Jenotem

Jenotem Volapüka

Doküm dö kultasakram ela ‚Schleyer’ (tü 1856, gustul, 5)

Tefü binäl, frut e zesüd Vpa (fa el Obhlidal, 1883)

Obhlidal, M. Ueber das Wesen die Nothwendigkeit und den Nutzen der Weltsprache Volapük / von Dr. M. Obhlidal, Obmann des Ersten österr. Weltsprache-Vereines »Volapük« in Meidling bei Wien. — Miedling : Verl. des Ersten österr. Weltsprache-Vereines »Volapük«, 1883.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba in ‚Meidling’ (Lösterän; namapenäd)

Statuten des ersten österreichischen Weltsprachevereins „Volapük“ in Meidling bei Wien. — 1883.

Magods rigädik pedagetons is.

Penäd dö Volapük fa el Joseph Bernhaupt (1884) / Sotül kolagik

Bernhaupt, J. J. M. Schleyer’s Weltsprache „Volapük“ / von Joseph Bernhaupt, k. k. Postdirektor in Beirut (Syrien) ; Verlag des ersten württemberg. Weltspachevereins. Mit dem Porträt des Erfinders. — Überlingen : Druck von Aug. Feyel, 1884.

Setrat se el „Nürnberger Presse” dö Vpakongred balid in ‚Friedrichshafen’

Die Erste Weltspracheversammlung zu Friedrichshafen am Bodensee. Auszug aus der Nürnberger Presse (18 Sept. 1884).

Magods rigädik pedagetons is.

Setrat se gased: ‚Nürnberger Presse’ (nüm: 334 < de d. 29id novula yela: 1884)

Auszug aus der ‚Nürnberger Presse‘ (Nr. 334 vom 29. November 1884). Die Verbreitung des Volapük über die ganze Erde

Magods rigädik pedagetons is.

Penäds Volapüki teföls (pämods, namapenäds e pübots se gaseds Deutäna e Nedäna)

Dil balid.

Dil telid.

Dil kilid.

Dil folid.

Statuds diläda Nolüda-Deutänik Volapükafeda valemik (1885)

Allgemeiner Weltsprache-Verein. Statuten der Sektion Nord-Deutschland / Frau Kronanwalt H. Wolter, of-cif vpa. — Überliŋen len Bodanlak : Bükèn de Feyel August, [1885].

Magods rigädik pedagetons is.

Valemapük tedik. Loseid säkäda, gramat (fa hiel Kerckhoffs, 1885)

Kerckhoffs, A. La langue commerciale universelle. Exposé de la question. — Grammaire / par Aug. Kerckhoffs, Docteur ès-lettres, Professeur à l’École des Hautes Études Commerciales, précédé de lettres de M. Dietz-Monnin, sénateur, président de la Chambre de Commerce, et de M. Frédéric Passy, membre de l’institut, député. — Paris, 1885. — (Extrait de la Revue-Gazette Maritime et Commerciale)

Magods rigädik penotükons is.

Buk Nedänapükik dö Nula-Grikänapük ko mäniot Volapüka

Zwaanswijk, M. Korte leidraad voor het leeren der hedendaagsche helleensche taal en iets over de „volapük” / door Mevr. M. Zwaanswijk. — Nijmegen, 1885.

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd fa el Bik dö Volapük pro Rusänapükans (1886)

Бикъ, Евгеній. Всемірный языкъ (volapük). Историческій очеркъ и грамматическія свѣдѣнія : рефератъ, читанный въ Учебномъ Отдѣлѣ Общ. Р. Тех. Знаній 15 Января 1886 г. / Е. Бикъ. — М. : Типографія Вильде, Верхняя Кисловка, собственный домъ, 1886. — 33 с.

Äsä suvo penoy, sis spikäd at, kel päspikädon mudöfo lo komans mödik, pak Volapüka in Rusän äprimon.

Spikäd notidik ela Hermann Müller von  Calw (1886)

Öffentlicher Vortrag des Herrn Rektors Dr. Hermann Müller von Calw über die Weltsprache volapük gelegentlich der vierten Generalversammlung des ersten württembergischen Weltsprachevereins in Ehingen a. d. Donau (am 29. April 1886). Nebst einem berichterstattenden Artikel hierüber aus dem ‚Volksfreund für Oberschwaben‘. — Konstanz a. B. : Verl. von Schleyer’s Weltsprachezentralbüro, 1886.

Magods rigädik pedagetons is.

Tikamagot volapüka ko nün patik dö Vp. (fa ‚Fischbach’)

Fischbach, W. Die Weltsprache-Idee mit besonderer Rücksichtnahme auf J. M. Schleyer’s Volapük / verfasst von Wilhelm Fischbach, Weltsprache-Lehrer. — Wien : Verl. des Ersten österr. Weltsprache-Vereines Volapük in Meidling bei Wien, 1886.

Magods rigädik pedagetons is.

Volapük e veüt ona pro kosäd netas (fa ‚Lenze’, 1886)

Lenze, K. Die Weltsprache und ihre Bedeutung für den Völker-Verkehr. Ein Mahnruf an alle Gebildeten / von Karl Lenze. — Leipzig : Verl. von G. A. Gloeckner, 1886.

Magods rigädik penotükons is.

Statuds Volapükakluba di ‚München’

Statuten des Weltsprache-Vereins (Volapükaklub) München. — München : E. Mühlthaler, 1886.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba di ‚Mannheim’

Statuten des Weltsprache-Vereins (Volapükaklub) Mannheim. — Mannheim : Max Hayn & Comp., 1886.

Magods rigädik pedagetons is.

Vpakaled pro yel: 1886

Kniele, R. Welsprache-Kalender für das Jahr 1886 / verfast von R. Kniele, Weltsprache-Lehrer und Vorstand für Würtemberg. — Konstanz : Zentralbureau der Schleyer’schen Weltsprache, 1886. = Volapükakaled plo yel balmil jöltum jölsemäl / pelautöl fa Knile R., vpa.-tidel e cifel plo Vurtembérg. — Konstanz : Bür zenodik volapüka jleyerik, 1886.

Sotül de bükems: ‚Bodleian’

Sotül tatabukemöpa Bayänik (nen pöträt)

Sotül de bükem netik Lösteränik

Vpakaled pro yel: 1886 fa el Kniele (namapenäd)

Kniele, R. Weltsprache Kalender für das Jahr 1886. = Volapüka kaled plo yel balmil jöltum jölsemäl / pelautöl fa R. Kniele.

Magods rigädik pedagetons is.

Jelodapenäd gönü palet seimik Volapükanas

Gutensohn, E. Ein Wort zur Abwehr. Den deutschen Volapükisten gewidmet / von Eduard Gutensohn.

Nunod dö Volapükakongred telid tö ‚München’ (1887) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Gesselbauer, J. [tradutan]. Bericht über den II. internationalen Congress der Volapükisten abgehalten in München am 7.  bis 9. August 1887 / verfasst von Dr. M. Obhlidal und aus dem Volapük in das Deutsche übertragen von J. Gesselbauer. — Wien : Verl. des Ersten österr. Weltsprache-Vereines »Volapük« in Meidling, 1887.

Magods rigädik pedagetons is ed is.

Nunod dö kobikam valemik lulid Vpakluba Vürtänik (mayul ela 1887)

Einleitung. Berichte aus würtembergischen Blättern über die 5 öffentliche General-Versammlung des I würtembergischen Weltsprachevereins in Stuttgart (1 und 2 Mai 1887).

Yeged Litaliyänapükik fa ‚Ferretti’ dö Volapük (1887)

Ferretti, A. Volapük. Estratto dal periodico La Rivista Emiliana (15 Maggio 1887) / Angelo Ferretti. — Reggio nell’Emilia : Stab. tipo-litografico degli Artigianelli, 1887.

Magods rigädik padagetons is.

Stud krütik votükamas fasilüköl anik Volapüka (fa ‚Kerckhoffs’)

Kerckhoffs, A. Examen critique de quelques simplifications qu’il y a lieu d’introduire dans le volapük / par Aug. Kerckhoffs, secrétaire général de l’association française pour la propagation du volapük (Extrait de la Revue “Le Volapük”). — Paris : H. le Soudier, 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd fa ‚Nosek’ dö Volapük ko pöträt datuvala

Nosek, Carlo. Volapük. Conferenza tenuta in una assemblea di scienziati militari in Vienna il 12 dicembre 1884 / Carlo Nosek. Traduzione italiana con note ed aggiunte di Luigi Pellerano. — Milano : Presso gli Uffici del Volapük, 1887.

Tikamagot volapüka e nuns patik dö Vp. (fa ‚Fischbach’, dabükot telid)

Fischbach, W. Die Weltsprache-Idee mit besonderer Rücksichtnahme auf J. M. Schleyer’s Volapük / verfasst von Wilhelm Fischbach, Weltsprache-Lehrer. — Zweite vermehrte Ausgabe. — Wien : Verl. des Ersten österr. Weltsprache-Vereines Volapük in Meidling bei Wien, 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba in ‚Leipzig’ (1887)

Statuten des Weltspracheverein. — Leipzig, 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

Yelabuk pediplomölanas / Sotül tatbukemöpa Bayänik

Kerckhoffs, A. Yelabuk pedipedelas. Yelüp Iid / fa plofed Kerckhoffs, lepenädan volapükakluba flentik. — Paris : Gov timapenäda „Le Volapük“, 1887.

Ninädon: lisedi Volapükanas pediplomöl; lisedi lölöfik bukas, pämodas, timapenädas, e pübotas retik. Magods rigädik pedagetons is.

Küpets fa el Stempfl tefü Volapük (1887) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Stempfl, J. Ausstellungen an der Volapük / von Jos. Stempfl. — Kempten : Verl. der Jos. Köfel’schen Buchhandlung, 1887.

Magods rigädik pedagetons is ed is.

Leceds gasedema dö pük bevünetik: „Volapük”. Benoplöps ona (1887)

Бикъ, Е. Отзывы печати о международномъ языкѣ «Volapük» и его успѣхи : реф., читанный въ Моск. Гор. Думѣ 18 окт. 1887 г. / Евгеній Бикъ. — М. : Тип. В. А. Просина, 1887. — 36 с.

Setrat fa el Bik se gaseds ettimik, gretadilo Rusänapükiks. Spikäd at penotükon mudöfo lo depütäbef zifadaila di ‚Moskva’ (Rusän) tü del degjölid tobula yela: 1887.

Dö valemapük: stud krütik Vpa ed ela Pasilingua

Moser, H. Zur Universal-Sprache : kritische Studie über Volapük und Pasilingua / von Hans Moser. — Berlin ; Leipzig : Heuser’s Verl., 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

Nunod dö jäfots oka Volapükakluba valemik Bayäna pro vobayel: 1886/87

Bericht des Weltsprachevereins München, Centralvereins für Bayern über seine Thätigkeit vom 23. März 1886 bis 29. März 1887. = Nunod volapükakluba München, kluba zenodik Bayäna dö dunöf oma sis 1886 kilul 23 id jü 1887 kilul 29 id / fa Kubics Rudolf, Gross Karl. — München : Schuh G. e Kop.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba nolavik in ‚Wien’ (1887)

Statuten des wissenschaftlichen Weltsprachevereines „Volapük” in Wien. — Wien : Carl Gerold’s Sohn, 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Jenäd volapüka” (spikäds fa ‚N. de Ugarte’)

Ugarte, N. de. Proceso de la lengua universal. Memoria premiada por el Ateneo Caracense y Centro Volapükista Español, en 1.° de julio de 1888 / por Don Nicolás de Ugarte, comandante de ingenieros. — Guadalajara : Tipografía y encuadernación provincial, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Kaled Volapükanas pro yel: 1888

Gross, K. Kaled vpelas plo yel 1888 / fa Gross Karl, nügenel, plofed vpa, sekretel vpakluba „München.“ — München : Lindauer J., 1888.

Magods rigädik penotükons is.

Yeged dö Volapük fa el Kerckhoffs

Kerckhoffs, A. Le Volapük ou la langue universelle de Schleyer : extrait de la Revue-Gazette Maritime et Commerciale / Aug. Kerckhoffs, Professeur à l’École des Hautes-Études commerciales.

Magods rigädik pedagetons is.

Lised Volapükanas Rusänik (1887, 1888).

Список лиц в России знающих воляпюк, с их адресами / В. К. Розенбергер, А. И. Соболев, И. И. Холин. — СПб., 1887 (вып. 1) ; СПб., 1888 (вып. 2).

Lised at päpübon dub segivots tel, efe ün dekul yela: 1887 ed ut ela 1888. Segivot balid pelauton fa els Rosenberger, Sobolev, Kholin. Dil telid pelauton fa el Rosenberger. Pämod ninädon näi vödem Rusänapükik tradutodi Volapükik.

Namapenäd ko mobs pötü Vpakongred telid (1888)

Mobs zur II-Vp-General-Vers. München 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Nüns ömik dö Volapük pro Polänapükans (1888)

Kornmann, S. Volapük : kilka uwag o nowym języku świata / Samuel Kornmann. — Lwów : Czcionkami drukarni ludowej pod zarz Stanisława Baylego, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Ced soga pükavik di ‚London’ dö Volapük (Rumänapüko)

Ellis, A. J. Universal Languages. Procesul Volapükei. Extras din Transactions of the Philological Society of London / de Ioan P. Licherdopol. — Bucuresci : Tip. E. Miulescu, 1888.

Magods rigädik penotükons is.

Lised bukas zänöpa Volapükik Spanyänik (1888)

Ateneo Caracense y Centro Volapükista Español. Catálogo de la biblioteca. — Guadalajara : Imprenta y encuadernación provincial, 1888.

Magods rigädik penotükons is.

Statuds Volapükakluba zänodik Lösteränik (1888)

Statuten des Oesterreichischen Centralvereines für Volapük (Volapükaklub zenodik Löstäna) in Wien. — Wien : Verl. des Vereines ; Buchdruckerei und Lithographie Ch. Reisser & M. Werthner, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Nunod Volapükakluba kadämik di ‚München’ pro yel: 1888

Bericht des Volapükaklub kademik München (Akademischen Weltsprache-Vereins München) für das Jahr 1888. — 15 Januar 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Binon-li Vp gudikün e balik tuvedot säkäda volapüka? (fa el Lott)

Lott, J. Ist Volapük die beste und einsachste Lösung des Weltsprache-Problems? Theil 1 / von Julius Lott. — Wien, 1888. 

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd fa ‚Nosek’ dö Volapük

Nosek, C. Volapük. Conferenza tenuta dal Sig. Carlo Nosek in un’assemblea di scienziati militari in Vienna il 12 dicemb. 1884. Traduzione italiana, con note ed aggiunte, letta alla Società di letture e conversazioni scientifiche di Genova il 27 aprile 1888. Estratto dal Giornale della Società di Letture e Conversazioni Scientifiche. Fasc. Maggio-Giugno 1888. — Genova : Tip. Cìminago, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Tefü Volapük” fa ‚Schuchardt’

Schuchardt, H. Auf Anlass des Volapüks / von Hugo Schuchardt. — Berlin : Robert Oppenhim, 1888. (Graz : K. K. Universitäts-Buchdruckerei ‚Styria‘).

Magods rigädik pedagetons is.

El „Böf sekü pölaceds” fa ‚Sienkiewich’ (tradutod se Volapük ini Litaliyänapük)

Sienkiewich. La commedia degli equivoci. Bozzetto della vita americana / Sienkiewich ; dal «volapük» del Prof. A. R. von Rylski. Traduzione italiana del Prof. Angelo Ferretti. — Reggio nell’Emilia : Stabilimento tipo-litografio degli Artigianelli, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd balid dö Volapük in legad di ‚Hutten’ in ‚Würzburg’ (1888)

Pükat balid dö Volapük in gad huttenik al Würzburg mundel 16. yanul 1888, düp velid e lafik vendelo. (Pekoseköl datuvele siämikün volapüka Söle Jleyere Yohane Martine) / de Braun Adol, pädel al Ilmspan, pot Grünsfeld (Badän), tidel pedipedöl ä cif vpa. — kluba Würzburg - Sabderau. = Erster Vortrag über Weltsprache im hutten’schen Garten zu Würzburg, Montag 16. Januar 1888, Abends 1/2 8 Uhr. (Gewidmet dem geistreichsten Erdinder der Weltsprache Herrn Johann Martin Schleyer) / von Pfarrer Adolf Braun zu Ilmspan, Post Grünsfeld (Baden), Lehrer der Weltsprache und Vorstand des Weltsprache-Vereines Würzburg-Sanderau. — Tauberbischofsheim : J. Lang, 1888.

Magods rigädik penotükons is.

Nunod dö dajonäd Vpaliteratura fa Vpaklub di ‚Leipzig’ pejenüköl (1888)

Bericht über die vom Leipziger Volapükaklub veranstaltete erste vollständige Ausstellung der Weltsprache-Literatur und Correspondenz. 29 bis 31 October 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Kaled Volapüka fa el Spielmann (1888) / Sotül de tatabukemöp Bayänik

Spielmann, S. Lekaled volapüka plo yel balmil jöltum jölsejöl / pelautöl fa Spielmann Sigmund, cifakopanal volapükakluba nolik in Wien ; pazepos fa datuval volapüka, söl Schleyer Y. M. — Leipzig : Püb fa Mayer Eduard Heinrich, 1888. — Yelüp balid. = Volapük-Almanach für 1888 / verfasst von Sigmund Spielmann, Vorstandsmitglied des Wissenschaftlichen Weltsprache-Vereins „Volapük“ in Wien ; Genehmigt vom Autor des Volapük Herrn J. M. Schleyer. — Leipzig : Verl. von Eduard Heinrich Mayer, 1888. — I. Jahrgang.

Ninädon lifajenotemi datuvala, nüni dö Volapükans e Volapükaklubs in läns valik, nüni dö Volapükakongred telid efe in ‚München’, gramati smalik, vödemis anik, keninükamü Volapükahüm. I kanoy dagetön buki at fomü vödem (nüned di ‚html’). Magods rigädik tatabukemöpa Bayänik penotükons is.

Buk fa ‚Stempfl’ dö Volapük e pükasits votik (pato dö ‚Myrana’)

Stempfl, J. Ueber Weltsprache und Volapük etc / von Joseph Stempfl. — Kempten : Jos. Kösel, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Pöträts Volapükanas (za yel: 1888)

Album mit Volapükisten-Portraits.

Kanoy doniokopiedön buki di ‚djvu’ u magodis balatik in ragiv: ‚zip’. 

Magods rigädik penotükons is.

Doküms dö „lecif plo Deut” (konletan: ‚K. Gross’, 1888)

Plän stada in Volapükanef Deutänik de Vpaklub kadämik di ‚München’ (1888)

Ein Wort zur Aufklärung. Den deutschen Volapükisten gewidmet vom Akademischen Weltspracheverein München (Volapükaklub kademik). — München : Akademischen Weltspracheveins München, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Pämod fa ‚Löw’ tefü konflit in Volapükamuf Deutänik (1888)

Löw, Heinrich. Reflexionen über die beabsichtigt gewesene Volapük-Reichsversammlung in Berlin 1888

Volapük. Penäd pro ministeran teda, feila e domenas (Rumänapüko, 1888)

Licherdopol, Ion P. Limba universala. Memoriu presintat d-lui ministru al comerciului, agriculturei si domenielor in ziua de 4 (16) Februariu 1888 de I. P. Licherdopol, director al scoaleĭ de comerţ din Bucuresci. — Bucuresci : Tipo-Litografia Dor. P. Cucu, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba di ‚München’: zänaklub Bayäna (1888, Deutänapüko)

Satzungen für den Volapükaklub ‚München’, klub zenodik Bayäna (20. Juli 1888)

Magods rigädik penotükons is.

Vp e profäsorans Deutänik

[Moser, H.]. Volapük und deutsche Professoren. Polemische Arabeske / von Dr. Römer-Berlin. — Berlin ; Leipzig : Heuser’s Verl., 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Volapükaflen”, dil balid (buk fa ‚G. Schmid’, 1888)

Schmid, G. Volapükaflen. I. Theoretischer Teil. Warum erlernt man Schleyers Universalsprache? Wie erlernt man sie am schnellsten und sichersten? Wer wird sie in nächster Zukunft lernen? Ratgeber insbesondere für angehende und fortgeschrittere Volapükisten, Kaufleute, Beamte, Lehrer etc. / von G. Schmid, Cif e Löpitidel. — St. Gallen : Verl. von F. Hasselbrink (vormals Alwegg-Weber), 1888.

Magods rigädik pedagatons is.

Magälod volapüka. Vödem ko plän e säspetikam tefü Volapük e tikamagot valemik volapüka

Müller, E. Das Phantom der Weltsprache. Worte der Aufklärung und Ernüchterung über das Volapük und den Weltsprach-Gedanken im Allgemeinen / von Ernst Müller, Dr. phil. — Berlin : Verl. von Carl Ulrich, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd notidik fa ‚Gutensohn’ in ‚Lindau’ ün 1888

Gutensohn, E. Öffentlicher Vortrag über die Schleyer’sche Weltsprache Volapük gehalten in Lindau am 4. April 1888 / von Ed. Gutensohn, Landesvorstand (cifel) der Welsprache-Vereine im rechtsheinischen Bayern. — München : Selbstverlage des Versassers, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Tikamagot valemapüka e Volapük (fa ‚Baumann’)

Baumann, H. Die Weltsprache-Idee und Volapük / von Hans Baumann. — München : Literar. Instituts von Dr. M. Huttler (Konrad Fischer).

Magods rigädik pedagetons is.

Mätedians Volapüka (spikäd Deutänapükik fa ‚Schreyer’, 1888) / Sotül netabukemöpa Lösteränik

Schreyer, F. Die Concurrenten des Volapük (Pasilingua, Bamberger Methode, Kosmos etc.). Ein Beitrag zur Lösung der Tagesfrage / von Ferdinand Schreyer. — Darmstadt : G. v. Aigner, 1888. — (Ein Vortrag gehalten im Volapükaklub Darmstadt am 31. Januar 1888).

Magods rigädik pedagetons is ed is.

El „Kis binon-li Volapük?” (spikäd Danänapükik)

Ernst, E. Hvad er Volapük? Et besvaret Spørgsmaal / af Ernest Belé [Ernst Enna]. — Aalborg : Magnus A. Schultz’s Forlag, 1888.

Magods rigädik pedagetons is.

Cütid volapükik (pämod Deutänapükik fa ‚Feyerabend’)

Feyerabend, K. Der Weltspracheschwindel / von Dr. Karl Feyerabend. — Heilbronn : Gebr. Henninger, 1888. — (Zeitfragen des christlischen Volkslebens. Band XIII. Heft 5).

Söl: ‚Leopold Einstein’ ed el ‚Linguo internacia’

Kniele, R. Herr Leopold Einstein und La linguo internacia.

Magods rigädik pedagetons is.

Yegeds dö Volapük se gased Nedänik

Winkler, T. C. Opstellen over de wereldtaal overgedrukt uit het „Nieuws van den dag” / door Dr. T. C. Winkler, professor der wereldtaal; eerelid en correspondeerend lid van vele wereldtaal-vereenigingen; lid der wereldtaal-akademie voor Nederland. = Laltügs dö volapük pelovebüköl se gased „Nulikos dela” / fa dl. Winkler, T. C., plofed vpa; stimakopanal e kopanal spodöl vpaklubas mödik; kademal plo Nedän.

Nüneds di ‚djvu’ (sotül 1id, sotül 2id), fomü vödem.

Binäl e veüt volapüka di ‚Schleyer’

Krüger, F. Das Wesen und die Bedeutung der Schleyer’schen Weltsprache / F. Krüger ; Volapükaklub in Hamburg. — Hamburg : Konrad Kloss [Yel: 1888 u latikumo.]

Magods rigädik penotükons is.

Propagidapenäd dö Vp e veüt ona de slopans ona

Die Weltsprache Volapük und ihre Bedeutung! — Wien.

Magods rigädik pedagetons is

Pämod dö pak Vpa e benoplöps püka at (1889) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Volapük und seine Verbreitung in der Welt. Zur Erinnerung an den zehnjährigen Bestand des Volapük / heraus. vom Volapükistenvereine in Wien. — Wien, 1889.

Magods rigädik pedagetons is ed is.

Yelod telid kaleda Volapükik fa ‚Spielmann’

Volapük-Almanach (lekaled volapüka) plo yel balmil jöltum jölsezül / fa Spielmann Sigmund, plofed vpa. — Yelüp telid. — Leipzig : Püb fa Mayer Eduard Heinrich, 1889.

Lautans e tradutans: dokan: ‚Spielmann S.’, ‚Allaire Louis Victor’, ‚de Arce Bodega Joaquin’, ‚Bánfi Georg’, ‚Day George’, ‚Devidé Taddäus’, ‚Guigues Hippolyte’, ‚Harrison J. Henry’, ‚Holden Joseph’, dokan: ‚Kerckhoffs August’, ‚Kniele R.’, dokan: ‚Lederer Siegfried’, ‚Licherdopol J. P.’, dokan: ‚Obhlidal Moriz’, dokan: ‚Pozder Karl’, ‚Rosenberger Woldemar’, ‚Säterstrand K. G.’, ‚Sprague Charles E.’ Magods rigädik penotükons is.

Nunod länafeda Vpaklubas Bayänik dö jäfots oka de 1887 mäzul 30 jü 1889 febul 1

Bericht des Landesverbandes bayerischer Weltsprachevereine über seine Thätigkeit vom 30. März 1887 bis zum 1. Februar 1889. — Herausg. vom Weltspr= Nunod länafetanoga vpaklubas bayänik dö dunöf oka sis 1887 kilul 30 id jü 1889 telul 1 id. — Pepüböl fa Vpaklub „München“, klub zenodik Bayäna.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba di ‚Sankt-Peterburg’ (namapenäd)

Statuds de „Zilak volapüköl” in S. Peterburg

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba in ‚Urach’ (1889)

Statuten des Weltsprache-Vereins zu Urach. — Urach : Druck von Fr. Bühler, 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Pämod dö lesed bevünetik Volapüka

Herbst, E. Gratis-Beilage zu den Kolonisten-karten der internationalen Weltsprache-Mission / Edgar Herbst. — Österreichischer Centralverein für Volapük in Wien, 1889.

Ninädon bepenoti brefik jenotema Volapüka e leseda bevünetik Volapüka, gramatibepenoti brefik Volapüka, lisedi periodapenädas.

Magods rigädik pedagetons is.

Tradutod Litaliyänapükik se Volapük ela „Fiedafonäd”

Berthet, E. La fontana della fedeltà. Leggenda gallica / Questa leggenda di Elia Berthet fu tradotta in volapük dal prof. Angelo Ferretti e dal volapük tradotta in italiano da Emanuele Bertolini. — Catanzaro : Tip. G. Dastoli, 1889. — (Libreria Fratelli Bocca).

Magods rigädik penotükons is.

Lied (tradutod Rusänapükik se Volapük)

Кармен Сильва [королева Румынии Елизавета]. Печаль / Немецкая сказка Кармен Сильва, переведенная на всемирный язык Volapük профессором Зигфридом Ледерер<ом> в Вене, с разрешения Высочайшей сочинительницы, королевы Румынии. Перевод с Волапюка на русский язык Вл. Розенбергера. — С.-Петербург : Тип. В. Комарова, 1889.

Magods rigädik penotükons is.

Yelod telid yelabuka pediplomölanas (fa ‚Kerckhoffs’)

Kerckhoffs, A. Yelabuk pedipedelas ninöl 1ido Notedis tefü vobads kademalefa, dagetam dipedas e steifalam bevünetik; 2ido Lisedi lefulnik vobukas dö volapük e püks valemik; 3ido Lisedi pedipedelas e tedadomas spodöl volapüko / fa Plofed Kerckhoffs, Dilekel Kadema. — Yelüp telid (1888–1889). — Paris : Bukatedam H. le Soudier, 1889.

Magods rigädik penotükons is.

Bukalised (pübayel: 1889) / Sotül votik

Katalog über die Sonderausstellung der weltsprachlichen Literatur in den Räumen des Buchgewerbemuseums im Deutschen Buchhändlerhause zu Leipzig ausgestellt vom Weltsprach-Verein Leipzig. — Leipzig : Oskar Leiner, 1889.

Lised literata Volapükik ma läns difik. Ninädon dilädis sököl: 1-ido) vödabuks e gramatibepenots, 2-ido) lautots e tradutods, 3-ido) buks dö pükasits votik ä mätedians Volapüka, 4-ido) gaseds, potakads, pämods e votikos. Magods rigädik pedagetons is.

Zälapenäd fa el Kniele pötü degyel balid Vpa

Yebalsüp balid volapüka. Das erste Jahrzehnt der Weltsprache Volapük. Jubiläumsgabe / ausgearbeitet von Rupert Kniele, kademal vpa, senätan, plofed e l.; cifel plo Vürtän. — Ueberlingen a. B. : Verl. von A. Schoy, 1889.

Ninädon jenotemi Volapükamufa, nüni dö noganükam Volapükamufa, nüni dö Volapükamuf e dö Volapükaklubs in läns e taledadils difiks. Magods rigädik pedagetons is. I kanoy dagetön nünedi tefik di ‚html’.

Yelabuk Volapükakluba Belgänik (yelod balid)

Yelabuk Volapükakluba Beljänik. — Antwerpen : Büken de E. Stockmans e Ko, 1889. — Yelüp balid.

Magods rigädik pedagetons is.

Volapükasits kil: ‚Pasilingua’, Volapük, ‚La lingvo internacia’

Steiner-Darmstadt, P. Drei Weltsprach-Systeme: Pasilingua — Volapük — La linvgo internacia. Nebst Einladung zur Unterzeichnung für das Weltsprachblatt „Ta Pasifolia“ / von P. Steiner-Darmstadt. — Berlin ; Leipzig : Heuser’s Verl. (Louis Heuser), 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Leigod fa el Einstein pükasitas tel: Volapüka ed ela ‚Esperanto’ (1889)

Einstein, L. Weltsprachliche Zeit- und Streitfragen in Vorträgen erörtert / von Leopold Einstein. — Nürnberg : Verl. von J. A. Stein’s Buch- & Kunsthandlung, 1889. — (1. Volapük und Lingvo internacia).

Magods rigädik pedagetons is.

Dö Volapük (pämod Litaliyänapükik fa ‚Belli’)

Belli, M. Pro Volapük / Ab. Dott. Marco Belli. — Udine : Tipografia del patronato, 1889. — (Estratto dal “Cittadino Italiano”).

Magods rigädik penotükons is.

Dö krütam Volapüka (pämod Deutänapükik fa ‚Pietzker’)

Pietzker, F. Zur Kritik des Volapüks. Mit Rücksicht auf die Zukunft desselben / von Friedrich Pietzker. — Halle a. S. : Verl. der Buchhandlung des Waisenhauses, 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Penäds difik fa hiels Bernhaupt e Schleyer

Ninäd: el ‚Schleyer’s Weltsprache’ fa ‚Bernhaupt’ (1883), ‚Zirkular 295’, ‚340 zülag’, ‚Schleyer’s Weltspracheliteratur’. Magods rigädiks penotükons is.

Binäl, disein e zeil Volapükamufa (spikäd Deutänapükik)

Wesen, Zweck und Ziel der Weltspachebewegung. Ein Vortrag zur Verbeitung des Volapük. (Volapük und seine Bedeutung.) — Berlin : F. Simon. — (Separat-Abzug aus „Rund um die Welt“).

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd dö buams Volapüka (1890)

Erat, W. Oeffentlicher Vortrag über die 21 Vorzüge und Vorteile der Weltsprache Volapük, nebst dem Festgedichte zum 31 März 1889 / des Weltsprache-lehrers  in Konstanz  Wilhelm Erat. — Konstanz a. B. : Verlag von Schleyer’s Weltsprache-Zentralbüro, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Legivot vole lölik pötü nulayel (1886)

Poedot Rusänapükik fa el Chernushenko, keli lautan etradutom ini Volapük.

Völad nolavik Volapüka (1888)

Yeged pepenöl ma bligäd de klub Lamerikänik filosopanas. Se gased: ‚Nature’ (= Nat).

Nunod Volapükakluba kadämik di ‚München’ pro yel: 1889

Bericht des Volapükaklub kademik München (Akademischen Weltsprache-Vereins München) A. V. für das Jahr 1889. — 10 Februar 1890. — München : J. B. Lindl, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Yelabuk Vpakluba valemik Nedänik: „Baläl jafon nämädi” (yelod balid, 1890)

Yelabuk volapükakluba valemik nedänik “Balif mekom valüdi”. — Yelüp balid. 1890. — Haarlem : Püb de J. Inklaar.

Dispenans: ‚E. F. L. Haastert’, ‚J. A. Adriaanse’. Magods rigädik pedagetons is.

Maters büfik pro vödabuk fütürik Volapüka (1890)

Winkler, T. C. (profäsoran Vpa e kadämal pro Nedän). Bumastöf plo vödasbuk füdik vpa. Haarlem, 1890.

Mobs tefü votükam vödas ömik, e pato vödedas nolavik.

Dranäl lü püd. Püdam neflenas e balam taamas e dilamas (1890)

Чернушенко, Д. Стремленіе къ миру. Примиреніе враждующихъ и соединеніе противоположностей и раздѣленій / Дмитрій Николаевичъ Чернушенко, поручикъ. — Харьковъ : Тип. М. Ф. Зильберберга, 1890. — (Лекціи для всемірнаго языка Volapükа).

Ninädon nünis brefik dö Volapük e spikäd poedik in Rusänapük e Volapük. Magods rigädik pedagetons is.

Dranäl lü püd (spikäds, bukül telid, 1891)

Chernushenko Dmitrij Nikolaevich. Spikäds dö valemapük: Volapük, pespikädöls in lecem leböba di ‚Khar'kov’. — ‚Moskva’, 1891. = Лекции Всемірнаго языка Volapük’а, читанныя въ Харьковской Биржевой залѣ (Стремленіе къ миру.). — Москва : Типографія и словолитня О. О. Гербека, 1891.

Ninäd: spikäd dö tikamagot valemapüka e pük di ‚Schleyer’, spikäd dö Volapükamuf in Rusän e läns foginänik, poedots tel Rusänapükik ko vödems leigätik Volapükik (el „Legivot vole lölik” ed el „God”: lezälapoedot fa el Derzhavin). I binon dagetovik buk ot ma lotograf nutimik (fomü ‚docx’, fomü ‚PDF’).

Statuds kluba pro pak Volapüka tö ‚Napoli’ (1890)

Statuto del pakamaklub volapüka, associazione per la propaganda del Volapük in Napoli. — Napoli : Stablimento Tipografico dell’Iride, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Nunod dö kobikam yelik balid Volapükanas Nolüda-Meropik (1890)

Report of the proceedings of the First Annual Convention of Volapükists, Boston, Aug. 21, 22, 23, 1890 / N. A. A. P. V. (North American Association for the Propagation of Volapük). — Boston, Mass. : Published by Order of the Society, 1890.

Magods rigädik penotükons is.

Statuds Vpakluba di ‚Hannover’ (sotül yela: 1890)

Volapükaklub ‚Hannover’. Statuds volapükakluba ‚Hannover’ (Hanofär) de 1888 balsul 15id, penulöl pötü lasam genealik de 1890 balul 29id / pelov. fa Keil Willy, plofed vpa.; Steffens Georg, spodal vpa.; Wendte Paul, spodal vpa. — Hannover : Kutabüken fa Jänecke blodem, [1890].

Dil lätik vödema Volapükik defon. Magods rigädik pedagetons is.

Dö lumekot-pük ela ‚Pseudo-Esperanto’ (zao yel: 1895)

Schleyer, J. M. Ueber die Pfuscher-Sprache des Pseudo-Esperanto. — Konstanz, 1900 <?>.

Feitapenäd ela Schleyer ta el ‚Esperanto’. Näi vödem rigädik Deutänapükik kanoy doniokopiedön tradutodi Linglänapükik ona fa el Hermann Philipps fomü doküm di ‚docx’ ud ut di ‚pdf’. Magods rigädik pro nüned di ‚djvu’ pedagetons is.

Lesed bevünetik Volapüka (sotül Rusänapükik), 1891.

Международная миссия всемирного языка. — 1891. — (Volapük).

Buk kaladon lesedi bevünetik Volapüka ün yel: 1889 < pefünöli. I ninädon gramati brefik Volapüka, nünis dö gasedem Volapükik, lisedi Volapükanas Rusänik ko ladets onas.

Lesed bevünetik Vpa (buk pro Deutänapükans, 1889)

Internationale Weltsprache-Mission = Lesedam bevünetik volapüka. — Wien, 1889.

Bai buk at, komitetanef büfik Leseda bevünetik Volapüka äbinädon me els ‚T. Devidé’, ‚E. Herbst’, ‚Dr. Lederer’. Magods rigädik pedagetons is.

Dö Volapük pro Nedänapükans (1890)

Ons Volapük. Een boekje tot aanwerving van leden van de Internationale Wereldtaalmissie. — 2-e druk / [J. A. Adriaanse, E. F. L. Haastert]. — Haarlem : J. Inklaar, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Vpakluba in ‚Leitmeritz’ (1891)

Statuds volapükakluba in Leitmeritz. — 1891.

Magods rigädik pedagetons is.

Statuds Volapükakluba zänodik pro Stirän in ‚Graz’

Statuten des Weltsprache-Centralvereines für Steiermark in Graz. — Graz, 1891.

Magods rigädik pedagetons is.

Dö vödabuk nulik stamädas Volapüka (1891)

Tradutod Rusänapükik yegeda fa el L. Cappello dö vödabuk nulik ettimik stamädas (vödem rigädik petradutöl pepübon ün yel: 1891). Kanoy doniokopiedön nünedi di ‚docx’ äsi nünedi di ‚pdf’.

Statuds Vpakluba valemik Nedänik (1892)

Statuds volapükakluba valemik nedänik „Balif mekom valüdi”. = Statuten der Algemeene Nederlandsche Wereldtaalvereeniging „Balif mekom valüdi” / E. F. L. Haastert, Cifel (President), L. den Hartog, Sekretan 1id (1e Secretaris). — Amsterdam, 1892.

Magods rigädik pedagetons is.

Nunod dö jäfots Volapükakluba zänik pro Stirän (1893)

Nunod dö dunöf vpkakluba zenodik plo Stirän in klubayel balid, 1891, Xul 25id jü 1892, XIIul 31id. — Graz : Vpkaklub zenodik plo Stirän ; büköp „Gutenberg“ in Graz, 1893.

Penäd kobädik pelauton fa söls: ‚Karl Zetter’, ‚Karl Ludwig’, ‚Ludwig Zamponi’. Magods rigädik penotükons is.

Pro konletans

Wichtig für Sammler! Auszug

Yeged dö Volapük se el ‚Antiquitäten-Zeitung’ (‚Stuttgart’), yel: 1893, nüm: 43. Mageds rigädik pedagetons is.

Statuds ela ‚Concordia’: sogod bevünetik Volapükik konletanas spodakadas labü magods

Statuten des internationalen Ansichtskartensammlerverbandes für Volapükisten „Concordia.“ Lägivot al statuds volaspodafetanoga balid „Volapük“.

Magods rigädik pedagetons is.

Sirkülapenäds kadämik fa ‚Rosenberger’ (de 1893 jü 1895)

Kadem Bevünetik Volapüka. Zülags  № 1–17 (dilekel: Rosenberger, Peterburg). — Peterburg, 1893–1895.

Magods rigädik pedagetons is.

Protest ta el ‚Idiome Neutrale’ (1896)

Tapük ta kadem bevünetik sonemik e ta ployeg väpüka nulik, pelautöl e pepüböl komitü klubs pedisopenöl, 1896 in telul. = Protest gegen die sogenannte internationale Volapük-Akademie und gegen deren neues Weltspracheproject, verfasst und herausgegeben im Auftrage der unterzeichneten Vereine im Februar 1896. = Protest against the so called international Volapük-Academy and against its project of a new universal language composed and published by order of the undersigned societies in February 1896. = Protestation contre la soi-disante académie internationale de Volapük et contre son projet d’une nouevelle langue universelle rédigée et publiée de la part des associations soussignées en février 1896. — Graz : Universitäts-Buchdruckerei ‚Styria‘, 1896.

Dispenans: el A. Van Bocxstaele (Volapükaklub ela Gent, Belgän), el Karl Zetter (Volapükaklub ela Graz, Lösterän), el Jean Balug (Volapükaklub ela Haarlem, Nedän), el Karl Hertrich (Volapükaklub ela Heidelberg, Deutän), el Emil Delisle (Volapükaklub ela Konstanz, Deutän), el Eugen Stockis (Volapükaklub ela Liège, Belgän), el Alois Pleninger (Volapükaklub ela Linz-Urfahr, Lösterän), el Camiel Van Oost (Volapükaklub ela Loo-ten-Hulle, Belgän), el Josef Birnbaumer (Volapükaklubs ela Rankweil ed ela Satteins, Lösterän-Foralbergän), el Josef Blum (Volapükaklub ela Salzburg, Lösterän), el John Hummler (Volapükaklub ela Saulglau, Vürtän-Deutän), el Josef Kleschpis (Volapükaklub ela Steyr, Lösterän), el Alfons De Cock (Volapükaklub ela St. Nicolas, Belgän), el Vittotio Neymon de Neyfeldt (Volapükaklub ela Triest, Lösterän), els E. F. L. Haastert, J. G. M. Reynders, D. Feikema (Volapükaklub valemik Nedänik), el Jakob Sprenger (Zänodaklub Volapükanas in Jveizän e Foralbergän, Lösterän). Magods rigädik pedagetons is.

Volapükatäv (Deutänapüko, 1898)

Cz. Eine Volapüktour / von Cz. [Karl Zetter?]. — Herausgegeben mit Erlaubnis des Verfallers von Volapükaklub zenodik plo Saxän-Nahat. — Staßfurt, Aug. 1898.

Magods rigädik pedagetons is.

Lised Volapükanas tala (1901)

Kausch, O. Liste der Weltsprachler der Erde = Lised Volapükanas (e jivolapükanas) Tala / O. Kausch: profesan Vpa, kademal plo Sax. Dresden Neustadt, täno Thalstr. 1 nu Lutherplatz 2. — Segivam 2id. — Dresden : Pübam e bük me namacin smalik lautela, 1901.

Magods rigädik pedagetons is.

Nüns dö Volapükaklub valemik Lösteränik (1896)

Nüns / plof. Zetter Karl, Dl. Bischoff Rudolf. — Graz, 1896.

Pämod pötü yubid teldegyelid Vpa (Nedänapüko)

1879 gids 1899 voor de Internationale Jubileums-Tentoonstelling ter gelegenheid van het 20-jarig Bestaan van de Wereldtaal „Volapük”. — Arnheim : Typ. G. W. V. C. Wiel and Co., 1899.

Ninädon dilädis sököl: 1) lised periodapenädas, 2) lised vigagasedas, in kels yegeds dö Volapük pinotükons, 3) lised pämodas Volapüki itefölas, 4) lised bukas dö Volapük, 5) lised poedotas e noatedas Volapükikas, 6) lised fotografotas Volapükanas famik, 7) lised dokümas, fometas, kadas, pilautölas in Volapük, 8) lised materas valasotik, 9) lised materas, kels ya no pipübons, 10) geidamedöm brefikün pro stud Volapüka. Magods rigädin pedagetons is.

Spikäd fa ‚Colling’ pötü yubid teldegyelik Volapüka

Colling, A. [Anton Palatinus, 1850–1901]. Volapük, sein Wesen und seine Bedeutung für Iedermann, besonders in Bezug auf Handel und Gewerbe, Kunst und Wissenschaft, sowie auf den ganzen Völkerverkehr. Vortrag, gehalten am 24. April 1899 im Volapükaklub zu Passau anlässlich der Feier des 20 jährigen Jubiläums der Weltsprache / von A. Colling, prof. e senätan vpa.; Vorsitzender des Volapükaklub in Passau. — Passau, 1899.

Magods rigädik pedagetons is.

Namapenäd dö ‚Schleyer’ e ‚Lott’

Domicke, P. F. Lepenot oba dö Jlayär ä Lott. Kilpükik in dils tel / fa Paul Ferdinand Domicke. — Berlin, 1890.

Magods rigädik pedagetons is.

Volapük (mob fa el O. Parnes, Deutänapüko)

Parnes, O. Weltsprache : Vorschlag / von O. Parnes. — Wien, 1901.

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäd ela Hummler dö Vp

Hummler, J. Vollständiger wissenschaftlicher Vortrag über Weltsprache / von John. Hummler, profesan volapüka. — Saulgau : Verl. von J. Hummler.

Magods rigädik pedagetons is.

Dö mög valemapüka (1902)

Gustafsson, F. Om möjligheren af ett universalspråk. För Sjätte Nordiska Filologmötet / af F. Gustafsson. — Upsala, 1902.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Vp as kosädamedöm” fa ‚O. Bloch’

Bloch, O. Volapük als Verständigungsmittel. Wesen, Ziele und Bau der Weltsprache / Im Auftrage des Berliner Weltsprachevereins (volapükaklub berlinik) erläutert von Dr. O. Bloch. — Verl. von Karl Sigismund.

Magods rigädik pedagetons is.

El „Tefü säkäd nüduga kosädapüka bevünetik balik” fa el Zamponi (1904)

Zamponi, L. Zur Frage der Einführung einer internationalen Verkehrssprache / Ludwig Zamponi ; Georg Bauer. — Graz : Druck und Kommissionverlag „Leykam“, 1904.

Magods rigädik pedagetons is.

Spikäds fa ‚Claude Gacond’

Broadots radionik sperantik ela Claude Gacond dö Volapük (stenografots).

Konot mudöfik dö datuval e pük oma

Broadot radionik Deutänapükik dö datuval e Volapük (stenografot spikota fa ‚Martina Kempter’).

El „Jenotem Volapüka” fa ‚Schmidt’ Deutänapüko

Schmidt, Johann. Geschichte der Universalsprache Volapük / von Johann Schmidt. — Weißkirchen am Taunus, 1963.


Daved Volapüka

Doküm at ninädon yegedi fa el Sleumer dö daved Vpa, tradutodi Rusänapükik (fa el Daniil Morozov) yegeda at, mebapenädi fa el Schleyer it dö jaf Vpa medü püks Deutänik, Linglänik (tradutod fa el Hermann Philipps) e Spanyänik (tradutod fa el Elías Jiménez). Kanoy  dagetön dokümi tefik di ‚PDF’ ed uti di ‚docx’.

Lised bukas dö säkäd valemapüka in bukem notidik di ‚New York’

List of Works in the New York Public Library, Relating to International and Universal Languages.

Magods rigädik pedagetons is.

Propagidapämod tefü Volapük pro Nedänapükans (1939)

Reijnders, J. G. M. (Sr.). De wereldtaal Volapük / door J. G. M. Reijnders Sr., lid der Volapük-academie, geschreven in opdracht van de Algemenee Nederlandsche Wereldtaalvereeniging. — Utrecht : UITG. N.V. v.h. Kemink, 1939.

Lebuk at ninädon bepenoti brefik gramata Volapüka, cedis dö Volapük, lisedi dätas veütikün Volapükamufa (keninükamü Volapükamuf in Nedän), nünis anik dö volapükaklub valemik Nedänik. I kanoy doniokopiedön magodis pedigitüköl padas balatik valik lebuka at. Magods rigädik pedagetons pö pad netabukema regik Nedänik. I kanoy dagetön buki ot as vödem fomü ‚html’.

Kadäm mu kaotik Volapüka

Yeged fa hiel Daniil Morozov dö jenotem kadäma balid. Binons dagetoviks doküm di ‚docx’ e doküm di ‚PDF’.

Menod balid Volapüka (vü yels: 1887 e 1889)

Yeged dö menod balid calöfik Volapüka (yela: 1887) e dö votükams ettimik votik püka ot. Pelauton fa el Daniil Morozov e pepübon in el „Vög Volapüka” (yel: 2014, nüms tobula e novula).

Kanoy doniokopiedön nünedi di ‚doc’ äsi nünedi di ‚pdf’.

Votükams in Volapük fa hiel ‘Schleyer’ it pädunöls de yel 1880-id jü yel 1889-id

Fa el Daniil Morozov. Doküm ninädon taibis sököl: 1) vöds difik pävotüköl; 2) vöds päceinöl, kels ininädons tonati „h”; 3) lönanems päceinöl sa defomots okas, kels ininädons tonati „h”; 4) lönanems päceinöl votik sa defomots okas, i vödalisedis brefik tefü pron tonata „c” e tefü pron tonata „j”.

Kanoy doniokopiedön nünedi di ‚docx’ äsi nünedi di ‚pdf’.

Pened datuvale

Fa el Daniil Morozov. Dö votükams anik Volapüka dü yels dabina ona. Kanoy doniokopiedön nünedi di ‚docx’ e nünedi di ‚pdf’.

Dö ‚Granshan’: Volapükan se ‚Ekaterinburg’

Kanoy doniokopiedön nünedi di ‚docx’, i nünedi di ‚pdf’.

Jenotem Vpa pos 1960 fa el Ralph Midgley

Vög Volapüka. Gepükazöts Bevünetik kil (sis 1979).

Periodapenäd Volapükik balid fa ‚Ralph Midgley’ päredaköl. Älabon eli ‚ISSN’ (0260-6623) as gased almulik Linglänik päbüköl. Ettimo dabükan gaseda ägebom Volapüki sonemiko rigiki ko menods lönik mödik oka, kludo vödabuks tumyela degzülid no ai äyufonsöv ad suemön vödemis penäda. Näi maters somik päpübons vödems fa els Brian Bishop, Jean-Claude Caraco e Volapükans votik, äsi pübots se Volapükagased pro Nedänapükans. El Hermann Philipps: cifal < labom cedi sököl dö periodapenäd at: „Doküms at no pötöfons <…> pro primans tefü Volapük, bi vödems in ots binons migots jeikik Volapüka vönädik e Volapüka perevidöl. Too ba binons nitediks as dins jenavik”. Primü yel: 2003 < el Ralph Miegley it äpenom: 

„Primü yel nulik 2003 vilob vipön reidanes delis fülü koten e föl.

Ün tim at i primon yelodi nulik Sirkülapenäda - jenöfo tefon yelodi degkilid! Gudiko memob fini yela 1989, ven ädesirob dunön bosi fümiki pro Volapük. Ün tim et valikans äkofons püki valöpo, ed äsludob ad ceinön lüälis somik so noikis. Tü Kritidazäl yela 1989 äbükob nümi balid Sirkülapenäda, e siso no enedunob nümi balatik. Tiäd gasedila obas ün tim et äbinon : "Pened Komunik pro Volapükans Valöpo", ab flen legudik no äplidom tiädi at. "Binon tu komunik", äsagom, "meriton bosi gudikum!" Om it äkomandom "Sirkülapenädi", ed ekö! neai ecenon jü del at. Bü "Sirkülapenäd" äprimob gasedili tiädü: "Vög Volapüka", ab no äplöpon defü plak oba in patäd at. (E no äplidob konyuni "das", keli äplaädob me "jto". No äbinob redakan teik, ab i pükimenodan! Kiöp äbinol-li ün tim et, o Alexander? Kanoy anu besmilön magälis obik.) Primo ägebob penamacini obik ed ädunob kopiedis zesüdik ad sesedön, ab sis lüköm nünöma, valikos binos i gudikum, i vifikum.

Ädasevob, das steifül telid at oba muton plöpön. Kodü atos, äfünob Flenefi Bevünetik Volapüka ad stütön primäti at. Vödabuks tel pädabükons, äsi propagidi, säkis pägespikons, e fino Volapük ätevon su veg benosekik. Volapük progedon anu, e muton ai progedön ad taspikön neflenis mödik oka, kels sagons, das binon te späk, too anu binon späk ko fütür bevü püks votik bevünetik, kelas binon tidan e mastan.

Ko medits somik primobsöd yeli (e yelodi) nulik!”

E fovo: „"Pened Komunik"e "Vög Volapüka" äbinons bled bal A4 pepliföl (= pads fol). Gasedil balid äbinon äs gasedil adelik, ab smalikum. Ab "Vög Volapüka" äbinon cifo ad propagidön püki. Ninäd ona too no äbinon saido difik ad kipön nitedi utanas, kels ävilons i reidön konotis e cogis, dunön rätis äsi lärnön dö jenav Volapüka. Suno ävedos kleilik, das äneodoy tikamagotis votik. Jenöfo äbinos sperimänt.”

Yelod balid (1979/1980). Yelod telid (1980). Nüms de 23 jü 25 (pads primik yeloda kilid).

Statuds soga bevünetik Volapüka (2007, ma koräkots yelas: 2012, 2023).