De flygande tefatens ursprung är en fråga som debatterats flitigt inom ufokretsar. Och åsikterna går vitt isär. Om vi begränsar oss till de åsiktsriktningar som på något vis hänför tefaten till hittills okända farkoster, kan vi urskilja tre huvudkategorier:
Utomjordiska. Tefaten anses komma från andra planeter i vårt solsystem, solsystem utanför vårt eget eller från andra planeter.
Underjordiska. Tefaten förknippas med mystiska varelser som påstås bo i grottor i underjordiska eller hemliga undangömda platser på vår egen jord.
Dimensionsskilda. Tefaten påstås härröra från parallellvärldar till vår egen, världar utanför vår tid-rymd-erfarenhet.
Förutom dessa tre finns det naturligtvis en mängd mer eller mindre okända teorier och kombinationer av de ovanstående tre förklaringarna. I den här artikeln ämnar jag presentera en av dessa mindre kända teorier om tefatens ursprung. En teori som verkligen kan räknas till de bisarra. Grundtanken är denna: De flygande tefaten, eller en del av dem, påstås tillhöra en hittills okänd ras av varelser vilken för mycket länge sedan ursprungligen kom någonstans från rymden. Denna ras vars fysiska utseende är en blandning av människa och reptil, ville bosätta sig på jorden och äga den men kom då i konflikt med människorasen och krig uppstod. På grund av ingripande av andra rymdväsen tvingades de s k ormrasen dra sig tillbaka och efterhand glömdes dessa händelser bort eller bevarades endast i form av legender. Men konflikten var inte slut i och med det. Ormrasen är återigen aktiv och detta påstås förklara en del av de flygande tefaten.
Jag får säkert medhåll om att detta är en av de mest otroliga teorier som presenterats inom ufologin. Och jag framför den huvudsakligen för att göra ett jämförande studium. Att blanda föreställningar inom mytologi och ockultism i syfte att finna samband med ufologi är i sig en tämligen tvivelaktig metod. Man skulle i stort sett kunna bevisa vad som helst med en sådan metodik eftersom föreställningarna är så oerhört många och vittförgrenade. Ockulta böcker kan ju knappast heller räknas till säkra källor. Trots dessa invändningar anser jag det inte helt värdelöst att göra ett dyligt studium. Vi kan ju inte vara helt säkra på att alla berättelser endast är myter och historier helt utan verklighetsförankring. Kanske finns där trots allt en, om än aldrig så liten, glimt av en okänd verklighet.
Idén till den här undersökningen fick jag ursprungligen genom att läsa en liten publikation från ett ockult sällskap i USA (1). I ett häfte med titeln Flying Saucers – an occult viewpoint, redogör M Doreal för den av honom påstådda sanningen om bl a ormrasen och dess samband med våra dagars tefat. Doreal påstår att det finns tre typer av flygande tefat som besöker oss: interplanetariska, interdimensionella och jordiska. Den s k ormrasen var en ras som sattes här på jorden av väktarna (interplanetariska väsen). Den verkliga fran kommer från de diskusformade jordiska tefaten. Dessa farkoster tillhörde ursprungligen en ras som levde på jorden för mycket länge sedan. Vid en stor köldkatastrof frös dessa varelser och farkoster in i is och har på det viset bevarats intakta. Efter andra världskriget fann ryssarna, påstår Doreal, en del av dessa varelser och tefat. De startade upplivningsförsök och lyckades få liv i ett antal varelser med mänskligt utseende. Men dessa varelser tillhörde i själva verket ormrasen. Att de hade kunnat överleva så länge i isen beror på att de har en helt annan fysiska och andlig byggnad. Deras mänskliga utseende berodde på att de haft den formen när köldkatastrofen kom.
Dessa ormmänniskors verkliga utseende är en människoliknande kropp med fjäll samt ett reptilliknande huvud. De har förmågan att ändra sitt utseende efter eget gottfinnande. När en del av dessa varelser väckts till liv igen började de omedelbart leta på andra och lyckades på det viset få liv i hundratals av sin egen art. När detta var gjort började de använda de infrusna tefaten för att kartlägga jorden och se vad som hänt sedan katastrofen. Deras syfte är att erövra jorden. Men detta kommer ej att lyckas menar Doreal eftersom starkare krafter åter kommer att ingripa.
Ovanstående är i korta drag vad Doreal säger. Dessa påståenden, som sedda ur dagens vetenskap måste te sig helt orimliga, beslöt jag använda som utgångspunkt för det jämförande studiet.
Ormrasen i mytologin – Nagas
I den gamla mytologin har ormen getts en mängd symboliska egenskaper. Föreställningen om ormen som ett ont och fientligt väsen härstammar av allt att döma från Orienten. Ormen räknas som mörkrets väsen, människans fiende. De indiska Vedaskrifterna innehåller detaljerade skildringar av en evig strid mellan ormarnas ätt och en himmelsk jättefågel. Nagas (ormrasen) beskrivs i Veda inte som ett kräldjur utan som en specifik ras med en blandning av mänskligt och reptillikt utseende. Dr. J PH Vogel som gjort omfattande forskningar i den indiska mytologin skriver: ”Nagas kan tillfälligt anta mänsklig form, men de tillhör inte människans värld. De förevisar vanligen en förbryllande blandning av mänskliga och ormlika egenskaper, de kan till och med agera helt som mänskliga varelser, ändå är det inte en tvekan om att deras verkliga natur och form är ormens”. (2) Åsikterna går vitt isär hur dessa föreställningar skall tolkas.
I Indien förekommer än i dag dyrkan av Nagas som heliga väsen. J PH Vogel gör följande uppdelning av Indiens ormdyrkan. (3) 1. En direkt dyrkan av ormen som djur. 2. Dyrkan om gudomligheterna i sjöar, källor och floder, symboliserade genom ormens våglika form. 3. Föreställningar liknande de Vediska och starkt sammanhängande med myten om kampen mellan ljus och mörker. Orsaken till denna ormdyrkan har bl a tolkats som ett uttryck för den fruktan som de giftiga ormarna ingav. Men i de äldsta indiska källorna nämns vanliga ormar sida vi sida med de mytiska som inte bara hemsöker jorden utan också har sitt tillhåll i skyn och ”de övre regionerna”. (4) I den hinduiska kosmologin är Nagas värld underjorden, vanligen kallad Patala eller Rasatala, långt under människornas värld. På jorden påstås finnas ett antal ingångar till Nagas värld. En av dessa skall finnas i Kashmir. (5)
I den grekiska mytologin finns ett liknande tema i berättelsen om kampen mellan titanerna och de olympiska gudarna som kämpade om makten i universum. I Våra stjärnbilder av Julius D W Staal ges följande bakgrund till stjärnbilden Draken: ”Kampen mellan de gamla titaniska gudarna och det nya släktet av olympiska gudar stod alltså het och himlarymderna dånade av stridens larm. På ena sidan befann sig Jupiter, som var överbefälhavare, och hans löjtnanter Neptunus och Pluto samt de många andra mindre gudomligheterna. Mot dem kämpade de titaniska jättarnas släkte i vars led fanns många vidriga monster varav Draken var ett. När striden varat i mer än tio år, berättar sagan, nådde den sin höjdpunkt, och vid detta tillfälle kämpade draken och Minerva, vishetens gudinna. Minerva grep draken i stjärten och slungade med ett enda kast bort odjuret från jorden.”
Försök till jämförelser mellan de gamla myterna och bibeln har gjorts av flera författare. Ormen eller draken som den onda makten nämns ofta i bibeln. I boken Myths and the bibeln gör författaren under kapitlet ”Loke - ormen” följande jämförelser (7): Vi går vidare till tredje kapitlet av första mosebok, berättelsen om människans fall och ormen som hennes frestare och förförare. Denna orm kallas på hebreiska Nachas (jfr. Nagas); en äldre hebreisk form av Lachas. Den assyriska mytologin förtäljer om en mycket ond gudomlighet, kallad Lak eller Loke. Den mest djävulska Mephistopheles-varelsen som någonsin beskrivits i myt eller saga är Loke i den Skandinaviska mytologin. Han var av ond härstamning men vacker och listig, och hade tillåtits leva i Asgard. Han är roten till allt ont och alla problem som kom över gudarna. Han uppträdde i reptil eller fiskform…”.
Ormen och draken i bibeln
Ormen eller draken förekommer på flera ställen i bibeln. Ormen som lurar Eva i paradiset har redan nämnts. I Johannes uppenbarelse blir ormen och Satan samma väsen (8). ”Och jag såg en ängel komma ned från himmelen; han hade nyckeln till avgrunden och hade en stor kedja i sin hand. Och han grep draken, den gamla ormen, det är djävulen och Satan, och fägslade honom för tusen år och kastade honom i avgrunden och stängde igen och satte dit ett insegel över honom, på det att han icke mer skulle förvilla folken, förrän de tusen åren hade gått till ända. Därefter skall han åter komma lös för en liten tid.”
I en besynnerlig bok med titeln Secret of the Andes tas citatet från Johannes uppenbarelse upp och kommenteras på följande sätt (9): Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas djävul och Satan… Här kommer vi till problemets kärna. Den gamle ormen; Nagarasens återkomst, Atlantiderna, orm- eller reptilrasen, eller hur?… Ormen betyder rasen av ormmänniskor, Atlantiderna återvändande som de lovade när de for, återvändande för att ta den. … Och vad är Satan: Stavat baklänges blir det Natas eller Nagas.
Några ockulta källor
Ett amerikanskt par gav i slutet på 40-talet ut ett antal enkelt skrivna manuskript som innehöll information om en mystisk stad i Sydpolen. Informationen som paret (Hefferlins) påstod sig ha fått på telepatisk väg sade bl a följande angående ormrasen (10): Någon gång under sina vandringar genom galaxerna kom människorna i kontakt med en orm- eller ödleliknande ras av varelser och alltsedan dess har sammanstötningar och krig ägt rum. Även ormrasen var i besittning av stor kunskap och färdighet, men den hade en främmande och helt avvikande tankeinriktning och kultur än människorna. Av någon anledning som vi inte känner till, har det alltid varit strid om dominans, kontroll och makt mellan människorna och ormfolket. Krig utkämpades och människorna så småningom mark.”
Ufologen John Keel ger i Our haunted planet en syn på hur kampen mellan människorasen och ormrasen kan ha utvecklats (11): Ommänniskorna eller Omegagruppen attackerade människan på olika sätt, för att försöka utplåna henne från jorden. Men den ”högre intelligensen” lyckades fortfarande vakta människan, och nya, bättre kontrollerade ultraterrestriella väsen sändes för att ge råd och hjälp. De första människorna fick på ett förenklat sätt reda på sitt ursprung och syfte. Den högre intelligensen blev Gud och människorna dyrkade honom… Gud utarbetade nya vägar för kommunikation och kontroll, ständigt i konflikt med ormmänniskorna… . På somliga platser på jorden gjorde ormrasen lyckade försök att föreställa sig som gudar genom att imitera den högre intelligensens teknik. Detta ledde till skapandet av hedniska religioner med huvudvikten lagd på människooffer. Konflikten vad gällde människan själv blev mellan religioner och raser.”
Keel drar slutsatsen att ormrasen fortfarande är aktiv. Detta skulle föra oss tillbaka till det ursprungliga påståendet hämtat från Doreals bok. Keel: ”De forntida ormmänniskorna är fortfarande bland oss. De dyrkades förmodligen av byggarna av Stonehenge och vissa glömda sydamerikanska kulturer… Deras demonstrationer och manipulationer har skapt tusentals kulter, religioner och referensramar.”
Ufologiska jämförelser
Paralleller mellan legenden om ormrasen och ufo blir naturligtvis osäkra och synnerligen spekulativa. Vi kan dock notera ett antal indirekta samband. Den välkände kontaktmannen Herbert Schirmer som under hypnos berättade att han tagits ombord på ett tefat och talat med besättningen ger en intressant beskrivning av ett emblem på ufovarelsernas bröst (12): Under hypnos bad man Herbert Schirmer att rita en skiss av ufonauterna… Schirmer tvekade, som om han lyssnade till en osynlig röst. Sedan böjde han sig över papperet och ritade ett emblem på ufonautens bröst. Det föreställde en orm med vingar. Ett flertal kontaktmän har påstått sig erhålla underliga föremål från ufovarelserna. De kan vara platta eller skivformade små tingestar med den egenheten att de kan bli mycket varma eller kalla och ibland helt dematerialiseras. Ett ofta citerat fall är Albert Bender (13) som sade sig ha erhållit ett diskusformat föremål som han skulle förvara väl. Föremålen är viktiga på något sätt eftersom kontaktpersonen informeras att han alltid skall ha den med sig vid kontakt. I de gamla legenderna sägs det om Nagas: ”Inte bara det att Nagas stoltserar med att vara i besittning av stora rikedomar i form av värdefulla metaller och stenar, de är också lyckliga ägare av ovärderliga föremål – ibland givna magiska krafter – vilka de ibland skänker sina vänner och favoriter.” (14)
Nagas har enligt legenden förmågan att ändra skepnad, något som också går igen i vissa ufohändelser. I en artikel med titeln Mystery on the Mohawk från Flying Saucers, redogörs för ett fall, där en kvinna Peggy G efter ett antal ufoobservationer fick besök av en mystisk man som varnade henne att berätta vad hon sett. ”Om du inte ger dig av härifrån och glömmer vad du har hört, skall jag förvandla mig till det mest fruktansvärda du någonsin har sett.” (15) Vad skulle mannen förvandla sig till? En varelse med ormhuvud månne? Ted Owens (16), en aktiv kontaktman i USA har väckt stort intresse genom sin påstådda förmåga att, genom sina ufokontakter, kunna kontrollera väder. Hans förutsägelser om stormar, orkaner, regn och torka skall ha slagit in hundratals gånger. Owens påstår att det är hans ”rymdkontakter” som orsakar katastrofer på detta sätt, och ämnar fortsätta med det tills den amerikanska regeringen lyssnar på vad dom har att säga. I J PH Vogels bok om Nagas kan vi läsa följande: ”De kan ge välgörande regn, men om de blir vreda sänder de förstörande hagelstormar och ödelägger åkrarnas gröda.” (17)
Doreal nämner i Flying saucers – an occult viewpoint att Nagas återkommit för att slutligen försöka erövra jorden. De infiltrerar sig i nyckelpositioner i samhället för att på det viset få makt och undergräver så samhället från insidan för att underlätta det slutgiltiga övertagandet. Detta något paranoida tema går igen i de flesta kontaktberättelser. En ”rymdkvinna” gav Howard Menger följande information: ”Du vet det inte, Howard, men det finns en väldigt mäktig grupp på denna planet, vilken äger enorma kunskaper i teknologi, psykologi, och tyvärr, avancerad hjärnterapi. De använder vissa nyckelmän i din världs regeringar. Denna grupp anti-gud, och skulle kunna betraktas som instrument för er mytiske Satan.” (18)
I ett brev till BSRA berättar en person från Kanada om ett så kallat MIB-fall: ”Ni tog frågan om regeringsämbeten som infiltrerats av inkräktarna från rymden, vilket stämmer väl överens med de upplevelser en ung man från Victoria, som vi känner personligen, råkade ut för. Han hade varit ufointresserad i många år och hade också gjort en del egna observationer. Slutligen fick han se ett på backen nära toppen av ett närliggande berg. Ufonauterna beslöt att ge honom förtroende, och berättade för honom att de var på väg att kontrollera kommunikationer, ekonomi, industri och politik. De intresserar unga människor i ett ”korståg” för att ta över någon gång i framtiden. Slutsatsen var att detta sker i alla stora städer. En amerikansk ubåt befann sig i hamnen vid tillfället och de bjöd honom att komma ombord. Detta är endast en liten del av vad den unge mannen berättade, men resultatet blev att p g a mannens religiösa betänkligheter beslöt han plötsligt att han inte kunde arbeta med dem. Detta resulterade i en serie olyckor för honom. I flera månader var han oftare på sjukhus än hemma. Till slut lämnade han staden men vi har hört att han fortfarande jagas där han är. Kan inte få någonting mera ur hans föräldrar. De var ufointresserade också, men vill inte prata nu. En man kom till faderns affär en dag – en svart kostym – och frågade efter Herman. När han informerades att den unge mannen låg på sjukhus sade han: ”Tja, vi varnade honom”. Dessa är bara enkla människor, holländska invandrare, och den här utvecklingen har inneburit en svår stöt för dem.” (20)
Samband och slutsatser
En fråga man oundvikligen ställer sig är, hur kan föreställningar av denna typ uppkomma? Skall de tillskrivas virrhjärnors fantasier? I så fall, hur kan så likformiga föreställningar skapas? Som vanligt när det gäller ufologi ger undersökningar av det här slaget fler frågor än svar. Tanken på en ras av ormmänniskor i flygande tefat måste till och med för den mest okritiske ufologen te sig som helt verklighetsfrämmande. Med den här artikeln har jag också velat visa ett alternativt sätt att behandla ufoproblemet. Keel menar att ufos är en ”nyutformning” av ett fenomen som förekommit i alla tider. Och för att förstå det måste vi ha kännedom om mytologi, religion, ockultism, historia etc. Tanken är fascinerande, men kanske inte helt orimlig, vilket Keel argumenterat för i sina böcker.
Referenser och kommentarer
M Doreal. Flying saucers – an occult viewpoint, Brotherhood of the White Temple, Sedalia, Colorado, USA.
J PH Vogel. Indian Serpent lore or the Nagas in Hindu legend and art, London 1926, s. 3.
Vogel, s. 6.
Vogel, s. 7.
Vogel, s. 31.
Julius D W Staal. Våra stjärnbilder, Berghs förlag 1964, s. 177.
Olof Tofftee. Myths and the bible, 1899, s. 29.
Johannes uppenbarelse 20:9, v. 1-3.
Brother Philip. Secret of the Andes, Neville Spearman, London 1961,s. 128-129.
Brevcirkeln Arcanum, serie F, nr. 38.
John A Keel. Our haunted planet, USA 1971, s. 139-140, 143.
Eric Norman. Gods, demons and ufos, New York 1970, s. 190.
Albert K Bender. Flying saucers and the three men, 1963.
Vogel, s. 20.
Flying saucers, no. 61, dec. 1968, s. 7.
Ted Owens. Flying saucer intelligence speak. Utgiven av Timothy Green Beckley, USA. Ted Owens. How to contact space people, Saucerian publications, USA.
Vogel, s. 4.
Howard Menger. From outer space to you, USA 1959, s. 137.
MIB=Men in black (män isvart). En benämning som uppkommit sedan det speciellt från USA rapporterats om hotelser till ufologer av ofta svartklädda personer. Se t ex Gray Barker. They knew too much about flying saucers, samt John Keel. Our haunted planet.
The Journal of Borderland Research, vol. 24, no. 1, jan-feb. 1973, s. 33-34.
Övrig litteratur
Fergusson. The serpent worship
Winternitz. Sarpanbali, ein altindischer Schlangekult. (Mitteilungen der anthropologsichen Gesellschaft in Wien, 18, 1888).
Hopkins. The religionsj of India, 1895.
C F Oldham. The sun and the serpent, London 1905.
Ramona & Desmond Morris. Men and snakes, London 1965.
John Bathurst Deane. The worship of the serpent.
Brinsley Le Poer Trench. The sky people, London 1960.
Robert Ernst Dickhoff. Agharta.
Barbara Renz. Der orientalische Schlangendrache. 1930.
Håkan Blomqvist
(Publicerad i Ufologen nr. 13, jan-feb. 1974)