I augusti 2010 fick jag in en rapport om en ufoobservation som inträffade i Torsholma, Vallentuna, strax norr om Stockholm, nyårsnatten 1974. Händelsen är intressant eftersom den kan ses som inledningen till den stora våg av närobservationer som gjordes i Vallentuna våren 1974. Vittnet, en man som önskar vara anonym, skriver följande i rapportformuläret:”Vi var fyra eller fem personer på hemväg från en granne där vi hade firat nyåret, en promenad på uppskattningsvis strax under en kilometer. Vi hade cirka en tredjedel kvar att gå när ett intensivt ljussken kom emot oss. Det var som en fartygssida med många runda fönster. Det upplevdes som det skulle komma fram till oss men stannade vid skogen cirka 800-900 meter bort, där det tonade bort och liksom lyfte. Vi blev ganska skrämda.”
Föremålet beskrivs vidare som en stor fet cigarr med otydlig kontur och var ljudlöst. Mannens syster som också var med vid händelsen skriver i sitt rapportformulär att det var som en stor zeppelinare. Händelsen inträffade mellan klockan ett och två på nyårsnatten. Vädret var klart, vindstilla och cirka tio grader kallt. Observationstiden bedöms av naturliga skäl helt olika av vittnena, mellan 7 sekunder och två minuter. Med tanke på att observationen inträffade på nyårsnatten skulle man kunna misstänka misstolkning av någon typ av ljus i samband med nyårsfirandet. Men tiden borde då ha varit närmare tolv. Vittnena har själva ingen förklaring till det inträffade.
I förra numret av UFO-Aktuellt skrev jag om Gösta Hägers märkliga upplevelse i Vallentuna lördagen den 23 mars. Händelsen kan ses som kulmen på den intensiva våg av observationer som det lilla samhället drabbades av våren 1974. Under några få månader kom det in hundratals uforapporter koncentrerade till orterna Markim, Orkesta och Lindholmen. Det rörde sig oftast om stora, bländande ljuskroppar som kom flygande över trädtopparna.
”Det var så otäckt att man önskar att man aldrig varit med om det. Jag fick för mig att vi var kontrollerade av någon – som en väldig ficklampa som sökte.” Så beskriver Hillevi Andersson från Ormsta, Vallentuna sin upplevelse den 24 mars 1974. På söndagseftermiddagen försöker hon flera gånger ringa sina föräldrar i Malmhagen. Men inga signaler går fram. Linjen är bruten. Tillsammans med barnen Cecilia, Elisabeth och Robert far hon vid 19-tiden i bilen till föräldrahemmet. Strax utanför Lindholmen får de syn på ett stort ljussken som svävar på cirka hundra meters höjd. Det försvinner bakom några träd. Vid framkomsten berättar Hillevis föräldrar, Svea och Hildor Andersson, att det varit störningar på teven under kvällen. Strax innan barnen och Hillevi skall åka vidare till Hillevis bror, observerar Svea Andersson ett skarpt ljussken utanför huset. Vid det här laget är barnen rejält uppskrämda, gråter och vill åka hem.
Norrtelje tidning 3 april 1974
Hillevi och barnen färdas vidare till Hilding Anderson i Skrattbacken. Han eskoterar de övriga hem genom att följa efter i sin bil. På vägen mot Ormsta passerar ett föremål rakt över vägen, framför Hildings bil men bakom Hillevis. Det har formen av en hatt. Han signalerar men de märker ingenting utan kör vidare. Senare får man åter syn på ett lysande föremål i riktning mot Orkesta by. De stannar bilarna vid en vägkorsning för att titta närmare. På cirka 400 meters avstånd hänger ett stort lysande föremål i luften, kanske tio meter över marken.. ett mindre objekt, halvklotsformat och orangefärgat, svävar intill en lada. Det står helt stilla i luften. Två flygplan passerar samtidigt på låg höjd. Gruppen ger sig av från platsen. Barnen är oroliga och rädda. Nu följer ett föremål på vardera sidan av Hillevis bil. Det större föremålet lyser med strålar mot bilen där Hillevi och barnen sitter. Skakade av händelsen anländer de till hemmet i Ormsta vid niotiden. Efter observationen får barnen huvudvärk och magont. Hillevi känner njursmärtor flera dagar efter.
Åtskilliga vittnen såg de lysande föremålen denna händelserika söndagskväll och det kom många rapporter om fel på telefon och teveapparater. Ufovågen blev mycket uppmärksammad i pressen och både Försvarets forskningsanstalt (FOA) och det lokala hemvärnet kopplades in. Professor Stig Lundquist vid åskforskningslaboratoriet i Husbyborg ansåg att det möjligen kunde röra sig om norrsken eller ljusbågar som uppstår vid fel på starkströmsledningar. Laborator Tage Eriksson på FOA meddelade att man inte hade resurser till några utredningar. Tage Eriksson antog att det kunde vara helikoptrar eller någon typ av naturfenomen. Den som i trakten visade störst intresse för händelserna var vice hemvärnschefen Hardy Broström. Han fick in flera rapporter från vittnen som han ansåg mycket trovärdiga. Dessa rapporter sammanställdes och skickades vidare till milostaben i Strängnäs, Försvarsstaben och FOA.
Den 12 mars 2011 ringer jag upp Hillevi Andersson för att höra hur hon ser på händelsen i dag. Hillevi har fortfarande ingen förklaring till observationen. Efteråt fick hon förhöjt värde på vita blodkroppar och migrän, vilket aldrig inträffat tidigare. På sjukhuset frågade de om hon blivit utsatt för strålning. Hillevi berättade då för personalen om händelsen. En tid efter blev värdet på de vita blodkropparna normalt igen. Hillevi menar att det verkligen var en farkost de observerade. I farkosten öppnade sig tre runda hål från vilket ett ”otäckt vitt ljus strålade på oss”. Föremålet var äggformat, lyste upp hela skogen och de såg det under sammanlagt cirka 40 minuter. Hillevis bror Hilding beskrev föremålet som hattformat. Han gjorde en teckning som Hillevi har men tyvärr har hon inte kunnat finna den. Hon har också skrivit ner sina upplevelser men tyvärr vill hon inte dela med sig av vad hon skrivit. Även om det var kusligt när det pågick tycker Hillevi samtidigt i dag att det var spännande och ångrar inte att hon var med om det. Hennes bror Hilding Andersson vill tyvärr inte prata om händelsen.
I Arkivet för UFO-forskning finns uforapporter registrerade sammanlagt 43 dagar från Vallentuna under 1974. Vid flera av dessa tillfällen observerades ett eller flera föremål av vittnen från olika platser. Något svar på vad som låg bakom denna stora våg av observationer har ännu inte kunnat ges.
Håkan Blomqvist
(Publicerad i UFO-Aktuellt nr. 2, 2011)