Söndagen den 25 november 2007 sände TV2 Anders Grönros dokumentärfilm om mediet Sture Johansson. Hela svenska folket fick nu bekanta sig med den 3000-åriga egyptiska anden Ambres som talar genom Sture Johansson när han går i trans. En förföriskt vacker film där det sköna värmländska landskapet får bilda bakgrund till inblickar i Stures vardagsliv och hans något udda sysselsättning som transmedium. Jag hade kanske väntat mig en något mera undersökande journalistik men några kritiska frågor ställdes aldrig och någon religionspsykolog eller religionshistoriker fick heller aldrig tillfälle att yttra sig. En efterföljande paneldebatt hade varit intressant. Presskommentarerna både före och efter programmet var i många fall varit ytterst kritiska. ”Filmen var rena dravlet”, skriver krönikören Britta Svensson i Expressen (26/11). Gösta Hollender, krönikör i Borås Tidning hamrar på i samma stil: ”Detta är ett paradexempel på tendentiös journalistik, som får TV-shops produktioner att framstå som seriösa försök att beskriva samtiden. Skäms SVT!” (27/11)

Kristna kommentatorer med en mera fundamentalistisk inriktning hittade en annan vinkling. I Bibeln kan man läsa om Jambres och Jannes, två trollkarlar som kämpade mot Moses. I Paulus andra brev till Timoteus 3:8 (1917 års bibel) kan man läsa: ”Och såsom Jannes och Jambres stodo emot Moses, så stå dessa män emot sanningen; de äro människor som äro fördärvade i sitt sinne och icke hålla provet i fråga om tron.”. I ett debattinlägg i Barometern 24 november skriver Olof Amkoff: ”Vem är då denne Ambres som talar genom Sture? Det är samma demon eller andefurste som verkade genom Faraos trollkarlar i 2 Mosebok 7-12! Aposteln Paulus namnger nämligen trollkarlarna”.

Personligen kan jag tycka att det är något märkligt att Anders Grönros inte berättar något om Stures bakgrund och andra upplevelser. Filmen, och i viss mån Sture själv, ger ett intryck av att han motvilligt drogs in i den nyandliga världen. Så var dock inte fallet. Paret Sture och Turid var under 1960-talet livligt engagerade sökare i de kretsar i Stockholm som intresserade sig för olika former av nyandlighet som spiritualism och teosofi. UFO fanns också hela tiden med i bilden. Sture och Turid deltog i möten på dåvarande Ifologiska sällskapet och umgicks med kretsen kring Sten Lindgren och Intergalaktiska federationen (IGF). Stures bror Gösta Johansson var för övrigt sekreterare i Ifologiska sällskapet.

Jag träffade Sture Johansson och hans dåvarande hustru Turid första gången i december 1972. Syftet då var att intervjua paret om det märkliga så kallade Helgefallet (se UFO-aktuellt nr. 2, 2007) som Sture och Turid var inblandade i. Det visade sig att Sture och Turid också själva upplevt en mängd UFO- och paranormala fenomen. Jag sammanfattade en del av dessa i en tidig artikel i tidskriften Ufologen nr 14: ”Kontaktfall i Sverige: Tio år av UFO-upplevelser”. En av dessa UFO-observationer återges även i UFO-aktuellt nr 1, 2007: ”Störtande satelliter och märkliga varelser”. Sture och Turid ser den 29 oktober 1965 från sin bil flera små flytande varelser med lysande röda ögon. Händelsen inträffade vid Väggarö, strax söder om Stockholm. Några år senare skulle Turid möta en utomjordisk ”broder” på en båt i Norge.

Hösten 1973 startade Sture och Turid en meditationsgrupp i sitt hem på Lidingö. Jag kom tidigt med i gruppen där vi bland annat studerade Blavatskys ”Den hemliga läran”. Det är en av teosofins grundläggande skrifter, en närmast oläsbar sammanställning av världens alla religiösa och ockulta läror. Vi mediterade och diskuterade teosofi, spiritualism, ufo med mera. Med i gruppen var också Lennart Johansson, Eva H. och Tony Eckart från dåvarande Stockholm UFO-Center. Denna grupp samlades varje fredag under flera år framåt. Första tiden huvudsakligen i Sture och Turids villa på Lidingö men senare hos olika medlemmar i Stockholms UFO-Center. Några meditationsträffar hade vi också i min lilla etta i Sundbyberg.

Det var i Eva H:s våning i Spånga som jag hösten 1976 första gången var med om att Sture gick i trans. Sture hade då alldeles nyligen blivit medium. Upplevelsen var för mig både fascinerade och en smula skrämmande. Under den första tidens seanser talade en person med namnet Simeno genom Sture. Simeno var dock inte helt obekant för Sture och Turid. I boken ”Resan till ljuset”, som kom på Larssons förlag 1974, berättar Sture hur han möter denne Simeno under en utomkroppslig upplevelse tillsammans med Turid. Paret gör en så kallad astralfärd tillsammans där de lämnar sina kroppar under Turids ledning. I boken berättas att Turid flera gånger gjort sådana färder men för Sture är det första gången och han fascineras av allt han får se i andevärlden.

Inom något år börjar en annan ande tala genom Sture, den nu kända 3000 år gamla egyptiern Ambres. 1976-77, innan det skapats en rörelse kring Ambres läror, deltog jag i flera seanser hemma hos Sture och Turid.. Jag spelade in dessa tidiga transtal och här följer några svar från Simeno på mina frågor:

Sture Johansson, transtal 19 nov. 1976

(min första inspelning i meditationsgruppen)

Sture: Jag hälsar er

Turid: Välkommen

Sture: Ni skall inte vara rädda. Det är inte så farligt som det ser ut. Det ni kallar för instrumentet lider inte av det. Det går lättare och lättare för varje gång. Men instrumentet är fortfarande rädd så var snäll och tala om för honom att han inte utgör någon fara för er. Jag är mycket glad för att vara här. Jag har varit här tidigare men tiden då var inte mogen och framför allt var det heller inte då meningen att jag skulle komma genom denna väg… Jag vill… beskriva en del vad som händer. Instrumentet har sin färgning och vi som går igenom ett instrument blir också färgade av dess tänkande. Vi tar också del av dens färg varigenom vi talar.

17 december 1976

Håkan: Jag är väldigt intresserad av det vi kallar flygande tefat.

Simeno: Jag vet det.

Håkan: … Jag skulle gärna vilja veta lite grann om tefaten. Hur ser ni på det från er sida?

Simeno: Det är en svår och omfattande fråga som inte kan besvaras i ett svar. Men jag skulle kunna säga så här. Vi är heller inte främmande för dessa varelsers existens. För tro mig att lika väl som det ni kallar tefat existerar på det materiella jordiska planet förnimmer vi dem även på detta plan och inte bara av godo… Det som ni kallar tefat i sig själv, som ni ser som ett fenomen är i högsta grad en realitet. De existerar, var så säker och kan existera även i det immateriella. Kan ni förstå den tanken?… Jag har även hört uttrycket att dessa så kallade tefat skulle komma även från andra planeter i ert solsystem. Det finns en möjlighet, ja. Men knappast då synbart för det mänskliga ögat i sig själv… Kan ni tänka er den tanken att intelligenser skall vi säga från forntid, även från framtid kan färdas i tidsskalan. Kan ni förstå den tanken?

Håkan: Får jag fråga, varför uppträder tefaten i så stor mängd just nu?

Simeno: Kära barn, jag har sagt att en ny andlig era skall komma till stånd, att det finns krafter även som motarbetar detta. Det finns även krafter som är medarbetare till det.

Håkan: Jag undrar om det finns några jordiska, hemliga broderskap, andliga broderskap som också har tefat i sin tjänst så att säga, som använder sig av dem?

Simeno: Nuvarande - nej. Skall vi säga i det fysiska, materiella planet nu idag så här – nej. Men jag sa tidigare även att i forntiden har de existerat.

Håkan: Jag undrar lite grann över det här med negativa varelser som bland annat mina vänner Sture och Turid har råkat ut för, vad dom kommer ifrån, vad det är för någonting?

Turid: På Väggarö, tror vi.

Sture: Ja, de negativa krafterna uppträder i många skepnader. De är skapade av människan själv till ett visst intelligent liv i sig själv. Så länge det finns näring lever dom. Förstår ni?

Håkan och Turid: Ja

Sture: En sorts vampyrer skulle man kunna säga

Turid: Tanke energier utan själ kanske – från oss?

Sture: Ja. Kan också ikläda sig fysisk dräkt i sig själv. Jag har fått frågan tidigare ställd. Jag har även då sagt att vi är inte främmande för dem. Tankeskapelser…

Turid: Så jag förstod att det var tankeskapelser utan själ.

Sture: Ja, finns överallt. Därför poängterar jag gång efter annan, prova, acceptera ingenting som någonting självklart.

Turid: Och Sture såg omkring en människa, ett medium, en sådan där elementarande, som vi tror det heter enligt Blavatsky.

Sture: Jag vet det. Jag var själv med och spärrade.

5 januari 1977

Håkan: (Berättar lite om ufoobservationerna i Vallentuna 1974)

Simeno: Jag har även sagt att det vi kallar tefat är en realitet. Dom existerar med sådana många plan, olika skepnader, skulle man kunna säga… Jag vet att det är väldigt viktigt egentligen att acceptera den tanken att förflyttning i tiden är en möjlighet och även en verklighet.

29 januari 1977

Håkan: Får jag fråga, var den en magiker som låg bakom dom tankeformer som Sture och Turid upplevde på Väggarö?

Simeno: Jag känner till detta, ja.

Håkan: … eller om dom bara fanns där så att säga?

Simeno: … Definierar du en magiker såsom negativ i sig själv?

Håkan: Nej, det behöver det ju inte vara i och för sig.

Simeno: Nej.

Håkan: Jag undrar bara om det var någon sådan som låg bakom, som hade skickat dom dit så att säga?

Simeno: Ja! - räcker det?

3 april 1977

Håkan: Vilka är de personer som ligger bakom Rickard? (Helgefallet) Tillhör dom jorden eller någonting utanför jorden?

Simeno: Javäl, dom tillhör någonting utanför planeten. Men jag har sagt tidigare, befatta er inte med detta. Detta för inte någonting gott med sig… Se då detta som någon typ av främmande bakterier på dess (planetens-HB) yta. De skall inte finnas där, inte på så motto att de skall ingripa i planeten och människobarnets livsföring.

Håkan: Varför tillåts deras besök då?

Simeno: Gud allmakten hindrar inte någon… Jag har även sagt så här att den högre devaparallellen såsom väktare av planeten kan manifestera sig såsom ni kallar tefat.

De svar som Simeno ger på mina frågor är intressanta såtillvida att de i mycket speglar mina egna teorier om ufo vid denna tid. Jag var då starkt influerad av teosofiska/antroposofiska idéer och under våra träffar diskuterades om en del ufoobservationer kunde vara devor (en slags änglar i teosofin). Turid hade också vid flera tillfällen sett olika naturväsen, vättar etc. Vi diskuterade även tanken att en del tefat kunde komma från hemliga broderskap på¨jorden. Det som Jacques Vallée benämner ”den esoteriska interventionsteorien) – esoteric intervention theory – i sina böcker. Intressant är också att Simeno bekräftar att bakom varelserna vid Väggarö låg en magiker som skickat dessa varelser på Sture och Turid. En tanke som vi laborerade med vid den tiden. Likaså bekräftar Simeno att varelserna bakom Helgefallet var onda, vilket var Sture och Turids åsikt vid denna tid. Den enda synpunkt Simeno framför som skilde sig från mina egna angående tefaten var tanken på tidsresenärer som jag då inte laborerade med.

Jag förvånas en smula över de kommentarer som på senare tid gjorts av både kristna och av Humanisterna angående Sture och Ambres. TV-profilen Sivert Öholm betecknar i en krönika (Enköpings-posten 8/1-08) Sture Johansson som en ”kvalificerad andlig skojare”. Och i en artikel i Expressen (16/12-07) använder Humanisternas ordförande Christer Sturmark ord som ”uppenbart fall av kvacksalveri) och ”charlatanverksamhet”. Humanisterna har för övrigt anmält programmet och Sture och Ambres till Granskningsnämnden. Tyvärr visar här både de kristna och Humanisterna att de är samma andas barn. Inget vet något i sakfrågan. Det får mig att tänka på ett yttrande av den gamle religionspsykologen Örjan Björkhem (Sökaren nr. 4, 1985): ”Det räcker inte att vara kritisk. Man måste kunna något också.” Vad jag förstår har varken Sivert Öholm eller någon från Humanisterna träffat Sture Johansson. Ändå kan de beteckna Sture som skojare och charlatan. Här tycks man missa det mest väsentliga nämligen att de flesta medium eller personer som får någon form av uppenbarelser är ärligt troende. De må vara naiva men få, vad jag känner till, är medvetna bedragare. Under de många år jag umgicks med Sture och Turid och deltog i seanser fick jag aldrig intrycket av Sture medvetet bluffar. Jag upplever honom som en ärlig sökare, något förbryllad över sin egen medialitet. Att det sedan kan finnas en naturlig psykologisk förklaring till Stures upplevelser är en annan sak. Men det gör honom inte till charlatan. Att utan undersökning beteckna Sture Johansson som skojare är inte vetenskap, bara ideologisk retorik. Jag skulle vilja rekommendera Sivert Öholm och Humanisterna grundläggande studier i religionspsykologi och varför inte en smula större ödmjukhet och existentiell nyfikenhet.

Vad skall man då säga om den gamle egyptiern Ambres som talar genom Sture? Vill man vara kritisk kan man förstås ställa frågan varför en gammal egyptier talar svenska? Ett intressant experiment vore att konfrontera Ambres/Sture med en språkexpert från Egypten och be Ambres tala sitt gamla språk. Personligen lutar jag åt att Simeno/Ambres är sidopersonligheter hos Sture. Men som agnostiker i frågan ställer jag mig öppen för alla tolkningar. Ett sympatiskt drag i Ambres lära är att den inte innehåller de ofta förekommande inhumana eller totalitära idéer som då och då dyker upp inom nyandligheten. Det närmaste jag kunnat finna i den vägen är Ambres spådom om en kommande mästare: ”Jag har tidigare sagt att Enaren kommer från Norden… Enaren befinner sig i födslovånda. Enaren kommer i mångfald, förskräcklig att skåda, ty han är orädd” (Möte med Ambres, Ramstiftelsen 1985, s. 85) Det ger lite associationer till en andlig diktator. Men för övrigt är budskapet en syntes av teosofi, spiritualism och lite indisk advaitafilosofi.

Slutligen vill jag också framhålla att Sture är en av de vänligaste, trevligaste och mest jordnära sökare jag mött inom nyandligheten. Han har alltid varit ärligt förbryllad över sin egen medialitet och sunt kritisk till vad som sägs. Om nu Ambres är en sidopersonlighet hos Sture så får man säga att det är en ovanligt trevlig sidopersonlighet.

Håkan Blomqvist

(Publicerad i något kortare version i Sökaren nr. 2, 2008)