Gebaur

Gebaur, Izor

„Natamilags tel in Macarän” fa el Gebaur Izor

Gebaur, I. Natamilags tel in Nugän / pelaut. fa Gebaur Izor, dilekel löpagümnada in Pécs, plofed vpa, stimakopanal kluba zenodik Bayäna, kopanal kluba nolelik de Konstanz e Wien. — Pécs (Nugän) : püb de Taizs József, 1888.

Bluf reidova vödema Volapükik pro mens netas difik (1889)

Eine Probe auf die Lestungsfähigkeit des Volapük angestellt von V. Amoretti, Ingenieur in Turin; Prof. Dr. Bahnson in Hamburg; stud. jur. J. Bayer in Kopenhagen; Dr. R. Böger in Hamburg; V. Cervantes, Lithograph in Madrid; P. Champ-Rigot, Rédacteur im Ministerium in Paris; Maria Cholin in St. Petersburg; B. Depoli, Postbeamter in Györ; M. Fabin, Postbeamter in Bordeaux; A. Ferretti, Professor am kgl. Technischen Institut in Reggio-Emilia; I. Gebaur, Direktor des Obergymnasiums in Pécs; Dr. Goudschaal, Prediger in Scheemda; A. Grusinzeff, Buchhalter in Kostroma; H. Guigues, Stenograph in Paris; A. Harvey, Rechtsanwalt in London; Dr. I. Hermann, k. k. Regimentsarzt in Sarajevo; Dr. F. Iparraguirre, Professor in Guadalajara; Maria Karovina in St. Petersburg; I. Licherdopol, Director der Handelsschule in Bukarest; Selma Lindström in Åbo; Susanne Pallier in Vireflay; P. Plum, Weinhändler in Kopenhagen; Prof. Dr. K. Pozder in Budapest; K. G. Säterstrand in Stockholm; R. Warmolts, Prediger in Eexta; Dr. T. C. Winkler in Haarlem. Herausgegeben von Rudolf Böger. — Hamburg : Herold’sche Buchhandlung, 1889.

Div belema Tátra

Gebaur, Izor (tradutan). Div belema Tátra : mär / fa Kölcsey ; pevotavoböl in Vp. fa Izor Gebaur, kademan Volapüka, Zirc (komitän Veszprém) Nugän. — Pécs (Nugän) : Püb ela Taizs József, 1891.

Buk at näi mär pemäniotöl i ninädon vödabuki brefik: Volapük-macar < e gramatibepenoti brefik Volapüka in macar.

Tidabuk fa el Gebaur (1888)

Gebaur, I. Világnyelv (volapük) Schleyer J. M. rendszere szerint. Nemzetközi kereskedelmi és társalgás nyelv. Gyakorlatokkal és kulcscsal / Gebaur Izor a Pécsi főgimnázium igazgatója és volapükatidel. — Pécsett : Nyomatott Taizs Józsefnél, 1888.