Håkan Blomqvist‎ > ‎Artiklar‎ > ‎Artiklar 2010-‎ > ‎

Jeffrey J Kripal: Authors of the impossible

Det är inte så ofta akademiker på ett seriöst och öppet sätt skriver om och försvarar forskare inom vetenskapliga gränsområden som ufo, forteana och paranormala fenomen. Därför var det intressant att konfronteras med den amerikanske religionshistorikern Jeffrey J Kripal som i sin bok Authors of the impossible. The paranormal and the sacred, vågar bryta ett tabu och sticka ut huvudet inom områden som är vetenskapligt kontroversiella.

 

Boken är en studie av fyra författare som alla på sitt sätt hävdar att den gängse vetenskapligt materialistiska världsbilden måste revideras. Den tar inte hänsyn till den stora mängden ufo- och paranormala fenomen som antyder att verkligheten är betydligt mera komplicerad. De fyra författare som Kripal tar upp är Fredric Myers (1843-1901) tidig ordförande för Society for psychical research, vår egen föregångare Charles Fort (1874-1932) samt de nutida forskarna Jacques Vallée och den franske sociologen Bertrand Méheust.
 
 

 

Inledningsvis konstaterar Kripal att han efter att i mer än 25 år studerat religionshistoria och mystik aldrig någon gång hittat referenser i den akademiska litteraturen till tre av de författare han behandlar. Undantaget är Fredric Myers. Det både fascinerar och upprör Kripal. Han ser det som ett av syftena med boken är att göra det mera akademiskt acceptabelt att även behandla dessa författare i den vetenskapliga världen eftersom de har en hel del att säga om vår kultur.

 

Frederic Myers var en av de ledande teoretikerna inom den första generationen parapsykologer och en av grundarna av Society for psychical research (SPR) i London 1882. Han är författare till flera klassiker inom den parapsykologiska litteraturen. Myers ansåg att varken den traditionella religionen eller vetenskapen kunde besvara frågan om paranormala fenomen utan det behövdes en ”science of religion”, ett nytt sätt att arbeta med frågorna. Kripal nämner den av SPR 1885 publicerade  Hodgsonrapporten, en undersökning av teosofen Helena Blavatskys påstådda brevväxling med okända adepter. Hodgson ansåg att Blavatsky var en bedragare. Märkligt nog nämner Kripal inte att rapporten granskats av Dr Vernon Harrison, expert på dokumentförfalskning, som konstaterar att Hodgsonrapporten är vetenskapligt undermålig och tendensiös. SPR gick 1986 ut med ett pressmeddelande där de förklarar att de inte som organisation står bakom rapporten. Som religionshistoriker borde Kripal känna till Harrisons undersökning. Kripal skriver dock att han undrar om inte Blavatsky var mera komplicerad och intressant än vad Hodgsonrapporten visar.

 

När det gäller Charles Fort betonar Kripal att han samlade data om ovanliga händelser mycket för att, precis som Myers, visa att varken vetenskapen eller religionen har några svar att komma med. Intressant är påpekandet att Fort sammanolikt inte skulle fått sina böcker publicerade om det inte varit för hans vän, författaren Theodore Dreiser, som hotade förlaget med att de inte skulle få publicera Dreiser om de inte publicerade Fort. Nytt för ufologer kan också vara uppgiften att Charles Fort redan under det tidiga 1900-talet i tidningar som News York Times argumenterade för att jorden besöks av farkoster från andra världar. Kripal lyfter också fram Forts humoristiska sida med följande citat från boken Lo: ”Då och då skriver beundrare av mina böcker till mig och försöker övertyga mig att tro på saker jag skriver om.”

 

Det kapitel jag var mest nyfiken på var förstås det som behandlar Jacques Vallée. Kripal följer Vallées idéutveckling genom böckerna Anathomy of a phenomenon (1965), Challenge to science (1966) till den kontroversiella Passport to Magonia (1969), vilken Kripal helt riktigt betraktar som Vallées viktigaste bok. Den innebar ett radikalt nytänkande i och med att ufofenomenet jämfördes med gångna tiders folktroupplevelser, religiösa visioner, magi och mystik. Utvecklingen var inte helt oväntad med tanke på Vallées intresse för ockulta traditioner. Kripal skriver: ”Här finner vi, trots allt, en av pionjärforskarna inom datateknik, en riskkapitalist som köper sällsynta utgåvor av Paracelsus och skriver som en humanist med sinne för mystik.”

 

Som religionshistoriker fokuserar Kripal mycket på Vallées intresse för och kunskap om ockulta läror och traditioner. Ett intresse han för övrigt delade med kollegan Allen Hynek. I sitt testamente donerade Hynek sin stora samling parapsykologi och nyandlig litteratur till Vallée. Kripal försöker strukturera Vallées teori om parallella världar eller ett multidimensionellt universum där främmande intelligenser  interagerar med oss på olika sätt. Däremot får vi veta väldigt lite om Vallées intresse för konspirationsteorier och underrättelsetjänsters inblandning i ufo. Det ger ett lite ensidigt intryck eftersom Vallées agenda och resonemang är betydligt bredare och inte bara handlar om parallella världar.

 

Slutligen behandlar Kripal den franske sociologen och ufologen Bertrand Méheust. Liksom Vallée är Méheust starkt influerad av Aimé Michel. Här blir boken akademiskt snårig med komplicerade kombinationer av sociologiska teorier parad med det som inom ufologin brukar benämnas den psyko-sociala teorin. Det vill säga att ufo är inre visionära upplevelser som har sin grund i vår tids kulturella föreställningar om utomjordingar. Meheust menar dock att det ändå finns en fysisk verklighet i fenomenen, en slags materialiserade inre bilder.

 

Kripals slutsats är att vi inte vet vad alla dessa ufo- och paranormala fenomen egentligen är eller hur de skall tolkas. ”Jag är lika förbluffad som alla andra över det här materialet.” Dock avslutar han med ett mycket roligt exempel på tolkning i samband med Fatimahändelserna i Portugal 1917 där tusentals personer såg ufofenomen och tre barn mötte vad katolska kyrkan förklarar som jungfru Maria. Idag skulle det klassas som en humanoidobservation. I originalrapporten visar det sig att jungfrun bar kort kjol vilket katolska kyrkan i avbildningar ändrat till sedesamt lång kjol. Kripal skriver: ”En Venus-jungfru med knäkort kjol, ett surrande ljud och en roterande metallisk diskus i skyn ovanför Fatima. Kort och gott, en Maria-alien.”

 

Jeffrey J Kripal

Authors of the impossible. The paranormal and the sacred.

The University of Chicago press, Chicago and London 2010

332 s. ill.

 

Håkan Blomqvist
(Publicerad i UFO-Aktuellt nr. 1, 2011) 

Comments