) von „Rund um die Welt“, Zeitschrift für Volapükisten und solche, die es werden wollen. — 1889.

Lägivot nüma balid gaseda: ‚Rund um die Welt’ („Zi vol lölik”). Leadon leigodön märi blodefa: ‚Grimm’ (tiäd: ‚Dornröschen’), tradutodi tefik Volapükik fa el Siegfried Lederer (tiäd: „Spinalolil”, sevabo: „Spinarosadil”) e tradutodi tefik Litaliyänapükik fa el Vincenzo Amoretti (tiäd: ‚Rosaspina’). Magods rigädik pedagetons is.

Fonun ad el „Lofüdänatäv” (1889)

Lederer, S. [tradutan]. Lefüdänatäv. Dil balid / fa Klonaleson Rudolf de Löstän-Nugän ; lovepolam dälü lautel sublimik fa Dl. Siegfried Lederer. — Leipzig : Eduard Heinrich Mayer, 1889.

Dil at buka ninädon fovödis ü büküpeti tradutana in püks degmäl. Hiel Siegfried Lederer äpenom fonuni Volapüko, e Volapükans länas difik ätradutons oni ini püks votik, sevabo: 1-ido) tsyeg (el František Havelka tö ‚Přibrami’); 2-ido) Danänapük (el Paul Plum tö ‚Kjöbenhavn’); 3-ido) Deutänapük (el Siegfried Lederer tö ‚Wien’); 4-ido) Flanänapük (el Felix Geeraerts tö ‚Antwerpen’); 5-ido) Fransänapük (el Hippolyte Guigues tö ‚Paris’); 6-ido) Särbäna-Kroasänapük (el ‚Dr. Ignac Hermann’ tö ‚Sarajevu’); 7-ido) Nedänapük (el ‚Dr. Hendrik van de Stadt’ tö ‚Arnhem’); 8-ido) Linglänapük (el Alexander Harvey tö ‚London’); 9-ido) macar (el Madarassy Pál tö ‚Budapesten’); 10-ido) Polänapük (el Marcin Cyprian tö ‚Monasterzyskach’); 11-ido) Rumänapük (el Jon Licherdopol tö ‚Bucureştì’); 12-ido) Rusänapük (el Vladimir Karlovich Rozenberger tö ‚S.-Peterburg’); 13-ido) Spanyänapük (el Joaquin Hermoso tö ‚Madrid’); 14-ido) Svedänapük (el Karl Gustaf Säterstrand tö ‚Stockholm’); 15-ido) Litaliyänapük (el Angelo Ferreti tö ‚Reggio-Emilia’).

Magods rigädik pedagetons is.

Konotüls tum (1889)

Konils tum / pekonletöl fa Koglgruber. — Wien : Püb lautela, 1889. 

Magods rigädik pedagetons is.

Floredil poedotas Macaränik (1889)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Flolemil poedotas nugänik / pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik; montial röda de S. Stefan; tidel volapüka e kopanal klubas: „Volapükaklub zenodik löstänik in Wien“, e „klub volapükanas in Wien“. — Budapest : tatabüköp r. n., 1889.

Bevü lautans poedotas rigädik binons els Petőfy Alexander, Ábrányi Emil. Magods rigädik pedagetons is.

El „Fredadramat godöfik”, „Höl”, kanit balid (1889)

Cattabeni Guglielmo (tradutan). Canto primo della Divina Commedia : estratto dal “Volapükabled tälik” di Torino / di Dante Alighieri ; tradotto in volapük da Guglielmo Cattabeni, Segretario al Ministero dell’istruzione. = fa Dante Alighieri ; pelovepolöl volapüko fa Cattabeni Guglielmo, sekretan in Tidadünalät tälik. — Torino : Tipografia L. Roux E. C., 1889.

Nüned rigädik pedageton is.

Motedazäl degjölid jiplina fa el Lederer (1889)

Lederer, S. Kledazäl balsejölid jiplina : mär yapänik / pekonöl fa Dl. Siegfried Lederer. — Wien, 1889. — (München : Druck von B. Heller).

Magods rigädik pedagetons is.

Dö bukibükav (1889) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Guigues, H. Dö bükav / fa H. Guigues, plofed Volapüka e Gletava, Sekretel Kadema e Volapükakluba flentik. — Paris : H. le Soudier, 1889.

Vödem Volapükik sa sotül Fransänapükik. Magods rigädik pedagetons is.

‚Abbazia’. Top lejönik pärlatasümik ela Adria (1889)

Pokorn, August. Abbazia. Magab de Adria / fa Pokorn August. — Wien : Rollinger e Moessmer, 1889. — (Posbük se »Volapükagased«).

Magods rigädik penotükons is.

Bluf reidova vödema Volapükik pro mens netas difik (1889)

Eine Probe auf die Lestungsfähigkeit des Volapük angestellt von V. Amoretti, Ingenieur in Turin; Prof. Dr. Bahnson in Hamburg; stud. jur. J. Bayer in Kopenhagen; Dr. R. Böger in Hamburg; V. Cervantes, Lithograph in Madrid; P. Champ-Rigot, Rédacteur im Ministerium in Paris; Maria Cholin in St. Petersburg; B. Depoli, Postbeamter in Györ; M. Fabin, Postbeamter in Bordeaux; A. Ferretti, Professor am kgl. Technischen Institut in Reggio-Emilia; I. Gebaur, Direktor des Obergymnasiums in Pécs; Dr. Goudschaal, Prediger in Scheemda; A. Grusinzeff, Buchhalter in Kostroma; H. Guigues, Stenograph in Paris; A. Harvey, Rechtsanwalt in London; Dr. I. Hermann, k. k. Regimentsarzt in Sarajevo; Dr. F. Iparraguirre, Professor in Guadalajara; Maria Karovina in St. Petersburg; I. Licherdopol, Director der Handelsschule in Bukarest; Selma Lindström in Åbo; Susanne Pallier in Vireflay; P. Plum, Weinhändler in Kopenhagen; Prof. Dr. K. Pozder in Budapest; K. G. Säterstrand in Stockholm; R. Warmolts, Prediger in Eexta; Dr. T. C. Winkler in Haarlem. Herausgegeben von Rudolf Böger. — Hamburg : Herold’sche Buchhandlung, 1889.

Magods rigädik penotükons is.

Lafababuk Volapüka (1889)

Culik, A. Buk lafaba volapüka. Dil balid. Dil at tidom tonabis: i u ü n m e o ö a ä v s l b d t / Pelautöl fa Culik A., tidel vpa. — Graz : Büken Wagner A., 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Vio leson ‚Filidor’ < elärnom ad smilön (mär fa H. Devidé, namapenäd)

Liko leson Filidor elenadom smilön. Mär fa Henriette Devidé. Lovepolam fa Tadäus Devidé. Wien, 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Se el ‚Camera Obscura’ (1890)

Bünkap [tradutan]. Yagel e bunastafpolel : kon se ‚Cem Dagik’ (Camera Obscura) / pekonöl volapük(ik)o fa Bünkap, profesan volapüka ; Vien : nal ‚Cem Dagik’ / libiko pekonöl fa Bünkap, profesan volapüka. — Arnhem : Gedrukt bij G. W. van der Wiel & Co, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Plot ela Catilina

Crispus, C. S. Koyulot ela Catilina. / Fa Caius Sallustius Crispus. Pelovepolö se latinapük in vpi fa Hermann Arminius. — München : Franz Carl, 1890.

Magods rigädik penotükons is.

Pad balid e lätik tradutoda tefü ‚Bucolicon’ ela Vergilius (1890)

Bucolicon balid ela Vergilius / pelovepolöl se latinapük in vpi fa Hermann Arminius. — Innsbruck : Gassner F. J., 1890.

Magods rigädik penotükons is.

Dedietapenäd Volapükik fa ‚Kausch’

Se buk Deutänapükik: ‚Die Namenkunde der Länder und Städte des Deutschen Reiches’ (‚Leipzig’: ‚Ernst Heitmann’, 1890). Kanoy reidön buki lölik is.

Rab (poedot fa ‚E. A. Poe’, tradutod yela: 1890)

Poe, E. A. Rab / fa Edgar Allan Poe (lovepolot fa John J. Davies). — 1890.

Magods rigädik penotükons is.

Poedots Volapükik se buk mebü ‚Scheffel’ (1890)

Scheffel-Gedenkbuch. Aus Anlass der Gründung des Scheffelbundes in Oesterreich herausgegeben vom Scheffel-Bund / geleitet von A. Breitner. — Wien ; Pest ; Leipzig : A. Hartleben, 1890.

Tradutans Volapükik: ‚Edgar Herbst’, ‚Johann Hummler’. Buki lölik kanoy nünömiolodön is.

El „Lio ‚Jetje’ päkidof-li?” (koned) in püks anik

Maurik, J. v. Liko Jetje päkidof : koned nedänik fa Justus v. Maurik, pelovepolöl volapüko, e se volapük, nen sev rigäda, ini netapüks fol / Justus van Maurik jn. ; lovepolam vpik se pük nedänik fa F. v. Aershot ; aus dem Volapük ins Deutsche übersetzt von Ida Glogau ; translated from Volapük into English by F. Nehls ; traduit de Volapük en français par Dr. A. Raimbert ; Volapükböl magyarra forditotta Madarassy Pál ; pepüböl fa Ida Glogau. — Schockau bei Böhm Leipa (Volapük as vödal literatik).

Magods rigädik pedagetons is.

Küprädabledem de sepül ela Etelke (1890)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Zübimabledems de sep de Etelke / fa Petőfy Alexander ; pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik; montial röda de S. Stefan; löpitidel e kademal pedavälöl volapüka plo Nugän. — Budapest : tatabüköp, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Buk poedotas fa el Koglgruber

Koglgruber, K. Zit gälsik plo Löstän-Nugän. 1890 / fa Kayetan Koglgruber. — Schlägel in Löpolöstän : Püb lautela.

Poedot. Magods rigädik pedagetons is.

Pärlats löfa (poedots, 1890)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Löfamagabs : poedots / fa Petőfy Alexander ; pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik; montial röda de S. Stefan. — Budapets : Tatabüköp r. n., 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Reidabuk fa el Theuerner (1890)

Theuerner, F. [konletan]. Lilädabuk plo volapükans tala lölik (fabs, kons, peneds e. l. se lif menik) / fa Friedrich Theuerner, turitidel balid turitidela-sekulivamastida regik in München, plofed volapüka, cif telid volapükakluba kademik München. — München (in Deut) : Büken M. Pössenbacherik, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Sonätalölet fa el Ignaz Hermann (1890)

Hermann, I. Sonetas festun volapükik / fa dl Hermann [Ignaz]. — 1890.

Namapenäd. Päm ninädon sonätalöleti („kronül sonätas”) e poedoti tiädü „Melan”. Magods rigädik pedagetons is.

Poedotils rigädik degtel fa ‚Dabelstein’

Dabelstein, S. Poedotils rigädik balsetel / fa Dabelstein, Sophus (Hamburg, Sophienstrasse 24). — Hamburg : In püb lautela, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

„Lifö Volapük!” ü yofan musigälik (noateds)

Schmitt, Phil. Volapük lifö! Musamel musigälik. — München, 1890.

Namapenäd ko noateds. Ninädon vobotis fa ‚P. Schmitt’ it, ‚Zorell’, ‚Teutschel A. S.’ e ‚Gutensohn E.’ Magods rigädik penotükons is.

Disin vödedas kiemavik (1891)

Siboni, G. Progetto di Nomenclatura Chimica (Ployeg dö vödaked kiemavik). Nuovo progetto di Nomenclatura Chimica (Ployeg nulik dö vödaked kiemavik) / Dott. Giuseppe Siboni. — Milano : Tip. Editrice Artigianelli, 1891. — Estratto dal « Nunal nulik », Milano, 1891 (Corso Magenta, N. 37).

Reidabuk pro Volapükans vödabukis Linglänapükik ninädöl (1891)

Mitchell, F. W. A Volapük reader (with vocabulary) = Lilädabuk volapüka. With special reference to Post’s Volapük grammar / Frederic W. Mitchell. — Boston, Mass. : Publ. by Alfred A. Post, 1891.

Ninädon bevü votiks vödemis sököl: „Votafomam e bafomam kaleda” (Flentän, Paul Champ-Rigot); „Steifal nelibavilik al okamölod” (Rusän, O. Zschocher); „Mär yapänik. Spär ko lineg peslitöl” (Deutän, Friedrich W. Krippner); „Pöt gudikum” (Spän, J. de Arge Bodega); „Filed de teat Baquet in Porto” (Portugän, J. da Silva Teixeira); „Lak de Mummel” (Tälän, Ermelinda Paglieri); „Hüm” (Pebaltats, Alfred A. Post); „Sibinön u no sininön?” (Talop, A. W. Bateman); „In flolatim” (Pebaltats, Schuyler C. Lord); „Tik poedela nugänik” (Nugän, Pal Madarassy); „Nebel lejönik” (Svedän, O. T. Stenborg). Magods rigädik pedagetons is.

Div belema Tátra

Gebaur, Izor (tradutan). Div belema Tátra : mär / fa Kölcsey ; pevotavoböl in Vp. fa Izor Gebaur, kademan Volapüka, Zirc (komitän Veszprém) Nugän. — Pécs (Nugän) : Püb ela Taizs József, 1891.

Buk at näi mär pemäniotöl i ninädon vödabuki brefik: Volapük-macar < e gramatibepenoti brefik Volapüka in macar.

Magods rigädik pedagetons is.

Kanits pro Volapükans (buk fa ‚H. Löw’, 1891)

Kanits plo volapükans. Volapükakanits rigädik e pelovepolöl: popakanits, kanits studelas, kanüms de lops e lopils, kanitems cogik, e l., e l. / pekedoms fa Heinrich Löw, gasedan, volapükatidan pedipedöl, kopanal „Volapükakluba Kademik München“, stimakopanal „Volapükakluba München—Haidhausen“. — München : Bük e püb bükena de M. Pössenbacher (Carl Franz), 1891.

Lautans vödemas Volapükik: ‚H. Zorell’, dokan: ‚Schubert’ (‚Hamburg’), ‚L. Köhler’, ‚Philipp Schmitt’, ‚H. Schnepper’, ‚P. Champ-Rigot’, ‚H. Löw’, ‚Friedr. Hoffmann ’, ‚Th. Devidé’, ‚Olga Jasper’, ‚A. Colling’, ‚B. Ruffert’, ‚J. H. Peitz’, dokan: ‚M. Obhlidal’, ‚Jul. Fieweger’, ‚K. Wolf’. Magods rigädik pedagetons is.

Bienalak (1891) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Storm, T. Bienalak : koned / fa Theodor Storm ; pelovepolöl in volapük fa Emma Borggreve, oftidel e ofspodel volapüka in Hannöversch Münden. — Berlin : Ferd. Simon, 1891. — (Th. Storm’s „Immensee“, nach der 32 Auflage).

Magods rigädik pedagetons is.

„Volapükan büsidik” (spodotem büsidik ma Deutänapük e Volapük), 1891

Heine, N. Der kaufmännische Volapükist. Handelskorrespondenz in Deutsch und Volapük nebst Grammatik und kaufmännischem Wörterverzeichnis / von N. Heine. — Berlin : Verl. für Sprach- und Handelswissenschaft (Dr. P. Langenscheidt), 1891.

Magods rigädik penotükons is.

Sevädan vönädik. Stonicöpan Yapänik (tradutods fa el H. van de Stadt)

Pesevan elsik sembal se el „Camera Obscura” fa Hildebrandt. Stonacöpel yapänik fa Multatuli (Dekker, E. Douwes) / pelov. fa dl. Van de Stadt, H., plofed volapüka. — Arnhem : Stemabüken, De Muinck e Ko., 1891.

Magods rigädik pedagetons is.

Lefogs (poedots, 1892)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Lefogs. Tikaspags poedik e filosofik / fa Petöfy Alexander ; pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik pebälemonöl; kopanal doma Magnatalas nugänik; montial röda de S. Stefan; blaguvärnan leböba löstäno-nugänik; profesan Volapüka. — Budapest, 1892.

Magods rigädik pedagetons is.

Krigalefogs sus Yurop (1893)

Dokel M. R. Leverson. Kligalefogs Yulopa e liko kanoms padisipön. Pelovepolöl se nelijapük fa Samuel Huebsh. — New York, 1893.

Nüned rigädik pedageton is.

Buk dö kulivavestig (1895)

Schacherl, A. Zur neuesten Kulturforschung. = Al kulivavestig nulikün / fa Anton Schacherl, löpitidel e spodel volapüka. — Plattetschlag, 1895.

Magods rigädik pedagetons is.

Kaleds Volapükik pro yels: 1895, 1896

Weltsprache-Wandkalender des Jahres 1895. = Volapüka völakaled yela balmil jöltum zülselul. Weltsprache-Wandkalender des Jahres 1896. = Volapüka völakaled yela balmil jöltum zülsemäl.

Kaleds ko nüns anik dö Volapükamuf.

Flen obik: ‚Mond’

Peerbolte,  J. G. G. P. Flen obik Mond : märil, ployegil volapükik / fa Peerbolte J. G. G. P., volapükan. — Arnhem (Nedän) : fiam G. W. van der Wiel & Co., 1896.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Rosads natädik” (poedots)

Saphir, M. G. Rosäfs foetik. Saphirs „Wilde Rosen“. Heft I. Pöpem I / M. G. Saphir ; in die Weltsprache übertragen von O. Kausch, Kgl. Postsekretär, profesan volapüka, Mitglied des Vereins für Geschichte und Altertum der Provinz Schlesien, z. Z. Dresden. — Itopübam, 1896.

Magods rigädik pedagetons is.

Kanits ela Mirza-Schaffys (1897)

[Bodenstedt, Friedrich von]. Mirza-Schaffyś Lieder in die Weltsprache übertragen. Kanids ela Mirza-Jafi / pelovepolöl fa O. Kausch, potasekretan regik, profesan vpa. kopanal difikas klubas nolavik, timo Dresden. — Dresden, 1897.

Tradutods fa el O. Kausch. Vobot et jonülon, das ün yel: 1897 < Volapükans anik ya ägebons lartigi efe „el” fo lönanems u foginavöds ad deklinön onis. Ya pö tiäd vöd: el pegebädon ön mod somik, sevabo:  „Kanids ela Mirza-Jafi”. Magods rigädik pedagetons is.

El „Löf e lif vomas” fa el ‚Chamisso’ (1897)

Kausch, O. [tradutan]. Chamisso: Liebe und Leben der Frauen, in die Weltsprache übertragen. = Löf e lif vofas / pelovepolöl fa O. Kausch, potasekredan regik, profesan volapüka e. l. timo Dresden. — Dresden : püb ä bük fa Kausch, 1897.

Magods rigädik pedagetons is.

Buks fol dö züp Kristusa (1898)

Kempen, T. de. Buks fol dö züp Kristusa / Tomad de Kempen ; Yoh. Bapt. Pinth, pädal in Luxemburgän elovepolom otis se latinapük in volapüki. — Konstanz : Genossenschaftsdruckerei, 1898.

I kanoy dagetön vödemi fomü ‚PDF’ e fomü ‚docx’. Penäd at jonülon votükamis mödik tefü Volapük sonemiko rigik (samo yela: 1889), kels änilükons püki tumyela degzülid ad sotül nutimik (gebäd lartiga: el < fo pösodanems, cein foyümota: -ül < ad el „-ru”, pub stamädas: blesir, fer, frut, her, kred, rem, Fransän, e reta). Pads: 185, 186 < doküma leäktronik ninädons lisedi brefik stamädas pemenodöl. Magods rigädik pedagetons is.

Floremil (poedots, 1898)

Bünkap. Floremil (poedots) / Bünkap, profesan Volapüka. — Arnheim (Nedän) : Van der Wiel & Ko. G. W., 1898.

Magods rigädik pedagetons is.

Reidabukil Vpik (fa Bünkap)

Bünkap. Leesboekje voor School, Huis en Hart / samengesteld door Bünkap. = Liläda-smabuk dünü jul, dom e lad / pekosiadöl fa Bünkap, profesan Volapüka. — Zaltbommel (Nedän) : Pekelharing J., 1899.

Su köväd dabinon nüpenäd: „Legivsamäd de lautel” („Legivasamäd de lautan”). Koned lätik no labon finoti. Magods rigädik pedagetons is.

Tsyinän e Tsyinänans (1899)

Kausch, O. [tradutan]. China und die Chinesen in die Weltsprache übertragen. = Cinän e Cinänans / [Tscheng-Ki-Tong] ; pelovepolöl fa O. Kausch, profesan Vpa. — Dresden : bük dubü Kausch O., 1899.

Magods rigädik pedagetons is.

Vp. as med tida ad tikön e penön tikaviko

Volapük dünü tid. Tikön e penön. Stülaplägs, peleodöl sitiko, plo klads valik popajula, i lepötik plo domatid / fa tidel sembal [Frans Cornelis van Aken, 1854–1937].

 Magods rigädik pedagetons is.

Lekoned ziporüta (1900)

Kausch, O. [tradutan]. Safir’s Goldfischleins Roman und einige Beilagen in die Weltsprache übertragen. = Lekoned ziporüta / pelovepolöl fa O. Kausch, profesan Vpa. — Dresden : [dubü lovepolel, me namapedöm], 1900.

Magods rigädik pedagetons is.

Labun poedik fa el Kausch (1900)

Kausch, O. Labun poeda. 1 / pelovepolöl fa O. Kausch, potasekredan, senätan ä profesan vpa al Dresden Sax. — Bük, me namapedöm oba, e püb dubü lovepolel, 1900.

Magods rigädik pedagetons is.

Finasek sirkülapenäda Vpakluba valemik Stiränik in ‚Graz’

Finasek zülaga vpakluba zenodik plo Stirän in Graz.

Penäd at nunon, das Volapükaklubs mödik e Volapükans balatik esludons ad gebön Volapüki bai noms dabükotas kilid e folid vödabuka calöfik. Binos nitedik, das el Schleyer it älobülom sludi at, do ettimo äbleibom bejäfön menodis jafota okik. Magods rigädik pedagetons is. Penäd at i binon dagetovik fomü doküms di ‚docx’ e ‚PDF’.

O firabim!

Vödem lida: „O kritidabim!” („O firabim!”) in Volapük rigik.