På kvällen den 31 maj 1974 samlas personer från FOA, hemvärnet och svenska ufoföreningar i Vallentuna för det största spaningsuppdraget i svensk historia vad gäller ufofenomen. Från fredag 31 maj till söndag 2 juni deltar inte mindre än 50 hemvärnsmän, 17 personer från FOA och 15 ufologer i vad som fått namnet Operation S. Anledningen till denna omfattande operation var den våg av ufofenomen som iakttogs över Vallentuna våren 1974. Händelserna väckte stor uppmärksamhet i pressen och den som kom att stå i centrum för uppmärksamheten var hemvärnschefen Hardy Broström. Han var den som fick ta emot alla rapporter från lokalbefolkningen. Till en början ställde han sig skeptisk till observationerna men tvingades till slut inse att något märkligt verkligen pågick i området. ”Rappoterna är samstämmiga och vittnena är trovärdiga” säger Hardy Broström i en intervju i Norrtelje Tidning 4 april 1974.

Hardy besöker och intervjuar många vittnen, ofta i sällskap med ufologerna Bertil Kuhlemann, Sten Lindgren och Arne Groth, från dåvarande Arbetsgruppen för UFO-Identifiering. Händelserna rapporteras vidare till Hardys överordnade chefer inom hemvärnet, major Björn Svanström, K1, FOA och polisen. I slutet av maj 1974 beslutas om en gemensam bevakningsövning. Två rapporter presenterades från denna övning: ”Övning Lindholmen” i Vallentuna kommun och hemvärnsområde” av Gösta Aspegren, hemvärnschef för Danderyd-Täby samt ”Operation S, Vallentuna 31/5-2/6 1974 – Slutrapport” av Sten Lindgren, Bertil Kuhlemann och Arne Groth. Gösta Aspegrens rapport har beteckningen ”Hemlig” men det är ingen officiell stämpel som brukar förekomma i militära sammanhang och det är oklart vem som satt stämpeln på dokumentet.

Aspegren inleder sin rapport med hur operationen startades: ”Onsdag 29/5 Vid cirka kl. 22.00 kontaktades undertecknad per telefon i bostaden av tj.g. hvch Hardy Broström, Vallentuna hvo, som i sammanfattning berättar om ett uppkommet läge… samt begär personell förstärkning för genomförandet av vissa uppgifter. HB berättar med sekretessbeläggning av ärendet, att man inom visst område i Lindholmen och även på andra platser i kommunen observerat UFO-fenomen… HB redogör för ett flertal händelser varav en del varit föremål för pressens intresse och även redovisats i en del tidningar. HB är fortfarande hårt ansatt av journalister… En halvtimme efter samtalet gör jag en motringning. HB bekräftar telefonsamtalet och vädjar om biträde med personal om nu sådan kan vara möjlig att uppbringa med tanke på den instundande pingsthelgen och att bevakningen gäller redan för nätterna mellan fredagen och lördagen resp. lördagen och söndagen. Initiativtagare till ”övningen” är vissa officerare vid Fo-staben och forskare på FOA. Beslutet till en undersökning har dock liksom ”växt fram”. Projektet bör strängt hemlighållas gentemot utomstående och det hela skall betraktas som en vanlig hemvärnsövning i sambandstjänst.”

Anmärkningsvärt är att övningen betraktas som strängt hemlig med tanke på den mängd ufologer som deltog. Jag var själv med på kvällspasset 1 juni kl. 19.00-23.00 tillsammans med Evert Carlsson och Ingemar Pihlblad från dåvarande AFU – Arbetsgruppen för ufologi. Men kanske hemlighållandet i första hand gällde det militära deltagandet från FOA? Klart är däremot att både Sten Lindgren och Bertil Kuhlemann var mycket för hemlighållande i alla möjliga sammanhang och att de kan ha påverkat projektet. Kanske var det en av anledningarna till att ingenting skrevs om Operation S i de dåvarande ledande ufotidskrifterna UFO-Information och GICOFF-Information.

Evert Carlsson från AFU under Operation S. Foto: Håkan Blomqvist

Tre observationsplatser, Bertil (B), Cesar (C), David (D) upprättades och en basstation och sambandscentral Adam (A). A och D låg intill varandra medan B och D var placerade på ett par kilometers avstånd norr respektive söder om basstationen. Enligt rapporten från Gösta Aspegren gick 17 personer från FOA skiftgång vid basstation A. För de övriga stationerna gjordes vakt- och deltagarlistor bestående av hemvärnsmän och ufologer. Förutom de tidigare nämnda var följande ufologer med på övningen: Sten Lindgren, Tina Lindgren, Rigmor Liss, Arne Groth, Peter Groth, Bertil Kuhlemann, Lena och Lennart Borg, Krister Hansson, Lennart Johansson, Hans Eriksson, Lars Samuelsson.

Material för operationen tillhandahölls dels genom Fo 44, hemvärnet samt privat utrustning från ufologerna. Materiallistan var omfattande. Från hemvärnet: förläggningstält, spis, brytspett, lykthållare. De uppmanas också bära uniform men ej vapen. Från Fo 44 bland annat radioutrustning, infrakikare, docimetrar, ficklampor, kabel, fälttelefoner, signalpistoler och snubbeltråd. Ufologer uppmanades ha med walkie-talkie, ficklampor, kassettbandspelare, teleskop, detektor för magnetfältstörningar, kikare, kompass, polaroidglasögon och varma kläder.

Hardy Broström (Bornholm) under Operation S. Foto: Håkan Blomqvist

Från inställelseorten Lindholmens station skjutsades alla deltagare ut till respektive stationer. Passen omfattande tre-fyra timmar mellan 19.00 – 05.00. Övningen startade fredag 31 maj 19.00 och avslutades 05.00 söndag 2 juni. Under de två vaktnätterna iakttogs tre ljusfenomen som inte kunde identifieras. Ingen av de tre var någon närobservation. Gösta Aspegren skriver i sin rapport om den första händelsen som inträffade lördag 1 juni kl. 00.30-01.00:

”Vid basstationen uppträder ljusfenomen vid tillfälle då stf plch Nils Östlund och hvm Klas Lindelöw och en civil har vakthållning. NÖ uppger, att en gulaktigt lysande cirkelrund skiva visr sig vid horisonten och närmar sig stationspunkten och NÖ i en parabelformad kurva med NÖ i tangentpunkten. Föremålet växer härvid i storlek och ändrar skenet från gult till vitt. Sedan föremålet kulminerat i ljusstyrka i ovannämnda punkt bortgår föremålet mot horisonten och försvinner bakom skogsbryn i nordväst med ett rödaktigt (orange-violett?) sken. Övrig civil personal vid basen har under tiden lamats och de få härvid tillfälle att från lägre nivå vid ett uppslaget tält på bergsidan göra observationer av föremålet och fotografera detsamma enligt uppgift.NÖ uppger, att trots att föremålet var mycket närmare än de flygplan, som på längre avstånd hördes under sin inflygning till Arlanda, kunde inget ljud avhöras från detta föremål.”

Ingen av de tre observationer av ljussken som gjordes är särskilt anmärkningsvärda. I de bägge slutrapporterna konstateras bara att objekten inte kunnat identifieras. Intervjuer med observatörerna gjordes några dagar efter övningen och ingår som bilaga i ufologernas slutrapport. Den stora mängden observationer i Vallentuna samt Operation S borde ha skapat ett intresse från militärt håll att utreda händelserna vidare. Men så långt jag känner till avtog intresset i och med att observationerna minskade hösten 1974. Sannolikt finns det en hel del material och rapporter som inte blivit kända och som skulle kunna bringa större klarhet i ufovågen 1974.

Den 29 augusti 2011 ringde jag upp Hardy Broström som i dag heter Hardy Bornholm för att höra hur han ser på händelserna efter så många år. Han har fortfarande inte kunnat hitta någon förklaring till observationerna utan konstaterar bara att det är ”ingenting som vi förstår”. Hardy berättar också att det gjordes en observation av ett fenomen som ”landade” och där det uppfattades som om någon rörde sig kring ljusfenomenet. Efteråt hittades ”brända” märken i marken och en okänd ”olja”. Grenar vid avbrutna på träd vid platsen som skall ha undersökts och fotograferats av Arne Groth. Denna rapport finns ej med i slutrapporten.

Hardy berättar också att han tillsammans med Arne Groth besökte Gösta Häger dagen efter hans observation och ombordtagning. (Se UFO-Aktuellt nr. 1, 2011)Hans fru hade då berättat att hon fann Gösta sittande på trappen i kostym och att han sa ”dom försökte ta mig”. Det hade fallit snö under natten men några spår från Gösta kunde man inte finna. Under hypnosen säger Gösta att det var stjärnklart när han gick hem så det är oklart när snön föll.

Det finns fortfarande en hel del oklarheter var gäller händelserna i Vallentuna våren 1974. Förhoppningsvis går det att få fram mera data vid intervjuer med de inblandade. UFO-Aktuellt fortsätter att följa upp denna historiskt intessanta ufovåg.

Håkan Blomqvist

(Publicerad i UFO-Aktuellt nr. 3, 2011)