Håkan Blomqvist‎ > ‎Artiklar‎ > ‎Artiklar 1986-1990‎ > ‎

Vi är redan här. Den esoteriska interventionsteorin

Som gammal bokmal återvänder jag ofta till författaren Robert Heinlein, en av mina favoriter inom science-fictiongenren. Han har en enastående förmåga att fånga den mänskliga, psykologiska problematiken i de mest fantastiska händelser och världar. I novellen Lost Legacy, som utkom redan 1941, räddas några parapsykologiskt intresserade studenter och lärare undan en snöstorm på berget Mount Shasta i Kalifornien. En okänd man för dem in i en grotta i berget, som visar sig vara högkvarter för ett hemligt broderskap. Medlemmarna är väktare av den urgamla esoteriska kunskapen och har medvetet hållit sin existens hemlig i tusentals år. Temat är välkänt och har varierats på ett otal sätt i den populära fictionlitteraturen. (1)
 
Men var går gränsen mellan dikt och verklighet? Att tefaten delvis skulle kunna ha sitt ursprung i jordbaserade hemliga grupper har framförts av flera forskare. Allen Hynek och Jacques Vallee diskuterar teorin i boken The Edge of Reality: "... kanske finns det grupper och ockulta sällskap som verkligen hållit sig dolda. En sådan grupp skulle kunna ha både motivation och medel att manipulera den allmänna opinionen i stor skala." (2) I sin bok Messengers of Deception utvecklar Vallee tanken vidare och ger den namnet, den esoteriska interventionsteorin.
 
Den oerhörda mängden uforapporter och det faktum att många humanoider är helt mänskliga till utseendet gör teorin bestickande. Om man också tar med de fysiska kontaktfallen ligger det nära till hands att misstänka att "rymdmänniskorna" kan ha sin hemvist på betydligt närmare håll. I sin biografi över George Adamski spekulerar till och med Timothy Good om att "bröderna" kan ha sitt ursprung i en bas i just berget Mount Shasta. (3) Undertecknad har också bidragit med en källstudie till den här sidan av ufoproblemet. (4)
 
 
Klockformat flygande tefat fotograferat av George Adamski 13 december 1952
Foto: AFU:s bildarkiv
 
När John Keel besökte Sverige i oktober 1976 tipsade han mig om en mycket märklig bok The Ultimate Frontier, skriven av amerikanen Richard Kieninger. (5) Författaren påstår sig ha blivit kontaktad av representanter för ett urgammalt hemligt broderskap. Kontakten ledde till byggandet av new age-samhället Stelle i Illinois, som idag är en blomstrande liten ort utanför Chicago, USA. Merparten av den litteratur som produceras av diverse kulter och som talar om kontakter med mästare och adepter är både infantil och intellektuellt undermålig. Det rör sig om kunskaps- och livsfientliga läror som skapar psykologiska krymplingar på löpande band. Visst finns det undantag men de är få.
 
 
Richard Kieningers bok skiljer sig från övrig kultlitteratur genom en, åtminstone delvis, klarare presentation och psykologisk sundhet i läran. Angående de grupper som kontaktat honom skriver han: "Broderskapen bygger inga tempel, men varje grupp har ett fysiskt högkvarter dolt i ett bergområde. De är väl avskilda från människors inblandning och civilisation. Det finns inget sätt att finna eller identifera dem." (6) Vad som intresserade mig mest var dock Kieningers förklaring på ufogåtan. "Bröderna" informerade honom att vissa tefat verkligen var utomjordiska men att en stor del tillhörde broderskapen och användes som transportskepp mellan deras baser och övriga världen. Märkligt nog är beskrivningen av broderskapens tefat exakt lika George Adamskis klockskepp med de tre halvklotsliknande landningsställen undertill. (7)
 
 
Richard Kieninger
Foto: AFU:s bildarkiv
 
I ett brev förklarade Richard Kieninger att han "hört talas om Adamski... men inte alls känner till hans upplevelser." (8) Bröderna har sju baser i bergsområden runt jorden. De kan hålla sig dolda tack vare överlägsen teknologi och psykiska krafter som inte ens underrättelsetjänsternas sofistikerade sökmetoder rår på. En hake med den esoteriska interventionsteorin, som Vallee påpekar, är att ingen ockult skola har någon tradition om ufos. Man talar visserligen om vimanor i forntida civilisationer men nämner ingenting om flygfarkoster i nutiden. Den enda källa jag funnit som förklarar detta faktum är en artikel av Alexander Blade från november 1947: "Vi är redan här, ibland er. Några av oss har alltid varit här, men ändå avskilda från er. Vi har observerat er och då och då hjälpt när tillfällen givits... Somliga har redan sett våra förtrupper. Ni har mött oss på gatorna i era städer utan att känna igen oss. Men när vi svävar genom luften i de gamla traditionella farkosterna blir ni förvånade... Vi kan med lätthet göra oss osynliga om vi så önskar. Faktum är att vi gjort det i hundratals år. Men ni måste vänja er vid våra farkoster i skyn, för en dag kommer de att bli vardagliga, vänliga och trygga tecken." (9)
 
Jag har plöjt igenom stora delar av den så kallade esoteriska litteraturen för att finna någon referens till nutida farkoster men, i likhet med Vallee, kan jag bara konstatera att det området är en vit fläck. Däremot har jag funnit flera referenser till ockulta broderskap som håller till på avlägsna platser på vår jord. Alice Bailey, som fortsätter den teosofiska traditionen, skriver att adepterna arbetar utifrån avlägsna baser: "Detta (arbete - HB) kan bäst utföras i lugn och ro från de "skyddade" områden där mästarna i broderskapens olika avdelningar har valt att leva. (10) I sin uppsats om planethierarkin skriver den svenske esoterikern Henry T. Laurency: "Det bör kanske påpekas, att planethierarkin alltid funnits i fysiska världen. Den har icke behövt som många förmodar, dra sig tillbaka till någon himmel för att därifrån följa den lidandesväg som mänskligheten valt att vandra... Var någonstans planethierarkin dväljes förblir obekant för obotliga nyfikenheten. Det räcker med försäkran att den är absolut oåtkomlig för objudna gäster. (11)
 
Den gamle teosofen Charles Leadbeater påstod sig, i slutet av 1800-talet, ha träffat representanter för en urgammal orden - Yucatans brödraskap - som bland annat arbetade med att förändra människors medvetenhet genom att skapa diverse fenomen. Enligt Leadbeater var det detta brödraskap som låg bakom spiritualismens uppkomst. De skapade påtagliga psykiska fenomen som tvingade vetenskapsmän att ta sig an frågan om liv efter döden. (12) Den amerikanske teosofen och astrologen Dane Rudhyar säger i sin bok Occult Preparations for a New Age att tefaten är ännu en fas i broderskapens plan att göra sig kända för mänskligheten. (13) Man använde de spiritistiska fenomenen på 1800-talet och ufo idag. Båda fenomengrupperna har skapat väldiga förändringar i den mänskliga kulturen och medvetenheten.
 
Med ovanstående tankegångar som bakgrund kan det vara intressant att återknyta bekantskapen med klassiska kontaktfall som George Adamski och Howard Menger. Adamski framhöll alltid att bröderna inte är några spöken utan precis lika fysiska som vi. De rör sig ibland oss och kan inte skiljas från vanliga jordbor, möjligen är de lite vackrare. För övrigt talade han aldrig, mig veterligt, om hemliga jordiska grupper som har tefat. Men när det gäller amerikanen Howard Menger, som tydligen hade kontakt med samma grupp som Adamski, finns det ett antal intressanta påståenden. Visserligen påstod också Menger att bröderna kom från Venus, Mars etc. men i sin bok From Outer Space to You säger han: "Det finns också rymdskepp, av en enklare typ som är byggda av människor från den här planeten. Dessa människor står i förbindelse och samarbetar med människor från andra planeter. Det är individer med en hög andlig förståelse och kunskap om naturlagarna; därför har de fått kunskap om hur sådana farkoster tillverkas." (14)
 
 
Menger gjorde regelbundna resor till en avlägsen plats djupt inne i Pennsylvaniabergen, där han påstod att bröderna hade en bas i en jättelik grotta, en bas som har stora likheter med den esoteriska traditionens retreat. (15) I förordet till Mengers bok antyder hans maka, Connie, att bakom bokens upplevelser ligger en hemlig jordisk grupp som använder kontakthistorierna som psykologiska försök att närma sig mänskligheten: "Sedan har vi kontakthistorierna, av vilka några är autentiska, och vilka utförs i studiesyfte för att hålla en tradition vid liv som slutligen måste nå alla människor. Om den ges i små doser, är det bara en tidsfråga innan den blir allmänt accepterad. Det hela blir en naturlig process." Detta arbete, säger Connie Menger, utförs av en grupp av vetenskapligt kunniga och andligt inriktade män och kvinnor som alla, ännu så länge, arbetar bakom scenen. Då och då skickar man ut spaningsskepp för att avläsa allmänhetens reaktioner medan det verkliga arbetet pågår i tysthet.
 
Det ligger naturligtvis något av ett romantiskt skimmer över den esoteriska interventionsteorin, ett eko från James Hiltons bok om Shangri-La. En psykolog skulle troligen förklara det som människans eviga längtan efter ett bättre liv i en paradisisk tillvaro, eller varför inte en arketyp á la Carl Gustaf Jung. Men tefaten visar att någonting märkligt pågår på vår jord, en global process. Den esoteriska interventionsteorin är en del av teorifloran kring ufofenomenen. När det gäller ett så svårbemästrat ämne som ufo har jag alltid framhållit att man måste stå öppen inför varje möjlighet, vända på varje sten. Vänder man på stenar kan man förstås hitta både ormar och spindlar - men också nedgrävda skatter.
 
Noter
1. Se t.ex. James Hilton: Lost Horizon eller Talbot Mundy: Jimgrim.
2. J. Allen Hynek & Jacques Vallee: The Edge of Reality. Henry Regnery Co., Chicago, 1975, s. 257.
3. Lou Zinstag & Timothy Good: George Adamski - The Untold Story. Ceti publ. Beckenham, Kent, 1983, s. 191.
4. Håkan Blomqvist: The esoteric intervention theory - a preliminary source study. AFU newsletter, nr. 19 april/sept. 1980, s. 13-16.
5. Eklal Kueshana (pseud. för Richard Kieninger): The Ultimate Frontier. The Stelle Group, Stelle, Illinois, 1963.
6. Ibid. 5. uppl. 1982, s. 65.
7. Richard Kieninger: Observations I. The Stelle Group, Stelle, Illinois, s. 1-4.
8. Korrespondens 4 juni 1979 med Gayle Amick, Stelle, som frågat Richard Kieninger angående hans kännedom om George Adamski.
9. Alexander Blade (ev. pseud. för Millen Cook): Son of the Sun. Flying Saucer Review, vol. 4, nr. 6, nov-dec. 1958. Ursprungligen publicerad  i Fantastic Stories, nov. 1947.
10. Alice Bailey: The Externalisation of the Hierarchy. Lucis Press, Tunbridge Wells, Kent, England, 1957, s. 683.
11. Henry T. Laurency: Planethierarkin. Förlagsstiftelsen Henry T. Laurency, Skövde, 1984, s. 8.
12. Charles Leadbeater: The Astral Plane. The Theosophical Publishing House, Adyar, Indien, 7. uppl. 1970 (1. uppl. 1895), s. 141-147.
13. Dane Rudhyar: Occult Preparations for a New Age. Theosophical Publishing House, Wheaton, Illinois, 1975, s. 43-44.
14. Howard Menger: From Outer Space to You. Saucerian Books, Clarksburg, W. Va., USA, 1959, s. 159.
15. Connie Menger: Song of Saturn. Saucerian Books, Clrksburg, W. Va., USA, 1968, s. 57.
 
Håkan Blomqvist
(Publicerad i Brevcirkeln Arcanum, april 1985, Serie A, nr. 410 samt i UFO-Aktuellt nr. 2, 1986)
 
 
Comments