Hur man botar dänikenitis

”Kanske till och med mera otroligt än flygande tefat är den gräns till vilken en del författare kan sträcka sig när det gäller att relatera ufos till världens religiösa texter, speciellt bibeln. Deras antaganden, spekulationer och fantasier sammanvävs med bibliska allegorier och symboler och visas sedan djärvt fram som fakta för att övertyga om att gud, åtminstone i forna tider, var en superteknolog som behärskade världen med lasergevär, napalm och bakteriologisk krigföring, naturligtvis uppbackad av änglaskaror beväpnade till tänderna.” Med dessa ord går David Tansley i Omens of awareness till attack mot, vad han vill kalla de ”nya bokstavstroende”, vilka vill tolka mystiska upplevelser i dagens teknologspråk. Janet & Colin Bord ger i ett nummer av Flying saucer review denna tendens ett slående namn – dänikenitis. Bokens undertitel ”märkliga paralleller mellan ufofenomenen och människans vidgade medvetande”, säger ganska mycket om författarens utgångspunkt. David Tansley är esoteriker ut i fingerspetsarna och hämtar sin världsbild från teosofin och speciellt Alice Bailey. Hans intresse för parapsykologi har resulterat i en tidigare bok The subtle body.

I en annan recension påpekade jag att esoteriker i allmänhet saknar en fast empirisk bas och därför har en tendens att sväva ut i alltför lösa antaganden. Så är också fallet med denne författare. Han kastar in ”ockulta sanningar” överallt och tar den esoteriska världsåskådningen för given utan filosofiska resonemang eller ens en sofistikerad försiktighet i uttalandena. Tansley liknar ufofenomenet vid en s k koan, en fråga utan logiskt svar, något som praktiseras inom zenbuddhismen. Det skulle alltså vara omöjligt eller meningslöst att intellektuellt ge sig i kast med ufoproblemet. Denna antiintellektualism är en av de negativa sidorna i en annars tämligen intressant bok. Man kanske får skylla de negativa aspekterna på författarens intresse för österländsk religion. Han var en tid medlem i Ramakrishnaorden. Österlandets filosofiska subjektivism avspeglar sig då och då i resonemangen.

Idé till boken fick Tansley 1975 då han kom över ett exemplar av Blumrichs The spaceship of Ezekiel. Blumrich tolkar Hesekiels vision som ett rymdskepp. Det visar att författaren saknar all kunskap om den mystiska upplevelsen och dess symbolik. Marknaden översvämmas av böcker där författare letar astronauter i forntida religiösa skrifter. Tansley vill bryta eller åtminstone modifiera trenden genom att visa att de flesta blandar ihop symbol och verklighet. Han tolkar ufo som ett, till stor del, naturligt psykiskt fenomen, snarare än farkoster från andra planeter. ”Ufos är någon form av eterkraftsmanifestation”, blir slutsatsen. Ufovarelserna ges en grundlig jämförelse med mysterietraditionens naturväsen, elementalandar och devor.

Ett ungt par, Peter och Frances, färdades i maj 1974 mellan Rhodesia och Sydafrika. De upplever under färden en ufokontakt liknande Barney och Betty Hills. Peter, som har förmågan att gå ur kroppen, beskriver efteråt ufoupplevelsen: ”Det var exakt samma känsla som man får när man lämnar sin kropp… liknande de första stegen när man slappnar av och tar sig samman för att gå på astralfärd.” Det är mycket troligt att många kontaktfall i själva verket är utomkroppsliga upplevelser misstolkade som fysiska verklighet.

Problemet med Omens of awareness är att författaren inte presenterar någon vidare helgjuten syn på ufo. Jag kan tänka mig att de flesta som inte är insatta i det ockulta tycker att presentationen är en enda soppa av lösa trådar. Avsaknaden av källhänvisningar och register gör inte saken bättre. Men en sak är säker. Dänikenanhängarna har fått ett problem att brottas med.

David Tanley. Omens of awareness. Startling parallels between ufo phenomena and the expanding consciousness of man

Neville Speaman, Jersey 1977

Inb. 318 s. ill.

Håkan Blomqvist

(Publicerad i AFU Nyhetsblad nr. 12, jan-mars 1978)