Hemma hos Stig Aggestad i Eskilstuna ringer telefonen dygnet runt. Stig leder Riksorganisationen UFO-Sveriges rapportcentral, och till honom ringer människor från hela Sverige när det sett något underligt på himlen. Trots ett svårt handikapp, som gjort honom rullstolsbunden sedan barndomen, är 47-årige Stig Aggestad ett energiknippe och en entusiastisk förkämpe för UFO-forskning. Förutom sitt engagemang i UFO-rörelsen är han också journalist och har en daglig spalt om radio och TV i tidningen Folket. När jag besöker honom, en regning höstdag i september, är UFO-aktiviteten i full gång. Stig berättar att det rapporterats flera intressanta fall bara de senaste dagarna. Bl a såg en man i Avesta en lysande farkost på mycket låg höjd, när han var ute och rastade sin hund. En bil som var i närheten fick motorstopp och gick inte igång förrän den mystiska farkosten gav sig iväg. Stig sitter mitt i händelsernas centrum, och jag blir nyfiken på att höra hur allting började.

- Det var någon gång i mitten på 1950-talet. Jag fick låna en bok av en kusin, "Flygande tefat - observatörer från världsrymden" av Donald Keyhoe. Den var skriven som en thriller, så det var ju fascinerande läsning för en grabb i 15-20-årsåldern. Men jag hade väl ett visst intresse även tidigare, för i början på 50-talet såg jag de första uppgifterna i svensk press om flygande tefat.

Den boken blev en vändpunkt i Stigs liv, och han blev rejält fascinerad av UFO-gåtan. Några år senare började han också samla pressklipp om flygande tefat. När samlingen växt några år, började Stig få skrivklåda. Han fick sin första tefatsartikel publicerad i Eskilstunakuriren 1969. Men det stora genombrottet kom 1970 i och med att TV sände en pjäs av Werner Aspenström som handlade om en UFO-kontakt. Dagen före hade Stig skrivit en helsida om UFO i tidningen Folket.

- Jag blev faktiskt journalist genom det här med UFO. Efter artikeln i Folket kontaktades jag av Anders Liljegren i Norrköping, som då hade hand om UFO-Sveriges rapportcentral. Anders var en av stöttepelarna i UFO-Sverige då, och han undrade om jag ville vara med. Och på den vägen kom jag in i UFO-rörelsen.

Stig Aggestad i sitt hem 13 september 1984

Foto: Håkan Blomqvist

Det kom många artiklar från Stigs penna med åren. 1970-talet var en intensiv uppbyggnadsperiod för den svenska UFO-rörelsen, och det rapporterades många intressanta närobservationer. Stig blev en välkänd skribent i Sörmlandstidningarna och en debattör med sting i både riks- och lokal-radion. Efter Anders Liljegren var det Thorvald Berthelsen i Köping som tog hand om rapportcentralen. 1978 omorganiserades hela riksorganisationen och man började ge ut en ny tidskrift, UFO-Sverige-aktuellt, riktad till en bredare allmänhet. Men arbetet med rapportcentralen blev för betungande för Thorvald, och då gick förfrågan till Stig. Han åtog sig den stora arbetsbördan med början 1980.

- Första halvåret var det lindrigt, enormt lindrigt, och jag tyckte att det här var ju ingenting. Men det fick jag snart äta upp, för hösten 1980 och vintern 1981 var det snudd på kris. Då ringde telefonen dygnet runt. Jag blev faktiskt lite skärrad till slut och fick en rejäl näsblödning ett par tre dagar, så det var bara att ge sig av till akuten. Det blev för lite sömn och blodtrycket gick upp.

Stig erkänner att han blev ganska skakad den hösten. Rapportvåden slutade inte förrän i februari 1981. Det var inte bara ljusprickar på himlen man såg, utan märkliga farkoster på nära håll - riktiga UFO-fall.

- Ett tag undrade jag faktiskt vad som höll på att hända. Men så började rapportmängden sakta ebba ut, och därefter har det varit en långsam nedgång hela tiden. Mest markant var det faktiskt i samband med ubåtshändelserna i Hårsfjärden. Då kom det inte in en enda rapport.

När ett vittne ringer och berättar omen iakttagelse, börjar Stig med att dokumentera händelsen så noggrant som möjligt och försöker bilda sig en uppfattning om personens trovärdighet. Om det sen visar att rapporten är särskilt intressant, informerar han lokaltidningarna och söker ytterligare vittnen till händelsen. På det viset har han byggt upp ett fint samarbete med lokalpressen i Södermanland. När det gäller mycket anmärkningsvärda fall, brukar Stig också kontakta närmaste militära myndighet eller Försvarsstaben för att höra om de känner till fallet. Vid de intressantaste observerades larmades dessutom någon av UFO-Sveriges fältforskare som bor i närheten, och man gör en detaljerad undersökning på platsen.

- Men jag är lite tveksam om vårt arbetssätt. Vi samlar på oss så mycket data att vi snart inte kan skilja signalen från bruset. Vi lägger ner för mycket arbete på de tveksamma fallen. Jag har kommit på mig själv med att jag håller på att bli väldigt skeptisk. Det finns dom inom föreningen som tycker att jag är lite för skeptisk - att jag silar bort det mesta. Men jag tycker vi borde koncentrera oss på de riktigt intressanta fallen. De tveksamma observationerna, där det kan finnas naturliga förklaringar, tar för mycket tid.

Av alla rapporter som kommer in - mellan 200 och 300 per år - kan ca 80 procent direkt ges en naturlig förklaring. Ungefär tio procent är tveksamma och de resterande tio procenten är de verkliga UFO-fallen. Stig anser att man bör koncentrera sig på de sista tio procenten, eftersom det går åt både tid och pengar att sätta igång utredningar och ringa samtal. UFO-Sverige är en ideell organisation med begränsade ekonomiska medel. Efter att ha följt händelseutvecklingen på nära håll under så många år, har Stig naturligtvis haft unika möjligheter att spekulera om vad tefaten egentligen är för någonting och var de kommer ifrån.

- Jag lutar nog mest åt den utomjordiska hypotesen. Det finns säkert också andra fenomen som hamnar inom det här området, men det är troligast att dom kommer från andra planeter. Antalet verkliga UFOn är trots allt inte så stort, när man sorterat bort de övriga fallen. En del forskare menar att det är för många rapporter för att det skulle kunna röra sig om utomjordiska besökare, men jag håller inte med om det.

Stig menar att utomjordiska varelser kan vara så långt före oss i utvecklingen att deras teknik ter sig som magi för oss. En 1600-tals-människa skulle förmodligen ha ansett att en TV-apparat var något övernaturligt. Bara elektronikutvecklingen de senaste tio åren visar hur snabbt förändringar kan ske i vår kultur. Men att få fram definitiva bevis för att det rör sig om främlingar från rymden är ingen lätt uppgift. Det skulle kräva helt andra ekonomiska resurser än vad UFO-sverige förfogar över. Stig skulle helst vilja att det upprättades något slags brandkårsstyrka, som kunde rycka ut direkt när något händer och göra fullständiga utredningar. Någon hjälp från myndigheternas sida får man heller inte räkna med. De snarare hemlighåller sina data.

- Jag tror ändå inte att svenska militära myndigheter vet mer om UFO än vad vi gör. Men dom har vissa instrumentella observationer, typ registreringar på radar . Jag har till exempel hört en trafikledare berätta att man för ett antal år sedan kunde följa ett främmande föremål på radar, från Stockholm ända ner till Göteborg. Piloten såg själv föremålet som roteflög med planet hela vägen ner till Göteborg.

Ett bättre samarbete med flygledarpersonal vore önskvärt, anser Stig. Men han tror inte att de har full frihet att berätta allt de observerar. För att själv kunna följa med vad som händer i luften har Stig satsat pengar på en flygradio och han ligger ofta och lyssnar på flygkommunikation. Vid ett tillfälle har han avlyssnat en UFO-händelse på flygradion. Det var i mitten på 1970-talet som ett flygplan, på väg in för landning vid Hesslö i Västerås, fick order av flygledaren att bege sig till Tillberga kyrka, utanför Uppsala, för att undersöka ett stillastående radareko som inte kunde identifieras. Piloten flög rätt mot ekot två gånger, men kunde inte se någonting, och han rapporterade till radarpersonalen att han inte kunde identifiera någon "fast massa". Men det finns ett problem med den här typen av fall.

- Det inträffar förstås ibland att sådana här fall räknas till hemlig militär information och då uppstår genast svårigheter. Jag märker själv, när jag pratar med folk på Försvarsstaben, om mina frågor är olämpliga. Då brukar jag säga att dom behöver ju inte svara för jag vet ju inte vad jag får och inte får fråga om.

Men anta nu att myndigheterna verkligen sitter inne med hundraprocentiga bevis för att vi har besök av främmande varelser. Hur skulle de egentligen behandla ärendet? Det är en fråga som är en het potatis bland UFO-forskare. Somliga menar att hemlighetsmakeriet måste upphöra och att allmänheten har rätt att få veta sanningen.

- Jag tror inte att det skulle vara lyckat att bara släppa en sådan information direkt. Det skulle skapa en väldig osäkerhet hos allmänheten. Jag kan på sätt och vis förstå myndigheternas agerande, även om jag tycker det är snett. Kanske skulle jag själv inte släppa ut ett dugg om jag vore i deras sits. Så länge dom inte behärskar situationen, är det nog en självbevarelsedrift att hålla locket på.

Stig väntar fortfarande på det "stora fallet", som skall bevisa tefatens verklighet. Kanske blir du den som kommer med den slutgiltiga ledtråden? I så fall är det bara att ringa telefonnummer 016-13 49 57, så kommer du fram till UFO-Sveriges rapportcentral och en alltid alert Stig Aggestad.

Håkan Blomqvist

(Publicerad i Sökaren nr. 3, 1985)