Håkan Blomqvist‎ > ‎Artiklar‎ > ‎Artiklar 1981-1985‎ > ‎

Arkivet för UFO-forskning - unik svensk institution

Den som på 1960-talet och början på 70-talet ville ägna sig åt UFO-forskning i Sverige fann snart att arbetet krävde resurser i form av tid och pengar som var närmast omöjliga att realisera för en privatperson. Allt arbete måste utföras från gräsrotsnivå och bara en sådan elementär uppgift som att hålla sig àjour med den internationella litteraturen visade sig vara en orimlig börda. Det var bl.a. mot den bakgrunden som tre personer, Anders Liljegren, Håkan Blomqvist och Kjell Jonsson, beslöt att försöka skapa en institution för UFO-forskning. I mars 1973 bildades "Arbetsgruppen för ufologi", en helt informell sammanslutning med den primära uppgiften att bygga upp ett specialiserat bibliotek och arkiv för UFO-litteratur.

Det blev en blygsam början där materialet samlades i Kjell Jonssons lilla enrumslägenhet i Södertälje. En viktig grundplåt blev den litteratursamling som Lennart Johansson från dåvarande Stockholms UFO-Center donerade. Med huvudsakligen egna medel tillfördes samlingen sedan kontinuerligt material i en sådan omfattning att behovet av en arkivlokal snart blev  akut.

 

Varför ett arkiv för UFO-forskning?

Den ideologiske UFO-debatten i Sverige under 70-talet gällde mycket problemet forskning kontra information. UFO-Sverige ville skapa en folkrörelse som genom sig storlek kunde idka påtryckningar på myndigheterna att ta sig an UFO-problemet. För att uppnå det målet ville man satsa allt på utåtriktad information. Inom AFU vände vi på resonemanget. Av flera skäl såg vi det som osannolikt att myndigheterna, åtminstone inom rimlig tid, skulle satsa på  UFO-forskning. Statsunderstödda forskare skulle heller aldrig kunna arbeta i den atmosfär av intellektuell frihet som ett så potentiellt revolutionerande ämne som UFO kräver. Den i USA 1969 publicerade Condonrapporten talar här sitt tydliga språk, liksom statliga engagemang i andra länder t. ex. franska  GEPAN
 

Anders Liljegren i AFU 1983. Foto: Håkan Blomqvist

 
Vi beslöt istället att försöka skapa en institution fri från statlig och kommunal inblandning. En privatfinansierad ideell stiftelse blev därför den bästa lösningen. I stiftelsens stadgar sägs bl.a. att den skall:

1. förvalta och utveckla ett arkiv och bibliotek för litteratur etc. om begreppet oidentifierade flygande föremål... anskaffa och vårda tryckalster...genom avtal med donatorer, mottaga och förvara för forskning intressant och värdefullt material.

2. stödja och främja forskning för att vinna ökad kunskap om oidentifierade flygande föremål...aktivt stödja och initiera dokumentation och bibliografisk forskning samt annan forskning med anknytning till begreppet oidentifierade flygande föremål. 3. bedriva informationsverksamhet och stimulera en kritisk vetenskaplig diskussion.

 

Ett av skälen till att myndigheterna sannolikt inte skulle vilja befatta sig med UFO är fenomenets egen komplexitet, eller  "high strangeness"  som Hynek kallar det. De paranormala aspekterna samt möjligheten av "främlingar på vår jord" vänder på invanda föreställningar inom vetenskap och religion. De sociala och politiska konsekvenserna av ett officiellt erkännande av att vi besökts av varelser om vilka vi ingenting vet och mot vilka vi står helt maktlösa är omöjliga att förutse. Ur myndighetssynpunkt är det säkrare att ligga lågt och avvakta den vidare utvecklingen. Redan från början har AFU framhållit att UFO är ett betydligt mera invecklat problem än vad man tidigare trott. Den forskning  som bedrivits av Hynek, Valleé och Keel har mer eller mindre raserat ET-teorin och visat på kopplingarna till religion, folktro, parapsykologi, ockultism och hemliga jordiska grupper. Från en ensidig inriktning på fenomenet i sig finner vi ett ökat intresse för de psykiska, psykologiska och sociologiska sidorna av UFO-problematiken.

 
På senare år har AFU mer och mer vänt blickarna utomlands. I andra länder finns en lång rad organisationer och enskilda som arbetar på ungefär samma sätt. AFU Newsletter har publicerats sedan mars 1975 och är numera huvudsakligen på engelska för att markera vår ökade internationella inriktning. Responsen utomlands har varit över förväntan och har resulterat i en konstant ström av utbytestidskrifter såväl som  böcker. För närvarande har vi ca 120 utbytestidskrifter från 20 länder. De bästa tidskriftsartiklarna klassificeras och katalogiseras. Informationsåtervinning är en central funktion i verksamheten, att snabbt och smidigt kunna plocka fram relevant material.
 
 
AFU håller generellt en låg profil. Vi ägnar inte vår tid åt information till allmänheten, skälla på myndigheterna eller dokumentera svaga ljussken. Vi arbetar istället kontinuerligt med olika specialprojekt: bibliografiska sammanställningar, indexering, statistiska analyser samt rapportundersökningar. Ett exempel på vår verksamhet är Svensk UFO-bibliografi 1946-1975 som utkom 1978. Vi har också kodat in nästan hela den svenska UFO-litteraturen i den databank som drivs av Hyneks "Center for UFO Studies".
 
En lång rad svenska ufologer har donerat material till AFU t. ex. K Göta Rehn, Boris Jungkvist, Lennart Johansson och föreningen GICOFF. Vi har försökt rädda så många litteratursamlingar som möjligt för att de skall kunna bli till nytta för forskningen. Tyvärr vet vi att mycket unikt material kastas eller dammar igen på vindar. Vi vill därför uppmana alla som "sitter på" gammalt UFO-material att lägga det i en låda och skicka det med adress AFU. Hos oss blir det katalogiserat och till nytta för framtida forskning..
 
AFU har varit behjälpligt vid flera forskningsprojekt  på svenska universitet bl. a i ämnena etnologi och psykologi. Däremot har vi inte tid att hjälpa alla gymnasieelever som vill ha material till uppsatser. Då hänvisar vi istället till de kommunala biblioteken. Eftersom allt arbete utförs ideellt och på fritid får vi prioritera hårt. Den löpande arkivverksamheten samt egna specialprojekt kommer i första hand.

Ett fint arbete utförs av Sven-Olov Svensson som sköter låneverksamheten och den mycket omfångsrika klippsamlingen. Lån sker vanligtvis per post men även vid personligt besök efter överenskommelse per telefon. Intresserade betalar en årlig avgift på 50 kr och får då AFU Newsletter, boklistor samt tillgång till landets största UFO-bibliotek. Det är vår förhoppning att med hjälp av insiktsfulla donatorer kunna fortsätta utveckla AFU och därmed bidra till att kasta ljus över en av vår tids mest fascinerande gåtor.

 
Håkan Blomqvist
(Publicerad i UFO-Sverige-Aktuellt nr. 4, 1982) 
Comments