Vintern 1988-89 är det tre böcker som blivit bestsellers i Sverige, Jan Guillous I nationernas intresse, Hans Holmérs bok om Palmemordet och - till förlaget Forums stora förvåning - Whitley Striebers Närkontakt, där han berättar om sina skrämmande möten med UFO-varelser. Den sista uppgiften jag fick från Forum, i början på december 1988, var att man tryckt upp 26000 exemplar. Idag kan vi säkert räkna upp siffran till närmare 40 000. Det är ett enastående försäljningsrekord för en bok av den här typen. Forum har naturligtvis insett att här finns stora pengar att göra, en ny marknad. I snabb följd har man köpt in uppföljaren "Transformation. The breakthrough" (1) samt Budd Hopkins "Intruders" (2), en studie av s k ombordtagningsfall. Båda böckerna kommer enligt förlaget att publiceras under 1989.

De intryck och bedömningar av Strieber jag presenterade i en tidigare artikel har i allt stärkts genom läsningen av Transformation. Närkontakt är en i många stycken läsvärd och fascinerande bok. En bildad, men extremt fantasifull, persons desperata försök att förstå och hantera ovanliga psykiska upplevelser. Men om Närkontakt fortfarande behåller en viss verklighetskontakt så är Transformation närmast en katastrof. En läsupplevelse liknande den man skulle få genom att läsa en schizofren narkomans dagbok, en person helt ur stånd att skilja mellan inre och yttre verklighet. Jag har läst det mesta i UFO-genren men transformation är bland det mest bisarra jag någonsin konfronterats med. Till och med den gamle mystikern och UFO-kontaktmannen George Adamski förefaller sund och seriös i jämförelse med Strieber.

Här är några smakprov ur Transformation: Whitley Striebers son kidnappas en natt av ett flygande tefat. Vid en av sina UFO-kontakter ställs Strieber framför en arg UFO-varelse för att försöka förklara varför det brittiska imperiet kollapsade??? Strieber slår sig ner i soffan en kväll och sätter på TV:n. Han får in en film, på en av de vanliga amerikanska kanalerna, med en ohyggligt brutal sextortyr. En röst i hans högra öra säger: Vi gillar inte det här. Ständiga röster i huvudet uppmanar honom att sluta äta godis. En dag upptäcker han att han kan levitera, det vill säga sväva fritt i luften opåverkad av tyngdkraften. En UFO-varelse sätter ett instrument mot hans panna så att han i en vision ser en man torteras till döds därför att mannen misslyckats med att få Strieber sluta äta godis. En dag åker Strieber med lille sonen Andrew förbi en BMW. I baksätet ser de ett monstruöst djur med ett huvud cirka en meter brett. Nästa gång de tittar är odjuret försvunnet. Och så vidare, och så vidare.

Att läsa Strieber blir som att kastas in i den bisarre amerikanske författaren H P Lovecrafts skräckfantasier - med den skillnaden att allt påstås vara verklighet. Jag rekommenderar intresserade att göra en jämförelse mellan de bägge författarna. Lovecraft visar sig ha samma psykologiska läggning som Strieber. Från återkommande mardrömmar och visioner skapade Lovecraft en mytvärlds av magi och skräck. I sina brev förklarade han: "Alla mina berättelser, synbarligen utan samband, baseras på den grundläggande myten eller legenden att vår värld en gång beboddes av att de praktiserade svart magi förlorade fotfästet och fördrevs. Men de lever inte långt borta och är ständigt redo att åter besätta jorden". (3) Okända skrämmande varelser som sakta närmar sig människans värld är ett huvudtema i Striebers tidigare skräcklitteratur och finns även med i hans UFO-böcker. "Idén om intelligenta ickemänskliga varelser har varit en av de främsta drivkrafterna bakom mitt skapande arbete", skriver han i en artikel. Vidare talar han i Transformation om "reptilen som lurar i botten på varje människa", skriver han i en artikel. Vidare talar han i Transformation om den "enorma, dolda, skrämmande verkligheten" (s 125), uttryck om lika gärna kunde vara hämtade från Lovecraft.

Ett av de kanske tydligaste exemplen på att Striebers upplevelser har sin orsak i hans eget undermedvetna är en händelse som inträffade den 5 juli 1986 (5). Mitt natten vaknar han av ett surrande ljud och tittar ut genom ett fönster. Där utanför står två stora vargar med lysande ögon. Morgonen efter inser han att det inte finns några vargar i New York. Striebers krystade förklaring blir att besökarna landat med ett tefat utanför stugan och med någon form av mental kontroll fått honom att istället se vargar. Med tanke på hans tidigare böcker om varulvar är det kanske inte så underligt att de nu kommer på besök i hans trädgård. Vargen är för övrigt Striebers favoritdjur.

En av de mera skojiga episoderna i boken är när Bruce Lee, representant för Striebers amerikanska förlag, möter två av besökarna i en bokhandel på Manhattan. Händelsen inträffade i januari 1987. Lee upptäcker ett underligt och väl påpälsat par som står och bläddrar i Närkontakt. De är kortväxta och bär stora mörka glasögon. Paret kommenterar ibland någon sida med "så var det inte". Lee går fram mot paret men stannar skräckslagen när han ser att bakom glasögonen har både mannen och kvinnan samma väldiga, sneda svarta ögon som besökarna på Närkontakts framsida. Dumt nog lämnar både Lee och hans fru snabbt bokhandeln. Myten om främlingarna ibland oss, den dolda femtekolonnen, finns även representerad i Transformation. (6)

Att Strieber är en ockultist och mystiker framgick klart av de sista kapitlen i Närkontakt. I Transformation framträder de ockulta föreställningarna ännu tydligare och blir en integrerad del i alla resonemang. Besökarna har berättat för Strieber att "vi reinkarnerar själar" - we recycle souls - (s 242). Detta är i själva verket en variant på teosofins lära att själen reinkarneras i en ny kropp av särskilda änglaväsen, s k devas. Besökarna framhåller även att "det här är en skola". Idén om medvetandets evolution är en gammal ockult föreställning som även den får en plats i Striebers bok. Det underliga, får man väl säga, är att Strieber fått en så enorm genomslagskraft i massmedia och ett så okritiskt positivt mottagande. Recensenter i många ansedda tidningar är både lyriska och fascinerade av Närkontakt. I Länstidningen Östersund avslutar t ex journalisten Roland Olsen entusiastiskt sin recension med "Jag tror på Whitley Striber" (7). Ingen tycks ha grävt djupare och tittat närmare på vem Strieber egentligen är eller läst hans skräckromaner för att få lite perspektiv på alla påståenden. Både svenska och utländska journalister förefaller naiva och okunniga.

Under 1989 kan vi också vänta oss en översättning av Budd Hopkins Intruders. Hopkins är en känd konstnär och skulptör i New York som under de senaste tretton åren också ägnat sig åt UFO-forskning. Han har koncentrerat sig på de s k ombordtagningsfallen (abductions); personer som upplevt oförklarliga tidsförluster i samband med UFO-observationer och som under hypnos berättat om medicinska undersökningar på UFO-farkoster. Hopkins har dokumenterat närmare 200 fall av ombordtagningar och de senaste åtta åren har han ansvarat för en stödgrupp i New York för dessa vittnen. 1981 kom den första boken "Missing time: A documented study of UFO abductions" (8) och 1987 uppföljaren Intruders. Kort och gott anser Hopkins att vi har besök av utomjordiska varelser som med en överlägsen teknologi utför diverse studier av människor och att de arbetar med avancerad genetisk ingenjörskonst. Vittnen hypnotiseras, förs ombord på tefaten där ofta smärtsamma medicinska undersökningar utförs. Prov på sperma och ägg tas genomgående och ibland utsätts vittnen för regelrätt våldtäkt. Det är ett skrämmande scenario Hopkins presenterar. Det har drag av både paranoia och konspirationsteori. I motsats till Strieber är Hopkins inte övertygad om att UFO-varelserna vill oss väl. Vi är enbart försöksdjur för en högre teknologi menar han:

"Om det rör sig om flera grupper av främlingar från olika platser i universum så samarbetar de uppenbarligen och utsätter oss för samma behandling - och jag anser att vad de håller på med är, på kort sikt, oerhört destruktivt." (9) Från sina undersökningar ger Hopkins exempel på flera fall där vittnen begått självmord eller reducerats till fysiska och psykiska vrak efter UFO-upplevelser. Han talar om en osynlig epidemi där människor över hela världen används för främlingarnas egna, men för oss okända syften.

Svagheten i Hopkins resonemang är att han nästan alltid utgår från meddelanden under hypnos eller vaga aningar och drömmar. Med något undantag är också alla vittnen anonyma. Hypnos kan inte betraktas som ett pålitligt instrument när det gäller att få fram verkliga minnen. Möjligheten till omedveten påverkan och fantiserande är alltför stor. Hopkins har fått mycket kritik där man menar att han i själva verket "skapar" ombordtagningsfall genom sitt sätt att agera och sina förväntningar. Extremt fantasifulla personer och mytomaner ger honom den information som stämmer med myten om tefaten.

Psykologiprofessor Robert A Baker sammanfattar kritiken i en lång artikel i Skeptical Inquirer: "Skall vi ta Hopkins, Strieber, Kinder etc på allvar? Inte alls. De har långt ifrån presenterat några säkra fakta och deras lösa hypoteser är ljusår från något liknande bevis"(10). Men rapporterna finns där och man får naturligtvis inte avfärda vittnen utan undersökning. Ämnets karaktär gör det svårt att förhålla sig objektiv. En förutsättningslös och kritisk forskning är enda utvägen. Dock tycker jag mig kunna konstatera från vad som hittills kommit fram av Strieber och Hopkins att det hela mest liknar en popularisering av den gamla myten om gudarnas återkomst.

Noter

1. Whitley Strieber: Transformation. The breakthrough. Beech Tree Books/ William Morrow, New York 1988.

2. Budd Hopkins: Intruders. The incredible visitations at Copley Woods. Random House, New York 1987.

3. Lin Cater: Lovecraft. A look behind the "Cthulhu Mythos". Ballantine Books, New York 1972, s xv-xvi.

4. Whitley Strieber: On the road (with visitors). International UFO Reporter, Jan/Feb.1987, vol 12:1, 2 10.

5. Strieber: Transformation, s 80-81.

6. Ibid. s 221-222.

7Länstidningen. Östersund, 17 okt 1988.

8. Bud Hopkins: Missing Time. A documented study of UFO abductions. Rickard Marek Publishers, New York 1981.

9. Budd Hopkins: What they´re doing to us. Flying Saucer Review, vol 33:2, June 1988, s 17.

10. Robert A Baker: The aliens among us. Hypnotic regression revisited. The Skeptical Inquirer, vol 12:2, Winter 1987-88, s 160.

Håkan Blomqvist

(Publicerad i Sökaren nr. 3, 1989)