Håkan Blomqvist‎ > ‎Artiklar‎ > ‎Artiklar 2010-‎ > ‎

Gerard Aartsen: Here to help. Ufos and the space brothers

Det här är holländaren Gerard Aartsens andra bok. Den första, George Adamski. A herald for the space brothers, utkom 2010. Han har också en hemsida: Our Elder Brothers Return – A history in books, www.biblioteca-ga.info med ytterligare information. Aartsen har generöst donerat sina två böcker och även andra till AFU.

 

Författaren är framför allt känd som medarbetare till och exponent för den engelske konstnären och esoterikern Benjamin Creme. Aartsen skriver regelbundet i Cremes tidskrift Share International och förekommer ofta i radioprogram och föredrag. Here to help vill visa att det är samma filosofi som ligger bakom George Adamskis idéer och den teosofiska/esoteriska traditionen. Att det i själva verket är så att teosofins adepter och Adamskis rymdbröder samarbetar för att hjälpa jorden i ett kritiskt skede. För Aartsen är det en självklarhet att många ufo är utomjordiska rymdskepp med besökare från våra grannplaneter, bland annat Venus. Dock inte det fysiska Venus, utan dess ”eteriska” motsvarighet.
 

 

En socialt och politiskt positiv sida av Cremes budskap är tanken på ”share”, att vi måste dela med oss. Aartsen trycker mycket på detta i sin bok där han skarpt kritiserar dagens konsumism och girighet där många människor är slavar i underbetalda ”McJobs”. Knepigare blir det när Aarsten utan kritisk distans citerar Benjamin Cremes uttalanden i diverse frågor. Till exempel att endast fyra procent av cirklar i sädesfälten är bluff, resten symboliska meddelanden från rymdbröderna. Eller att Travis Walton inte blev ofrivilligt ombordtagen utan bjöds ombord på tefatet i sin eteriska kropp medan den fysiska gjordes osynlig. Allra mest absurt blir det när Benjamin Creme utan undersökning förklarar att diverse ljusfenomen som fotograferats runt om i världen och som är uppenbara misstolkningar, i själva verket är rymdskepp. Information får han från mästaren Maitreya som för det mesta bekräftar att ljuset var en utomjordisk farkost. Så förklarade till exempel Creme det spiralformade objektet som observerades över Norge den 9 december 2009. I efterhand vet vi att det var ett misslyckat försök att skjuta upp en missil från en rysk ubåt men enligt Creme var det ett av fyra stora rymdskepp som förebådar Maitreyas ankomst.

 

Jag korresponderar sedan en tid med Gerard Aartsen. Vi delar båda intresset för kontaktpersoner och den teosofiska/esoteriska traditionen. Det finns dock en grundläggande skillnad i attityden till frågorna. Clas Svahn gav en mycket tydlig presentation av de två olika attityderna i en ledare i UFO-Aktuellt nr. 1, 1991 med rubriken ”Forskare eller missionärer”. Aartsen är ingen kritisk granskare eller ufologisk fältundersökare utan snarare missionär för Benjamin Cremes budskap. Genom sina absurda uttalanden gör Creme närmast en parodi av den esoteriska traditionen.

 

Att det finns ett historiskt och idéhistoriskt samband mellan teosofi och ufo är de flesta religionshistoriker ense om. I Sverige blir det särskilt tydligt eftersom både förlaget Parthenon och Ifologiska sällskapet grundades av personer knutna till Teosofiska samfundet. Och kopplingen mellan Adamski och teosofin är uppenbar liksom det faktum att Desmond Leslie var starkt influerad av esoteriker som Helena Blavatsky och Alice Bailey. Men det finns en avgörande skillnad mellan Benjamin Creme och den tidiga teosofin. Oavsett vem som ligger bakom skrifterna så är tidiga teosofiska verk som till exempel The Mahatma Letters to A P Sinnett betydligt intressantare eftersom de uppenbarligen är skrivna av personer med både filosofisk och vetenskaplig bildning. Detta gäller också den svårlästa Baileylitteraturen. I jämförelse framstår Benjamin Creme som en senare tids, något amatörmässig epigon.

 

Ytterst få seriösa ufologer, även internationellt sett, är kännare av både kontaktlitteraturen och den esoteriska traditionen. Men här finns mycket oplöjd mark. Som jag många gånger påpekat så kan teosofer som Helena Blavatsky och Henry Steel Olcott (samfundets förste ordförande) betraktas som kontaktpersoner i ufologisk bemärkelse. Den mängd fenomen och upplevelser de beskriver har klara paralleller till dagens ufokontakter. Jag skulle önska att den gode Aartsen blev lite mer av forskare än missionär i kommande böcker. För det tema han tar upp är värt en bättre presentation.

 

Gerard Aartsen. Here to help: Ufos and the space brothers

BGA Publications, Amsterdam 2011
Hft. 187 s., ill.
 
Håkan Blomqvist
(Publicerad i UFO-Aktuellt, nr. 1, 2012)

Comments