Volapüko

Penäds Volapükik

Yelod balid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod telid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod kilid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod folid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Konotüls Volapükik fa el R. Kniele pekonletöls (1884)

Kniele, R. Weltsprachliche Humoristika. Eine Sammlung kurzer Scherze, Witze etc. Deutsch und weltsprachlich. Zugleich Uebungsbuch in der Weltsprache ‚volapük‘ / von Rupert Kniele, Weltsprache-Lehrer und -Vorstand für Württemberg ; genehmigt und revidirt vom Erfinder der Weltsprache J. M. Schleyer, Pfarrer in Litzelstetten. — Überlingen a. B. : Aug. Feyel, 1884. = Cogikós volapükik. Konlet blefikas cogas, fasedas e lemänikos. Deutiko e volapükiko. Togo plägabuk in volapük / fa Knile Rupert, volapüka tidel e cif plo Vürtemberg ; pezepöl e perevidöl fa datuvel volapüka Jleyer Y. M., pädel in Lizzelstetten. — Überlingen len Bodanlak : Feyel Aug., 1884.

Spikeds tum (1884)

Schleyer, J. M. Te tikäl! Tum pükeds siämafulik in fom blefikün. Konlet balid / fa Yo‘án Mártin Jléyer, datikel volapüka. — Überlingen len Bodanlak : Bük fa Feyer Aug., 1884. = Nur Geist! 100 in‘áltsreihe senténzen in kürzester form. I. Samlung / fon Johann Martin Schleyer, erfínder dèr véltspràche ‚volapük‘. — Überlingen am Bodense : Druk fon Aug. Feyer, 1884.

Plägasets 100

Plägasetirs baltum al vödasbuki smalikün sa vöds zesüdikün kiltum. = 100 Übungssätze zum kleinsten Wörterbuche mit den 300 nòtwéndigsten Wörten. — 3 Aufl.

Yelod lulid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Penäds Volapüki teföls (pämods, namapenäds e pübots se gaseds Deutäna)

Dil balid.

Dil telid.

Tedaspod Volapükik-Deutänapükik (1885)

Knile, R. = Kniele, R. Tedaspod deuto-volapükik : teltum peneds tedelik difikas bidas bals, pekonletöls e pelovepolöls fa Knile R., volapükatidel e cifel plo Vürtemberg. Päzepos e pärevidos fa söl datuvel volapüka. — Ueberlingen a. B. : Druk von Aug. Feyel, 1885.

I binon dagetovik doküm blägevietik (ma dünotem: ‚Google’). 

Tumat telid lesetülas

Schleyer, J. M. Te tikäl! Tum pükeds siämafulik in fom blefikün / fa Jléyer Yò῾án Mártin, datikel volapüka. — Konlet telid (101—200). — Konstanz in Badän : Püb büra zenodik volapüka jleyerik, 1885.

Rimaspikeds Volapüko pepoedöls (tumat balid, 1885)

Schleyer, J. M. Rimapets pepoedöl volapüko. Tumat balid / fa Jleyer Y. M. datikel volapüka. — Konstanz in Badän : Püb büra zenodik volapüka, 1885.

Buk ko bligäds sa gramat e vödabuk ma püks lul ad lärnön Volapüki (1886)

Bernhaupt, Y. Plägabuk sa glamat e vödasbuk in püks lul, al lenadön Volapüki söla Jleyer Yohan Martin / pelautöl fa Bernhaupt Yosef. — Überlingen l. B. : Bük fe püb fa Feyerl August, 1886. = Übungsbuch sammt Sprachlehre und Wörterbuch in fünf Sprachen zur Erlernung der Weltsprache Volapük des Herrn Johann Martin Schleyer, verfasst von Joseph Bernhaupt. — Überlingen a. B. : Druch und Verlag von Aug. Feyel. = Exercises with grammar and vocabulary in five languages on purpose to learn the universal language Volapük of the Mr. John Martin Schleyer, composed by Joseph Bernhaupt. — Überlingen a. B. : Printed for Augustus Feyel. = Exercises avec grammaire et vocabulaire en cinq idiomes pour apprendre la langue universelle Volapük du Mons. Jean Martin Schleyer, rédigés par Joseph Bernhaupt. — Uberlingen, s. le lac du Constance : Imprimerie Auguste Feyel. = Esercizj con grammatica e vocabolario in cinque idiomi per imparare la lingua universale Volapük del signor Giovanni Martino Schleyer, compilati da Giuseppe Bernhaupt. — Überlingen sul lago di Constanza : Tipografia di Augusto Feyel.

Tedaspod Volapükik-Deutänapükik (sotül yela: 1888)

Kniele, R. Deutsch-weltsprachliche Handelskorrespondenz. 200 kaufmännische Briefe in zehn verschiedenen Gattungen / übersetzt von Rupert Kniele, Weltspracheprofessor und -Vorstand (cifel) für Württemberg. Kademal der Weltsprache-Akademie und erster Sekretär des allgemeinen Weltsprachevereins. — Zweite verbesserte Auflage. Genehmigt vom Erfinder der Weltsprache. — Überlingen (Baden): Verl. von Aug. Schoy, 1888. = Tedaspod deuto-volapükik. Teltum peneds tedelik in bids difik bals / lovepolam fa Rupert Kniele, plofed volapüka e cifel plo Vürtän. Kademal e sekretel balid kluba valemik. — Segivot telid pamenodöl. Pezepos fa söl datuvel volapüka. — Überlingen (Badän) : Püb de Aug. Schoy, 1888.

Tradutod Litaliyänapükik fomülabuka tedik (1888)

Kniele, R. Tedaspod volapüko-tälik. Teltum peneds tedelik in bids difik bals / fa Rupert Kniele, Plofed volapüka e cifel plo Vürtän, Kademal e sekretel balid kluba valemik (segivot telid pamenodöl). Lovepolam tälik fa Plofed T. Villani. — Reggio-Emilia : Stüt tipogafik e litogafik Namunelilas, 1888. = Corrispondenza Commerciale in lingua universale e italiana. Duecento lettere commerciali di dieci diverse specie / di Ruperto Kniele, Professore di volapük e presidente pel Vürtemberg, Accademico e primo segretario del club universale (seconda edizione corretta). Traduzione italiana del Prof. T. Villani. — Reggio nell’Emilia : Stabilimento tipografico e litografico degli Artigianelli, 1888.

Vpakaled pro yel: 1886

Kniele, R. Welsprache-Kalender für das Jahr 1886 / verfast von R. Kniele, Weltsprache-Lehrer und Vorstand für Würtemberg. — Konstanz : Zentralbureau der Schleyer’schen Weltsprache, 1886. = Volapükakaled plo yel balmil jöltum jölsemäl / pelautöl fa Knile R., vpa.-tidel e cifel plo Vurtembérg. — Konstanz : Bür zenodik volapüka jleyerik, 1886.

Sotül de bükems: ‚Bodleian’

Sotül de bükem netik Lösteränik

Vpakaled pro yel: 1886 fa el Kniele (namapenäd)

Kniele, R. Weltsprache Kalender für das Jahr 1886. = Volapüka kaled plo yel balmil jöltum jölsemäl / pelautöl fa R. Kniele.

Mastavobots kil se pöpalids Kroasäna-Särbänik (1886)

Magabs kil se popakanits koazäno-serbänik / pelovepolöls fa dokel ‘Ermán Ignaz, regasanel e tidel volapüka. — Zagreb (Koazän) : Bukatedam Albrecht i Fiedler, 1886.

Namapenäd tidabuka lölöfik stenografa fa el Lenze (1886)

Lenze, K. Tidabuk lefulnik stenogafa volapükik / pelautöl fa Lenze Karl, volapükatidel balid. — Leipzig, 1886. — (Namapenäd).

Vpagased fa ‚Obhlidal’. Blufanüm (1886)

Yel: 1886 (blufanüm, segivot patik) cogableda.

Yelod: 1886 < gaseda Spanyänik redakamü ‚Iparraguirre’.

Yelod: 1886 ela ‚Le Volapük’ fa el Kerckhoffs

Yelod mälid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod velid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod: 1887 ela ‚Le Volapük’ fa el Kerckhoffs

Gramat brefik leigodik Volapüka (dabükot folid, 1887)

Schleyer, J. M. Kurze vergleichende Grammatik der Weltsprache (Glamat blefik feleigöl volapüka.) / In vier Sprachen verfasst von Johann Martin Schleyer, Erfinder der Weltsprache. — 4 Aufl. — Konstanz : Verl. von Schleyer’s Weltsprache-Zentralbüro, 1887.

Buk pro Danänapükans ad reidön me volapük di ‚Schleyer’

Aaen, J. C. Læsebog i schleyers verdenssprog volapük / af J. C. Aaen, Professor i Volapük, Redaktør af „Volapükabled“. Udarbejdet med Benyttelse af Professor, Dr. Kerckhoffs Arbejder i Volapük. — Förste Afdeling. — Aalborg : Magnus A. Schultz’s Forlag, 1887.

El „Magodabuk nen magods” fa el Andersen

Lederer [tradutan]. Magabuk nen mags / Andersen ; lovepolam fa Dl. Siegfried Lederer. — Leipzig : Püb fa Mayer Eduard Heinrich, 1887. — (Dl Lederer volapükabus ; nüm 1 : Dän).

Pämod ko mobs tefü votükam Vpa pötü Vpakongred valemik telid

Iparraguirre, F. Al lasam volapükelas in München nemü zenod volapükik Späna / dokel Fernandez Iparraguirre. — Guadalajara : Büken e tanöp plovinik, 1887.

Literat Volapükik. Penäds poedik e prosadik (1887)

Literat volapükik. Laltügs poedik e nepoedik / pekonletöl fa Dokel Fernandez Iparraguirre e pepüböl in gased Volapük. — Guadalajara : Imprenta y encuadernacion provincial, 1887.

Lautans e tradutans vödemas Volapükik äbinons els ‚Marie J. Verbrugh’ (Nedän), jibaonan: ‚de Schneider’ (Macarän), ‚Barazia’ (Fransän), ‚Bauer’ (Kroasän), ‚Casal’ (Spanyän), ‚Cox’ (Nedän), ‚Dumpert’ (Deutän, Bayän), ‚Fabin’ (Fransän), ‚Guigues’ (Fransän), ‚Gutensohn E.’ (Deutän, Bayän), ‚Hagmann’ (Jveizän), ‚Holden J.’ (Linglän), ‚Holin Ivan’ (Rusän), ‚Hummler’ (Deutän, Preusiän), ‚Iparraguirre’ (Spanyän), ‚Lenze’ (Deutän, Saxän), ‚Licherdopol’ (Rumän), ‚Marks’ (Tats pebalöl Lamerikäna), ‚Necas’ (Lösterän), ‚Pflaumer’ (‚Halle’), ‚Potulov’ (Rusän), ‚Raimbert’ (Fransän), ‚Ugarte’ (Spanyän), ‚Wettstein’ (Jveizän), ‚Zubiria’ (Spanyän).

Nunod dö jäfots oka Volapükakluba valemik Bayäna pro vobayel: 1886/87

Bericht des Weltsprachevereins München, Centralvereins für Bayern über seine Thätigkeit vom 23. März 1886 bis 29. März 1887. = Nunod volapükakluba München, kluba zenodik Bayäna dö dunöf oma sis 1886 kilul 23 id jü 1887 kilul 29 id / fa Kubics Rudolf, Gross Karl. — München : Schuh G. e Kop.

Yelabuk pediplomölanas / Sotül tatbukemöpa Bayänik

Kerckhoffs, A. Yelabuk pedipedelas. Yelüp Iid / fa plofed Kerckhoffs, lepenädan volapükakluba flentik. — Paris : Gov timapenäda „Le Volapük“, 1887.

Tidodem fa ‚Colling’ sa lautotem, vödabuk e tuvedots (1887)

Colling, A. Volapükatid, theoret. und prakt. Weltsprache-Unterricht, in 2 Kursen, samt 82 Abhandlungen und Bestimmungen des Erfinders der Weltsprache aus den 7 ersten Jahrgängen des „Weltsprache-Blattes“, nebst kaufm. Korrespondenz, Konversation, Liedern und einem kurzen Wörterbuche. / Verfasst und unter teilweiser Revision nebst bester Empfehlung seitens des Erfinders der Weltsprache herausgegeben von Anton Colling, diplomirter Weltsprache-Professor, Vorstand der Weltsprache-Vereine in Ludwigshafen und Mannheim, zugleich Weltsprache-Obervorstand für die Pfalz. — Ludwigshafen a. Rh. : Eigentum und Verl. des Verfassers, Baumgartner’sche Kunst- und Buchhandlung in Ludwigshafen a. Rh., 1887. + Schlüssel zum Volapükatid. Übersetzung der Übungsaufgaben des 2kursigen Weltsprache-Unterrichtes / von Anton Colling. — Ludwigshafen a. Rh. : Eigentum und Verl. des Verfassers, Baumgartner’sche Kunst- und Buchhandlung in Ludwigshafen a. Rh., 1887.

Kanits fa ‚Colling’

Colling, A. Kanits. (Weltsprachliche Lieder.) / herausgegeben von Anton Colling, diplomirter Weltsprache-Professor, Vorstand der Weltsprache Vereine zu Ludwigshafen und Mannheim, zugleich Weltsrpache-Obervorstand für die Pfalz. — I. Serie (Separatabdruck aus dem „Volapükatid“ von demselben Verfasser). — Ludwigshafen a/Rh. : Im Selbstverlage des Verfassers : In Kommission bei Fr. Baumgartner, Kunst- und Buchhandlung, 1887.

Tidabuk Vpa fa ‚Schnepper’ (1887)

Schnepper, H. Volapük in tidasleps tel. Tida e plägabuk lefulnik al lenadön volapüki / fa Schnepper Heinrich, gümnadaplofed regik in Münqen, kademal volapükik, bisiedel volapükakluba zenodik in Münqen, löpiredakel „cogableda volapükelas“ e l. — Pübam kilid, pelautöl segun sluds kongefa volapükik in Münqen. — Münqen : Püb bukatedana „Lindauer J.“, 1887. = Volapük in zwei Lehrstufen. Vollständiges Lehr- und Übungsbuch zum Erlernen der Weltsprache / von Heinrich Schnepper, kgl. Gymnasialprofessor in München, Mitglied der weltsprachlichen Akademie, Vorstand des Central-Weltsprache-Vereins München, Hauptredakteur des „cogabled volapükelas“ etc. — 3. Auflage. Nach den Beschlüssen des Volapük-Kongresses in München bearbeitet. — München : J. Lindauer’sche Buchhandlung, 1887.

Dugian da ‚München’ e züamöp ona (1887)

Trautwein. Dukiel volapükik da München e zümöp oma. Sezük se « München ». Ko kaed zifa « München » e kaedils laka len « Starnberg » e ledoma « Nymphenburg. » / fa « Trautwein. » Lovepol fa Gross Karl, löpitidel vpa. — München : Christian Kaiser, 1887.

Dabükot telid cogas fa ‚Kniele’ (1887)

Kniele, R. Weltsprachliche Humoristika. Eine Sammlung kurzer Scherze, Witze etc. Deutsch und weltsprachlich. Nebst einem Anhang bekannter Gesellschaftslieder, / von Rupert Kniele, Weltsprache-Ober-Vorstand für Württemberg, diplomierter Weltsprache-Plofed, Ehrenmitglied des Nürnberger Weltsprachevereins und korrespondierendes Mitglied des Weltsprachevereins in München. — Zweite, verbesserte und vermehrte Auflage. — Überlingen a. B. : Aug. Feyerl, 1887. = Cogikos volapükik. Konlet blefikas cogas, fasedas e lemänikos. Deutiko e volapükiko. Sa lägiv sogakanitas pesevik, / fa Kniele Rupert, Cifel volapüka plo Vürtän, vpa plofed pedipedöl, stimakopanal vpakluba in Nürnberg e kopanal spodöl vpakluba in München. — Segivam telid, pemenodöl e pemödöl. — Überlingen l. B. : Feyel August, 1887.

Magods rigädik pedagetons is.

Buk veratodas (fa ‚Schleyer’: datikan Volapüka), bukül balid

Schleyer, J. M. Velatas’buk / fa Jláyär Y. M., datuvel volapüka. — Konstanz len Bodanlak : Püb volapükabüra Jlayär’a, 1887. — Pöpem balid.

Yel: 1887 (yelod balid) cogableda.

Yelod: 1887 < gaseda redakamü ‚Iparraguirre’

Vpagased fa ‚Obhlidal’. Yelod balid (yel: 1887).

El „Nogan volapükik plo Beljän e Nedän”, pübots yela: 1887.

Lised Volapükanas Rusänik (1887, 1888).

Список лиц в России знающих воляпюк, с их адресами / В. К. Розенбергер, А. И. Соболев, И. И. Холин. — СПб., 1887 (вып. 1) ; СПб., 1888 (вып. 2).

El „Spodan Volapükik” (näibled gaseda: „Spodan di ‚Hamburg’”)

Spodel volapükik. Sonder-Abdrücke aus dem Hamburgischen Correspondenten die Weltsprache Volapük betreffend. — Hamburg: Gedruckt in der Officin d. Actien-Gesellsch. “Neue Börsen-Halle”, 1887—1889.

Kaled Volapükanas pro yel: 1888

Gross, K. Kaled vpelas plo yel 1888 / fa Gross Karl, nügenel, plofed vpa, sekretel vpakluba „München.“ — München : Lindauer J., 1888.

Dabükot telid spikedas tum fa ‚Schleyer’ (1888)

Te tikäl! Tum pükeds siämafulik in fom blefikün. Konlet balid / fa Jláyär Yohán Mártin, datikel volapüka. — Segivot telid. — Konstanz len Bodanlàk : Püb volapükabüra Jláyär’a, 1888. = Nur Geist! 100 inhaltsreiche Sentenzen in kürzester Form. I. Sammlung / von Johann Martin Schleyer, Erfinder der Weltsprache Volapük. — Zweite Auflage. — Konstanz am Bodensee : Verlag von Schleyer’s Weltsprachebüro, 1888.

Yelod jölid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod: 1888 < ela ‚Le Volapük’ fa el Kerckhoffs

Maters anik yela ela „Zi vol lölik”

In stebedalecem klada balid (fredadramat, 1888) / Sotül votik fredadramata ot.

Schwarz, A. [tradutan]. In valä[da]sälun klada balid = Im Wartesalon erster Klasse : yofapled in süf bal / fa Hugo Müller ; lovepolam fa Dl. Adolf Schwarz. — Berlin : Verl. von F. A. Herbig, 1888.

Blodef: ‚Grimm’. Märs pöpa Deutänik (1888)

Grimm, blods. Märs popa deutik / sevälam e lovepolam fa Dl. Siegfried Lederer (Wien). — Leipzig : Püb de Mayer Eduard Heinrich, 1888. — (Volapükabuks ; nüm 2 : Deutän).

El „Kin binon-li kodan?”. Vobots anik fa el Sienkiewicz

Sienkiewicz, H. Böf pölamas. Kim binom kod? / Henryk Sienkiewicz ; lovepolam fa Rylski Alfons. — Leipzig : Püb de Mayer Eduard Heinrich,  1888. — (Dl Lederer Volapükabuks ; nüm 3: Polän).

Fiedafonäd (koned)

Berthet, É. Fiedafonad : lusag galänik / Élie Berthet ; pelovepolöl fa plofed A. Ferretti, kademal Volapüka. — Reggio-Emilia : Stüt tipo-litogafik namunelilas, 1888.

Lidabuk Volapükik

Volapük-Liederbuch / herausgeb. von B. Ruffert. — Hamburg : Verl. von J. Kriebel, 1888.

Kompilalebuk konedas e konotülas se läns valik

Konlet konedas e konilas se läns valik pelovepolöl in volapük fa volapükels sikikün. <Pekonletöls> dub Wilh. Hansen, plofed vpa. — København : Lybecker & Meyer, 1888.

Kompilalebuk konedas e konotülas se läns valik fa Volapükans benodistikün petradutölas ini Volapük. Magods rigädik pedagetons is.

Tradutans e lautans vödemas Volapükik: ‚M. Aue’, ‚E. Gutensohn’, ‚Richard Herold’, ‚Elsa Schneider d’Arno’, ‚Birtrame’, ‚Kerckhoffs’, ‚J. Holden’, ‚R. O. d’Isola’, ‚Stettner’, ‚Haastert’, ‚G. Crovato’, ‚Alfred Kirchhoff’, ‚Henri de Barazia’, ‚F. Iparraguirre’, ‚Harrison’, ‚van de Stadt’, ‚Moriz Obhlidal’, ‚H. Guigues’, ‚M. Fabin’, ‚Th. Devidé’, ‚V. Neubauer’, ‚M. Cyprian’, ‚K. Gross’, ‚V. Björkman’, ‚Paul Champ-Rigot’, ‚A. G. Hauptmann’, ‚K. Fr. Müller’, ‚Allaire’, ‚M. Zwaanswijk’, ‚Karoly Pozder’, ‚Forsman’, ‚N. de Ugarte’, ‚H. Müller’, ‚Marie J. Verbrugh’, ‚Julius Lott’, ‚G. Liedbeck’, ‚G. Banfi’.

Lautans vödemas natapükik petradutöl: ‚Hebel’, ‚F. Soave’, ‚Schiller’, ‚A. Delétant’, ‚P. Alarcón’, ‚E. Douwes Dekker’, ‚Perrault’, ‚Josefina Vilhelmina Vettergrund’, ‚Henriette Devidé’, ‚Judith Gauthier’, ‚C. af Wirsén’, ‚A. Paudler’, ‚Edouard Girardet’, ‚Johan H. Kellgren’, ‚Vittorio Alfieri’, ‚Ludolf Waldmann’, ‚Jókay Mór’, ‚C. O. Rosenius’, ‚Carlos Rubio’, ‚Luise Pichler’, ‚Fredrika Bremer’, ‚Julius Ajtay’, ‚Leo Tolstoi’, ‚Hildebrand’.

Literat Volapükik. Penäds poedik e prosadiks (1888)

Literatik volapükik. Laltügs poedik e nepoedik / pekonletöl fa dokel Fernandez Iparraguirre e pepüböl in gased de Ateneo Caracense (de Guadalajara) e Zenodaklub Volapükik Späna. — Guadalajaha : Imprenta y encudernación provincial, 1888.

Lautans e tradutans vödemas Volapükik äbinons els ‚Marie J. Verbrugh’ (Nedän), ‚Wettstein’ (Jveizän), ‚Liedbeck’ (Svedän), ‚Fraga’ (Lägüptän), ‚Montero Vidal’ (Spanyän), ‚J. Holden’ (Linglän), ‚Schmidjörg’ (Lösterän), ‚Voit’ (Deutän), ‚Hiller’ (Saxän), ‚Hauptmann’ (Bömän), ‚Betz Karl’ (Bayän), ‚Elsa’: jibaonan: ‚Schneider d‘Arno’ (Macarän), ‚Frederic W. Mitchell’ (Tats pebalöl Lamerikäna), ‚Necas’ (Moravän), ‚Urquijo’ (Spanyän), ‚Florencio Arambilet’ (Spanyän), ‚Devidé Tadäüs’ (Lösterän), ‚Rudolf Gunertu’ (Rodaun), ‚J. Hümler’ (Preusiän), ‚N. de Ugarte’ (Spanyän). 

Koneds e konotils fa lautans Danänik (1888)

Koneds e konils fa lautels dänik / lovepolam dub Wilh. Hansen, vpa.-plofed. — Köbenhavn : püb de M. F. von Blaunfeldt, 1888.

Tävaventürs in Kurdistän e Lapän. Koneds tel fa ‚Karl May’

May, K. Tävaventürs in Kurdän ed in Lapän. Kons tel / fa Dl. May Karl pelovepolöls dub Baumann Hans plofed vpa. — München : Herder e kop., 1888.

Cogs legik e smaliks (fa dokan: ‚Mayerhofer’)

Mayerhofer, Johann. Cogs nepöligik e smalik / fa dokel Mayerhofer Johann, sekretel ziläkagüfa regik. Lovepol fa Pfundeis Mari<e>, jitidel volapüka. — Bamberg : Buchner’sche Buchhandlung, 1888.

El „Vomaledom”: konäd Bömänik (1888) / Sotül votik

Proschko, I. Vomagledom : lusag bömänik / Dl. Isidor Proschko ; pelovepolöl fa Rudolf Gunert. — Wien : Bukatedam de K. Kravani, 1888.

Plekabuk pro katulans (1888)

Koglgruber, K. Plekabukil plo Katolels / fa Koglgruber Kayetan. — Linz : Püb komitätik bukatedama ebenhöqik, 1888.

„Natamilags tel in Macarän” fa el Gebaur Izor

Gebaur, I. Natamilags tel in Nugän / pelaut. fa Gebaur Izor, dilekel löpagümnada in Pécs, plofed vpa, stimakopanal kluba zenodik Bayäna, kopanal kluba nolelik de Konstanz e Wien. — Pécs (Nugän) : püb de Taizs József, 1888.

Doküms dö „lecif plo Deut” (konletan: ‚K. Gross’, 1888)

Tradutods plägasetas se tidabuk fa ‚Schnepper’

Schnepper, H. Lovepol plägasetas in tida- e plägabuk al lenadön volapüki „Volapük in tidasleps tel“ / fa Schnepper Heinrich, gümnadaplofed regik in München, Kademal volapükik, löpiredakel „cogableda volapükelas“ e l. (pübam kilid). — München : Püb bukatedama „Lindauer J.“, 1888.

Pöträts Volapükanas (za yel: 1888)

Album mit Volapükisten-Portraits.

Kanoy doniokopiedön buki di ‚djvu’ u magodis balatik in ragiv: ‚zip’. 

Statuds Volapükakluba di ‚Sankt-Peterburg’ (namapenäd)

Statuds de „Zilak volapüköl” in S. Peterburg

Noteds (namapenäd)

Ott, E. Notizen (noteds). — Konstanz, 1888.

Yel: 1888 (yelod telid) cogableda.

Vpagased fa el Obhlidal. Yelod telid (yel: 1888).

El „Nogan volapükik plo Beljän e Nedän”, pübots yela: 1888.

Gased Spanyänik, yelodalaf balid tefü 1888

Gased Spanyänik, yelodalaf telid tefü 1888

Yelod zülid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Konotüls tum (1889)

Konils tum / pekonletöl fa Koglgruber. — Wien : Püb lautela, 1889. 

Vödabuk smalikün Volapüka fa ‚Schleyer’ sa gramatil e blufasets (1888)

Schleyer, J. M. Kleinstes Wörterbuch der Weltsprache mit den 300 notwendigsten Wörtern, nebst kleinster Grammatik. Zugleich Nachschlagebüchlein zu den 100 Übungssätzen der mittleren Grammatik / von Schleyer J. M., Erfinder der Weltsprache. — Konstanz a. B. : Verl. von Schleyer’s Weltsprache-Zentralbüro, 1888.

Gramat pöpedik ä kategöfik Volapüka (Volapüko)

Schleyer, J. M. Glamat popiko-katekik volapüka sa pläns al glamati / Johann Martin Schleyer. — Konstanz len Bodanlàk : Püb büra zenodik vpa. Jláyär’a, 1889. 

Spikeds brefik se bib fa el Schleyer petradutöls (1889)

Schleyer, J. M. Bibikòs. Sèts blefikün ä siämikün biba / pezesüköls, pekonletöl e pelovepolöls fa Yoh. Martin Jláyär, datuvèl volapüka. — Tanad’il telid. — Konstanz len Bodanlàk : In püb büra zenodik vpa., 1889. = Die kürzesten und zugleich inhaltsreichsten Stellen der heiligen Schrift des neuen Bundes / ins Vp. übertragen aus dem Griechischen des Codex vaticànus in Rom durch J. M. Schleyer, dat. vpa. — Erstes Hundert. — Konstanz in Baden : Im Verl. von Schleyer’s Zentralbüro der Weltsprache, 1889. — (Buchdruckerei C. Okle in Konstanz).

Fomülabuk tedik Volapüka (1889)

Krause, G. Spodel tedelik volapüka. Ko vödabukil, noteds plänamik, e lägivot fa söl J. M. Schleyer, ninöl nemakonleti könabas, vätas e mafas de nets tedelik lepatik vola / pelautöl segun tedaspod de R. Kniele fa G. Krause. — London : Swan Sonnenschein & Ko., 1889.

Konotils Vpik fa el Urquijo é Ibarra pekonletöls (1889)

Urquijo é Ibarra, de J. G. [konletan]. Konils volapükik, pelovepolöl(s) fa volapükels difik / e pekonletöl(s) fa Julio Gabriel de Urquijo é Ibarra, löpitidel vpa. — Leipzig : Oskar Leiner, 1889.

Plekabuk Volapükik (1889)

Gireme, A. Plekabuk volapükik / fa Gireme A. — Bamberg : Buchner, 1889.

Da vol. Spikotabuk Volapüka pro tävans (1889)

Schwarz, A. Da vol. Sprachführer für Deutsche durch die Welt. Praktisches Handbuch der Weltsprache (Volapük) / von Dr. Adolf Schwarz. — Berlin : Verl. von F. A. Herbig, 1889.

Hiel Roland vutöl (böfadramat Litaliyänik)

Giunti, G. Roland vutafilik. Böf in süf bal / fa Giunto Giunti, se tälikos lovepolam libik fa Neymon de Neyfeldt Vittorio; plofed volapüka in Trieste. — Nürnberg : Colling, 1889.

Kanoy doniokopiedön sotüli bal e votiki

Fatas tid (tradutods poedik fa el Elk)

Elk, J. [tradutan]. Fatas tid u konlet lepetas, pükedas e lifanomas / pekonletöl de talmud e pelovepolöl fa J. Elk, lautel vobukas ditik, pükatidel e löpitidel vpa. — Guadalajara : Ymprenta y encuadernación provincial, 1889.

Pöpakonots di ‚Salzburg’ (pads balid e lätik)

Lusags de Salzburg.

El „Lio ‚Jetje’ päkidof-li?” (koned) in püks anik

Maurik, J. v. Liko Jetje päkidof : koned nedänik fa Justus v. Maurik, pelovepolöl volapüko, e se volapük, nen sev rigäda, ini netapüks fol / Justus van Maurik jn. ; lovepolam vpik se pük nedänik fa F. v. Aershot ; aus dem Volapük ins Deutsche übersetzt von Ida Glogau ; translated from Volapük into English by F. Nehls ; traduit de Volapük en français par Dr. A. Raimbert ; Volapükböl magyarra forditotta Madarassy Pál ; pepüböl fa Ida Glogau. — Schockau bei Böhm Leipa (Volapük as vödal literatik).

Mär in püks kil

Volapük als litterarischer Dolmetsch : Separatabzug aus Nr. 1 (Zweiter Jahrgang) von „Rund um die Welt“, Zeitschrift für Volapükisten und solche, die es werden wollen. — 1889.

Volapükapämod fa el Elk (1889)

Elk, J. [konletan]. Vpa-päm ninöl penotis anik nitedü vp. e vpans / fa J. Elk, löpitidel vpa nüm 1889. — Frankfurt a. M. : Büken de Osswald K., 1889.

Fonun ad el „Lofüdänatäv” (1889)

Lederer, S. [tradutan]. Lefüdänatäv. Dil balid / fa Klonaleson Rudolf de Löstän-Nugän ; lovepolam dälü lautel sublimik fa Dl. Siegfried Lederer. — Leipzig : Eduard Heinrich Mayer, 1889.

Kronaleson: ‚Rudolf’. „Lofüdänatäv” (1889)

Klonaleson Rudolf. Lefüdänatäv. Ko demag e disapenäd klonalesona. Dils tel in tanad bal / fa Klonaleson Rudolf de Löstän-Nugän. Lovepolam dälü lautel subimik fa Dl. Siegfried Lederer. — Leipzig : Püb de Eduard Heinrich Mayer, 1889.

Bluf reidova vödema Volapükik pro mens netas difik (1889)

Eine Probe auf die Lestungsfähigkeit des Volapük angestellt von V. Amoretti, Ingenieur in Turin; Prof. Dr. Bahnson in Hamburg; stud. jur. J. Bayer in Kopenhagen; Dr. R. Böger in Hamburg; V. Cervantes, Lithograph in Madrid; P. Champ-Rigot, Rédacteur im Ministerium in Paris; Maria Cholin in St. Petersburg; B. Depoli, Postbeamter in Györ; M. Fabin, Postbeamter in Bordeaux; A. Ferretti, Professor am kgl. Technischen Institut in Reggio-Emilia; I. Gebaur, Direktor des Obergymnasiums in Pécs; Dr. Goudschaal, Prediger in Scheemda; A. Grusinzeff, Buchhalter in Kostroma; H. Guigues, Stenograph in Paris; A. Harvey, Rechtsanwalt in London; Dr. I. Hermann, k. k. Regimentsarzt in Sarajevo; Dr. F. Iparraguirre, Professor in Guadalajara; Maria Karovina in St. Petersburg; I. Licherdopol, Director der Handelsschule in Bukarest; Selma Lindström in Åbo; Susanne Pallier in Vireflay; P. Plum, Weinhändler in Kopenhagen; Prof. Dr. K. Pozder in Budapest; K. G. Säterstrand in Stockholm; R. Warmolts, Prediger in Eexta; Dr. T. C. Winkler in Haarlem. Herausgegeben von Rudolf Böger. — Hamburg : Herold’sche Buchhandlung, 1889.

Yelod: 1889 < ela ‚Le Volapük’ fa el Kerckhoffs

Floredil poedotas Macaränik (1889)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Flolemil poedotas nugänik / pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik; montial röda de S. Stefan; tidel volapüka e kopanal klubas: „Volapükaklub zenodik löstänik in Wien“, e „klub volapükanas in Wien“. — Budapest : tatabüköp r. n., 1889.

El „Fredadramat godöfik”, „Höl”, kanit balid (1889)

Cattabeni Guglielmo (tradutan). Canto primo della Divina Commedia : estratto dal “Volapükabled tälik” di Torino / di Dante Alighieri ; tradotto in volapük da Guglielmo Cattabeni, Segretario al Ministero dell’istruzione. = fa Dante Alighieri ; pelovepolöl volapüko fa Cattabeni Guglielmo, sekretan in Tidadünalät tälik. — Torino : Tipografia L. Roux E. C., 1889.

Konotüls tum (1889)

Konils tum / pekonletöl fa Koglgruber. — Wien : Püb lautela, 1889.

Magods rigädik pedagetons is.

Parabs fa el Salomon

Pükeds de Salomon / pelovepolöl se ülvödem fa Samuel Huebsch. — New York, 1889.

Motedazäl degjölid jiplina fa el Lederer (1889)

Lederer, S. Kledazäl balsejölid jiplina : mär yapänik / pekonöl fa Dl. Siegfried Lederer. — Wien, 1889. — (München : Druck von B. Heller).

Se penäds di ‚Tacitus’ dö topam, kösömots e pöps Germäna

Se „Tacitus dö seit, südods e pops Germäna.“ = Ex „Tacitus de situ, moribus et populis Germaniae.“ / pepötöföl in volapük e pepüböl, ko vödem latinapükik tefamik, fa W. Pflaumer. — Halle (Saale) : Püb fa Schroedel & Simon, [1889].

Dö bukibükav (1889)

Guigues, H. Dö bükav / fa H. Guigues, plofed Volapüka e Gletava, Sekretel Kadema e Volapükakluba flentik. — Paris : H. le Soudier, 1889.

‚Abbazia’. Top lejönik pärlatasümik ela Adria (1889)

Pokorn, August. Abbazia. Magab de Adria / fa Pokorn August. — Wien : Rollinger e Moessmer, 1889. — (Posbük se »Volapükagased«).

Fabs fa ‚Lokman’: Sapan < in püks deg (1889)

Fabs de Lokman „sapik“ in püks bals. Die Fabeln Lokmans „Des Weisen“ in Volapük — arabisch, griechisch, lateinisch — italienisch, spanisch, französisch — englisch, dänisch, deutsch / von Menrad Rasch. — München : Verl. von Hans Höllrigl, 1889.

Munagrahan smalik (1889)

Moser, G. von. Munadaeg smalik [Eine kleine Mondfinsterniß]. Lifamag damatik in süf bal / fa Gustav von Moser, pelovepolöl de deutänapük fa Woldemar Rosenberger, nügenel e kademal volapüka plo Rusän. — [Peplösenom in S. Peterburg, Rusän, 1889 kilul 26 = folul 7]. — Püb de Lesedam Bevünetik Volapüka ; bük de B. Heller, München ; sivöp Eduard Heinrich Mayer, Leipzig.

Boyad di ‚Kolmar’. Prinsips dugälavik

Läkel de Kolmar. Dadukaplisips, lovepolam fa Baron Elias, plofed vpa, stimakopanal vpakluba zenodik beljänik in Antwerpen e vpakluba skandinänik in Kopenhagen e l. — Peczenizyn-Galizän : Püb lovepolala (Bük Paladabükena Nürnberg), 1889. = Der Henker aus Kolmar. Erziehungsprinzipien, übersetzt von Baron Elias diplomierter Professor des Vp., Ehrenmitglied der Weltsprachevereine zu Antwerpen und Kopenhagen etc. Peczenizyn-Galizien : Verl. des Uebersetzers (Druck der Paradiesdruckerei Nürnberg), 1889.

Pened ot in Volapük e püks votik (namapenäd fa ‚Winkler’)

Winkler, T. C. Brief in Volapük und andern Sprachen zur Vergleichung der Anzahl der gebrauchten Wörter.

Lafababuk Volapüka (1889)

Culik, A. Buk lafaba volapüka. Dil balid. Dil at tidom tonabis: i u ü n m e o ö a ä v s l b d t / Pelautöl fa Culik A., tidel vpa. — Graz : Büken Wagner A., 1889.

Buk ad pareidön fa Volapükans Litaliyänik (1889)

Guerra, T. Saggio di versioni in volapük / per Tommaso Guerra, Già Ispettore principale nei Telegrafi dello Stato. — Torino : Unione tipografico-editrice, 1889. — (Ad uso dei Volapükisti Italiani).

Yelod telid kaleda Volapükik fa ‚Spielmann’

Volapük-Almanach (lekaled volapüka) plo yel balmil jöltum jölsezül / fa Spielmann Sigmund, plofed vpa. — Yelüp telid. — Leipzig : Püb fa Mayer Eduard Heinrich, 1889.

Lautans e tradutans: dokan: ‚Spielmann S.’, ‚Allaire Louis Victor’, ‚de Arce Bodega Joaquin’, ‚Bánfi Georg’, ‚Day George’, ‚Devidé Taddäus’, ‚Guigues Hippolyte’, ‚Harrison J. Henry’, ‚Holden Joseph’, dokan: ‚Kerckhoffs August’, ‚Kniele R.’, dokan: ‚Lederer Siegfried’, ‚Licherdopol J. P.’, dokan: ‚Obhlidal Moriz’, dokan: ‚Pozder Karl’, ‚Rosenberger Woldemar’, ‚Säterstrand K. G.’, ‚Sprague Charles E.’

Yelod telid yelabuka pediplomölanas (fa ‚Kerckhoffs’)

Kerckhoffs, A. Yelabuk pedipedelas ninöl 1ido Notedis tefü vobads kademalefa, dagetam dipedas e steifalam bevünetik; 2ido Lisedi lefulnik vobukas dö volapük e püks valemik; 3ido Lisedi pedipedelas e tedadomas spodöl volapüko / fa Plofed Kerckhoffs, Dilekel Kadema. — Yelüp telid (1888–1889). — Paris : Bukatedam H. le Soudier, 1889.

Vpagased fa el Obhlidal. Yelod kilid (yel: 1889).

Lesed bevünetik Vpa (buk pro Deutänapükans, 1889)

Internationale Weltsprache-Mission = Lesedam bevünetik volapüka. — Wien, 1889.

Nunod länafeda Vpaklubas Bayänik dö jäfots oka de 1887 mäzul 30 jü 1889 febul 1

Bericht des Landesverbandes bayerischer Weltsprachevereine über seine Thätigkeit vom 30. März 1887 bis zum 1. Februar 1889. — Herausg. vom Weltspr= Nunod länafetanoga vpaklubas bayänik dö dunöf oka sis 1887 kilul 30 id jü 1889 telul 1 id. — Pepüböl fa Vpaklub „München“, klub zenodik Bayäna.

Blufanüm gaseda tiädü „Nunel (= nunian) valemik” (redakan: ‚G. Krause’ in ‚London’, pübayel: 1888)

Yelod balid ä lätik gaseda tiädü „Nunel (= nunian) valemik” (pübayel: 1889)

El „Volapükan melopik” (nüms: 1, 3, 6, 11, 12 yeloda balid).

Penäds difik fa hiels Bernhaupt e Schleyer

Ninäd: el ‚Schleyer’s Weltsprache’ fa ‚Bernhaupt’ (1883), ‚Zirkular 295’, ‚340 zülag’, ‚Schleyer’s Weltspracheliteratur’.

Reided pemagodöl (lautotem)

Volapük. Lilads maegik.

Ninädon vödemis leigätik me Volapük e Litaliyänapük. Lautans vödemas Volapükik: ‚Fioretto Gius’, ‚M. J. Verbrugh’, ‚Prof. Augusto Actis’, ‚Voit Hermann’, ‚Lederer Siegfried’, vomül ‚de Keiser’, ‚Gross Karl’, ‚Emanuele Bertolini’, ‚P. Masoero’, ‚Bernhaupt Josef’, ‚P. Catel’, gab (‚Conte’) ‚Tauffkirchen’, ‚Henri de Barazia’, ‚J. Runström’, ‚T. Henry Harrisen’, ‚Mario Zanca’, ‚Van Aken’, ‚Aaen’, ‚Enderneitt Enrichetta’. 

Yelabuk Volapükakluba Belgänik (yelod balid)

Yelabuk Volapükakluba Beljänik. — Antwerpen : Büken de E. Stockmans e Ko, 1889. — Yelüp balid.

Yelod balid ela ‚Internationale Correspondenz’ (nüms: 2, 3, 5, 6).

Yel: 1889 (yelod kilid) cogableda.

Yelod balid (de 1888 tobul jü 1889 setul) gaseda: „Volapükan nolik e nepaletik” (redakan: dokan: ‚Weiss J. E.’).

El „Nogan volapükik plo Beljän e Nedän”, pübots yela: 1889, dil balid.

El „Nogan volapükik plo Beljän e Nedän”, pübots yela: 1889, dil telid.

Maters yela: 1889 < se gased zänöpa Volapükik Spanyäna

Volapük. Gased almulik volapüka (redakan: ‚Charles C. Beale’, ‚Boston’). Yelod balid (1888–1889).

Volapük. Gased almulik volapüka (redakan: ‚Charles C. Beale’, ‚Boston’). Yelod telid (1889–1890).

Yelod degid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Dranäl lü püd. Püdam neflenas e balam taamas e dilamas (1890)

Чернушенко, Д. Стремленіе къ миру. Примиреніе враждующихъ и соединеніе противоположностей и раздѣленій / Дмитрій Николаевичъ Чернушенко, поручикъ. — Харьковъ : Тип. М. Ф. Зильберберга, 1890. — (Лекціи для всемірнаго языка Volapükа).

Sets veütikün ä brefiküns saludabuka slamik (kuraana), 1890

Schleyer, J. M. Sets veütikün ä blefikün mosleminbiba (‚korana‘) / pekopladöls fa Schleyer J. M., datuvel vpa. — Konstanz l. B. : Püb büra zenodik vpa. Jlayär’a, 1890.

Dedietapenäd Volapükik fa ‚Kausch’

Se buk Deutänapükik: ‚Die Namenkunde der Länder und Städte des Deutschen Reiches’ (‚Leipzig’: ‚Ernst Heitmann’, 1890). 

Küprädabledem de sepül ela Etelke (1890)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Zübimabledems de sep de Etelke / fa Petőfy Alexander ; pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik; montial röda de S. Stefan; löpitidel e kademal pedavälöl volapüka plo Nugän. — Budapest : tatabüköp, 1890.

Pärlats löfa (poedots, 1890)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Löfamagabs : poedots / fa Petőfy Alexander ; pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik; montial röda de S. Stefan. — Budapets : Tatabüköp r. n., 1890.

Se el ‚Camera Obscura’ (1890)

Bünkap [tradutan]. Yagel e bunastafpolel : kon se ‚Cem Dagik’ (Camera Obscura) / pekonöl volapük(ik)o fa Bünkap, profesan volapüka ; Vien : nal ‚Cem Dagik’ / libiko pekonöl fa Bünkap, profesan volapüka. — Arnhem : Gedrukt bij G. W. van der Wiel & Co, 1890.

Rab (poedot fa ‚E. A. Poe’, tradutod yela: 1890)

Poe, E. A. Rab / fa Edgar Allan Poe (lovepolot fa John J. Davies). — 1890.

Plot ela Catilina

Crispus, C. S. Koyulot ela Catilina. / Fa Caius Sallustius Crispus. Pelovepolö se latinapük in vpi fa Hermann Arminius. — München : Franz Carl, 1890.

Pad balid e lätik tradutoda tefü ‚Bucolicon’ ela Vergilius (1890)

Bucolicon balid ela Vergilius / pelovepolöl se latinapük in vpi fa Hermann Arminius. — Innsbruck : Gassner F. J., 1890.

Reidabuk fa el Theuerner (1890)

Theuerner, F. [konletan]. Lilädabuk plo volapükans tala lölik (fabs, kons, peneds e. l. se lif menik) / fa Friedrich Theuerner, turitidel balid turitidela-sekulivamastida regik in München, plofed volapüka, cif telid volapükakluba kademik München. — München (in Deut) : Büken M. Pössenbacherik, 1890.

Poedotils rigädik degtel fa ‚Dabelstein’

Dabelstein, S. Poedotils rigädik balsetel / fa Dabelstein, Sophus (Hamburg, Sophienstrasse 24). — Hamburg : In püb lautela, 1890.

Fomülabuk tedavik ma püks 15. Dil Volapükik

Tedaspod valemik in püks balselul. Deutik, nedänik, dänik, nelijik, svedik, fransänik, tälik, spänik, bodugänik, polänik, rusänik, nugänik, cegik, serbänik e rumänik. Sa güvatanad: Volapük. = Allgemeine Handelskorrespondenz in fünfzehn Sprachen. Deutsch, Holländisch, Dänisch-Norwegish, Englisch, Schwedisch, Französisch, Italienisch, Spanisch, Portugiesisch, Polnisch, Russisch, Ungarisch, Czechisch, Serbisch und Rumänisch. Ergänzungsband Volapük / [N. Heine]. — Berlin : Verl. für Sprach- und Handelswissenschaft (Dr. P. Langenscheidt).

Maters büfik pro vödabuk fütürik Volapüka (1890)

Winkler, T. C. (profäsoran Vpa e kadämal pro Nedän). Bumastöf plo vödasbuk füdik vpa. Haarlem, 1890.

El „Glamat nomik” fa kadäm säslopik (zao yel: 1890)

Glamat nomik u Noms stabik volapüka / pelensumöl fa Kadem. — Paris : kluböp kadema, [1890] <?> — Dil balid.

Yelabuk Vpakluba valemik Nedänik: „Baläl jafon nämädi” (yelod balid, 1890)

Yelabuk volapükakluba valemik nedänik “Balif mekom valüdi”. — Yelüp balid. 1890. — Haarlem : Püb de J. Inklaar.

Dispenans: ‚E. F. L. Haastert’, ‚J. A. Adriaanse’. 

Statuds Vpakluba di ‚Hannover’ (sotül yela: 1890)

Volapükaklub ‚Hannover’. Statuds volapükakluba ‚Hannover’ (Hanofär) de 1888 balsul 15id, penulöl pötü lasam genealik de 1890 balul 29id / pelov. fa Keil Willy, plofed vpa.; Steffens Georg, spodal vpa.; Wendte Paul, spodal vpa. — Hannover : Kutabüken fa Jänecke blodem, [1890].

Namapenäd dö ‚Schleyer’ e ‚Lott’

Domicke, P. F. Lepenot oba dö Jlayär ä Lott. Kilpükik in dils tel / fa Paul Ferdinand Domicke. — Berlin, 1890.

Buk poedotas fa el Koglgruber

Koglgruber, K. Zit gälsik plo Löstän-Nugän. 1890 / fa Kayetan Koglgruber. — Schlägel in Löpolöstän : Püb lautela.

Sonätalölet fa el Ignaz Hermann (1890)

Hermann, I. Sonetas festun volapükik / fa dl Hermann [Ignaz]. — 1890.

„Lifö Volapük!” ü yofan musigälik (noateds)

Schmitt, Phil. Volapük lifö! Musamel musigälik. — München, 1890.

Namapenäd ko noateds. Ninädon vobotis fa ‚P. Schmitt’ it, ‚Zorell’, ‚Teutschel A. S.’ e ‚Gutensohn E.’ 

Volanunian. Jäfidot Volapükaflenas valik (1890)

Poedots Volapükik se buk mebü ‚Scheffel’ (1890)

Scheffel-Gedenkbuch. Aus Anlass der Gründung des Scheffelbundes in Oesterreich herausgegeben vom Scheffel-Bund / geleitet von A. Breitner. — Wien ; Pest ; Leipzig : A. Hartleben, 1890.

Vpagased fa el Obhlidal. Yelod folid (yel: 1890), nüm: 2.

Gased bevünetik. Yelüp Iid (yelod balid). Lulul 1890 (1890 mayul)

Yel: 1890 (yelod folid) cogableda.

El „Nogan volapükik plo Beljän e Nedän”, pübots yela: 1890.

Volapükagased Jvabänik (1890, nüm: 1, redakan: ‚Rupert Kniele’)

El „Volapükan nolik e nepaletik”, yelod telid, nüms: 13 jüesa 20.

Yelod degbalid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Vp. as med tida ad tikön e penön tikaviko

Volapük dünü tid. Tikön e penön. Stülaplägs, peleodöl sitiko, plo klads valik popajula, i lepötik plo domatid / fa tidel sembal [Frans Cornelis van Aken, 1854–1937].

Reidabuk pro Volapükans vödabukis Linglänapükik ninädöl (1891)

Mitchell, F. W. A Volapük reader (with vocabulary) = Lilädabuk volapüka. With special reference to Post’s Volapük grammar / Frederic W. Mitchell. — Boston, Mass. : Publ. by Alfred A. Post, 1891.

Dranäl lü püd (spikäds, bukül telid, 1891)

Chernushenko Dmitrij Nikolaevich. Spikäds dö valemapük: Volapük, pespikädöls in lecem leböba di ‚Khar'kov’. — ‚Moskva’, 1891. = Лекции Всемірнаго языка Volapük’а, читанныя въ Харьковской Биржевой залѣ (Стремленіе къ миру.). — Москва : Типографія и словолитня О. О. Гербека, 1891.

„Volapükan büsidik” (spodotem büsidik ma Deutänapük e Volapük), 1891

Heine, N. Der kaufmännische Volapükist. Handelskorrespondenz in Deutsch und Volapük nebst Grammatik und kaufmännischem Wörterverzeichnis / von N. Heine. — Berlin : Verl. für Sprach- und Handelswissenschaft (Dr. P. Langenscheidt), 1891.

Disin vödedas kiemavik (1891)

Siboni, G. Progetto di Nomenclatura Chimica (Ployeg dö vödaked kiemavik). Nuovo progetto di Nomenclatura Chimica (Ployeg nulik dö vödaked kiemavik) / Dott. Giuseppe Siboni. — Milano : Tip. Editrice Artigianelli, 1891. — Estratto dal « Nunal nulik », Milano, 1891 (Corso Magenta, N. 37).

Div belema Tátra

Gebaur, Izor (tradutan). Div belema Tátra : mär / fa Kölcsey ; pevotavoböl in Vp. fa Izor Gebaur, kademan Volapüka, Zirc (komitän Veszprém) Nugän. — Pécs (Nugän) : Püb ela Taizs József, 1891.

Buk at näi mär pemäniotöl i ninädon vödabuki brefik: Volapük-macar < e gramatibepenoti brefik Volapüka in macar.

Kanits pro Volapükans (buk fa ‚H. Löw’, 1891)

Kanits plo volapükans. Volapükakanits rigädik e pelovepolöl: popakanits, kanits studelas, kanüms de lops e lopils, kanitems cogik, e l., e l. / pekedoms fa Heinrich Löw, gasedan, volapükatidan pedipedöl, kopanal „Volapükakluba Kademik München“, stimakopanal „Volapükakluba München—Haidhausen“. — München : Bük e püb bükena de M. Pössenbacher (Carl Franz), 1891.

Lautans vödemas Volapükik: ‚H. Zorell’, dokan: ‚Schubert’ (‚Hamburg’), ‚L. Köhler’, ‚Philipp Schmitt’, ‚H. Schnepper’, ‚P. Champ-Rigot’, ‚H. Löw’, ‚Friedr. Hoffmann ’, ‚Th. Devidé’, ‚Olga Jasper’, ‚A. Colling’, ‚B. Ruffert’, ‚J. H. Peitz’, dokan: ‚M. Obhlidal’, ‚Jul. Fieweger’, ‚K. Wolf’.

Bienalak (1891) / Sotül tatabukemöpa Bayänik

Storm, T. Bienalak : koned / fa Theodor Storm ; pelovepolöl in volapük fa Emma Borggreve, oftidel e ofspodel volapüka in Hannöversch Münden. — Berlin : Ferd. Simon, 1891. — (Th. Storm’s „Immensee“, nach der 32 Auflage).

Sevädan vönädik. Stonicöpan Yapänik (tradutods fa el H. van de Stadt)

Pesevan elsik sembal se el „Camera Obscura” fa Hildebrandt. Stonacöpel yapänik fa Multatuli (Dekker, E. Douwes) / pelov. fa dl. Van de Stadt, H., plofed volapüka. — Arnhem : Stemabüken, De Muinck e Ko., 1891.

Maters yela: 1891 < se gased tiädü „Nogan volapükik plo Beljän e Nedän”.

Yelod degtelid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Nüms: 8–11 yeloda balid Volapükagaseda Lösteränik (1891)

Volapükagased löstänik / redakan: Hermann Arminius in Innsbruck (Tirolän). — 1891. — Yelüp Iid. — Nüms: 8–11; Nünots dö Volapükaklubs. Läbled „Volapükagaseda löstänik“ / paredaköl fa Heinrich Löw, München. — 1891. — Flans: 21–36.

Gased: „Kosmopolan” (Stralop), nüms: 1, 3 (1891), 4, 6 (1892), 20, 21, 23 (1895), 26, 27, 28, 29, 31 (1896), 32, 34, 35, 36, 37 (1897).

Taibs gramatik leigodik (namapenäd fa el Schleyer)

Liseds Volapükanas (de 1881 jü 1892, namapenäd)

Lefogs (poedots, 1892)

Madarassy, Pál de [tradutan]. Lefogs. Tikaspags poedik e filosofik / fa Petöfy Alexander ; pelovepolöl fa Pál de Madarassy, bisiedal cödefa löpikün r. n. plo dinäds govama finanik pebälemonöl; kopanal doma Magnatalas nugänik; montial röda de S. Stefan; blaguvärnan leböba löstäno-nugänik; profesan Volapüka. — Budapest, 1892.

Yelod degkilid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod degfolid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod deglulid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Yelod degmälid ela „Volapükabled” (redakan: el Schleyer)

Statuds Vpakluba valemik Nedänik (1892)

Statuds volapükakluba valemik nedänik „Balif mekom valüdi”. = Statuten der Algemeene Nederlandsche Wereldtaalvereeniging „Balif mekom valüdi” / E. F. L. Haastert, Cifel (President), L. den Hartog, Sekretan 1id (1e Secretaris). — Amsterdam, 1892.

Tidabuk stenografa Volapükik (1892)

Eck, C. W. Tidabuk stenogafa plo Volapük / pelautöl segun sit Stolzeik fa Catharina W. Eck, jilöpitidel Volapüka e jitidel Stenogafa. — ’s-Gravenhage : Pesegivöl fa jilautel, 1892.

Yel: 1892 ela „Zi vol lölik”

Maters yela: 1892 < se gased tiädü „Nogan vpik plo Beljän e Nedän”.

Statuds ela ‚Concordia’: sogod bevünetik Volapükik konletanas spodakadas labü magods

Statuten des internationalen Ansichtskartensammlerverbandes für Volapükisten „Concordia.“ Lägivot al statuds volaspodafetanoga balid „Volapük“.

Menods zesüdik ela „Glamat nomik” (1893)

Rosenberger, W. Lägiv al Glamat Nomik. — Peterburg, 1893.

Nunod dö jäfots Volapükakluba zänik pro Stirän (1893)

Nunod dö dunöf vpkakluba zenodik plo Stirän in klubayel balid, 1891, Xul 25id jü 1892, XIIul 31id. — Graz : Vpkaklub zenodik plo Stirän ; büköp „Gutenberg“ in Graz, 1893.

Penäd kobädik pelauton fa söls: ‚Karl Zetter’, ‚Karl Ludwig’, ‚Ludwig Zamponi’. 

Buk dö kulivavestig (1895)

Schacherl, A. Zur neuesten Kulturforschung. = Al kulivavestig nulikün / fa Anton Schacherl, löpitidel e spodel volapüka. — Plattetschlag, 1895.

Sirkülapenäds kadämik fa ‚Rosenberger’ (de 1893 jü 1895)

Kadem Bevünetik Volapüka. Zülags  № 1–17 (dilekel: Rosenberger, Peterburg). — Peterburg, 1893–1895.

Kaleds Volapükik pro yels: 1895, 1896

Weltsprache-Wandkalender des Jahres 1895. = Volapüka völakaled yela balmil jöltum zülselul. Weltsprache-Wandkalender des Jahres 1896. = Volapüka völakaled yela balmil jöltum zülsemäl.

Protest ta el ‚Idiome Neutrale’ (1896)

Tapük ta kadem bevünetik sonemik e ta ployeg väpüka nulik, pelautöl e pepüböl komitü klubs pedisopenöl, 1896 in telul. = Protest gegen die sogenannte internationale Volapük-Akademie und gegen deren neues Weltspracheproject, verfasst und herausgegeben im Auftrage der unterzeichneten Vereine im Februar 1896. = Protest against the so called international Volapük-Academy and against its project of a new universal language composed and published by order of the undersigned societies in February 1896. = Protestation contre la soi-disante académie internationale de Volapük et contre son projet d’une nouevelle langue universelle rédigée et publiée de la part des associations soussignées en février 1896. — Graz : Universitäts-Buchdruckerei ‚Styria‘, 1896.

Nüns dö Volapükaklub valemik Lösteränik (1896)

Nüns / plof. Zetter Karl, Dl. Bischoff Rudolf. — Graz, 1896.

Flen obik: ‚Mond’

Peerbolte,  J. G. G. P. Flen obik Mond : märil, ployegil volapükik / fa Peerbolte J. G. G. P., volapükan. — Arnhem (Nedän) : fiam G. W. van der Wiel & Co., 1896.

El „Rosads natädik” (poedots)

Saphir, M. G. Rosäfs foetik. Saphirs „Wilde Rosen“. Heft I. Pöpem I / M. G. Saphir ; in die Weltsprache übertragen von O. Kausch, Kgl. Postsekretär, profesan volapüka, Mitglied des Vereins für Geschichte und Altertum der Provinz Schlesien, z. Z. Dresden. — Itopübam, 1896.

El „Buk spikedas siämaliegik. Tumat balid” fa el Schleyer

Schleyer, J. M. Bùk pükedavödas siämik. Tum’at balid / dubü Schleyer Johann Martin, datikel vpa. — Konstanz len Bodanlàk : Püb büra lezenodik vpa., 1896. = Das Buch sinnreicher Sprüchwörter.

El „Buk spikedas siämaliegik in Volapük e Litaliyänapük” fa el Schleyer

Schleyer, J. M. Bùk pükedavödas siämik tälo-volapükikas. Tum’àt balid / dubü Schleyer Johann Martin, datikèl vpa. — Konstanz len Bodanlàk : Püb büra lezenodik vpa., 1896.

Fraseods Fransänapükik fa el Schleyer

Schleyer, J. M. Pükübs fransänik e volapükik. (Sa lilädam e penam vpk.). Tum’at balid / fa Schleyer J. M., dat. vpa. — Konstanz in Deùt : Püb büra lezenodik vpa., 1896.

Konlet fraseodas Linglänapükik fa el Schleyer

Schleyer, J. M. Pükübs nelijapüka e volapüka. Tum’at balid / Schleyer J. M., dat. vpa. — Konstanz l. B., Deùt. : Püb büra lezenodik vpa., 1896.

Konlet fraseodas rumonik ko leigätods Deutänapükik e Volapükiks fa el Schleyer

Schleyer, J. M. Pükübs pükas rätoromanik, deutika e volapüka / fa Schleyer J. M., dat. vpa. — Kónstanz in Deùt : Püb büra lezenodik vpa., 1896.

Konlet fa el Schleyer fraseodas Litaliyänapükik

Schleyer, J. M. Pükübs tälapüka e volapüka. Tum’at balid / fa Schleyer J. M., dat. vpa. — Konstanz l. B., Deùt : Püb büra lezenodik vpa., 1896.

Yelod degvelid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Kanits ela Mirza-Schaffys (1897)

[Bodenstedt, Friedrich von]. Mirza-Schaffyś Lieder in die Weltsprache übertragen. Kanids ela Mirza-Jafi / pelovepolöl fa O. Kausch, potasekretan regik, profesan vpa. kopanal difikas klubas nolavik, timo Dresden. — Dresden, 1897.

El „Löf e lif vomas” fa el ‚Chamisso’ (1897)

Kausch, O. [tradutan]. Chamisso: Liebe und Leben der Frauen, in die Weltsprache übertragen. = Löf e lif vofas / pelovepolöl fa O. Kausch, potasekredan regik, profesan volapüka e. l. timo Dresden. — Dresden : püb ä bük fa Kausch, 1897.

Yelod degjölid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Buks fol dö züp Kristusa (1898)

Kempen, T. de. Buks fol dö züp Kristusa / Tomad de Kempen ; Yoh. Bapt. Pinth, pädal in Luxemburgän elovepolom otis se latinapük in volapüki. — Konstanz : Genossenschaftsdruckerei, 1898.

Floremil (poedots, 1898)

Bünkap. Floremil (poedots) / Bünkap, profesan Volapüka. — Arnheim (Nedän) : Van der Wiel & Ko. G. W., 1898.

Yelod degzülid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Tsyinän e Tsyinänans (1899)

Kausch, O. [tradutan]. China und die Chinesen in die Weltsprache übertragen. = Cinän e Cinänans / [Tscheng-Ki-Tong] ; pelovepolöl fa O. Kausch, profesan Vpa. — Dresden : bük dubü Kausch O., 1899.

Reidabukil Vpik (fa Bünkap)

Bünkap. Leesboekje voor School, Huis en Hart / samengesteld door Bünkap. = Liläda-smabuk dünü jul, dom e lad / pekosiadöl fa Bünkap, profesan Volapüka. — Zaltbommel (Nedän) : Pekelharing J., 1899.

Yelod teldegid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Lekoned ziporüta (1900)

Kausch, O. [tradutan]. Safir’s Goldfischleins Roman und einige Beilagen in die Weltsprache übertragen. = Lekoned ziporüta / pelovepolöl fa O. Kausch, profesan Vpa. — Dresden : [dubü lovepolel, me namapedöm], 1900.

Labun poedik fa el Kausch (1900)

Kausch, O. Labun poeda. 1 / pelovepolöl fa O. Kausch, potasekredan, senätan ä profesan vpa al Dresden Sax. — Bük, me namapedöm oba, e püb dubü lovepolel, 1900.

Yelod teldegbalid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Lised Volapükanas tala (1901)

Kausch, O. Liste der Weltsprachler der Erde = Lised Volapükanas (e jivolapükanas) Tala / O. Kausch: profesan Vpa, kademal plo Sax. Dresden Neustadt, täno Thalstr. 1 nu Lutherplatz 2. — Segivam 2id. — Dresden : Pübam e bük me namacin smalik lautela, 1901.

Finasek sirkülapenäda Vpakluba valemik Stiränik in ‚Graz’

Finasek zülaga vpakluba zenodik plo Stirän in Graz.

Yelod teldegtelid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Yelod teldegkilid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter): sotül 1id, sotül 2id

Yelod teldegfolid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Yelod teldeglulid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

Yelod teldegmälid ela „Volapükabled” (redakans: els Schleyer, Zetter)

El „Gramat Volapüka”, rigädavödem (1931)

Jong, Arie de. Gramat Volapüka / pelautöl nämätü e zepü kadäm Volapüka fa Dr Arie de Jong. — Dabükot balid. — Leiden (Nedän) : ‚E. J. Brill’, 1931.