Embedded Files
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Yrkesämnen i allmänhet och Vård- och omsorg i synnerhet
Hur kan man som yrkeslärare bidra till arbetet med ssor-frågor?
Enligt nya skrivningarna i läroplanerna så ska skolan och alla lärare samt rektor aktivt arbeta för att synliggöra könsmönster och diskutera hur sådana kan begränsa. Eleverna ska träffas i grupper som inte enbart är enkönade. All personal ska kunna fånga frågan i flykten.
För lärare i ämnen som svenska, historia, biologi och religion och idrott och hälsa finns det flera enkla ingångar. Man befinner sig också ofta i helklass i klassrummet och kan både prata i större grupp och dela in i mindre. Som yrkeslärare har man inte alltid lektioner i helklass på samma sätt. Hur kan de förutsättningar som yrkeslärare har bli en resurs och tillgång i undervisningen?
Diskutera med varandra och kartlägg:
1/ Vilka frågor i flykten kopplat till detta område har ni mött i er yrkesroll som lärare?
2/ När kommer frågorna? Hur brukar ni hantera dem?
3/ Vilka frågor är svåra / enkla att svara på? Varför är det så?
4/ I vilka sammanhang skulle ni kunna lyfta in sor-frågor i undervisning? Vad gör ni redan?
5/ Vilken kompetensutveckling behöver ni?
Vissa yrken har mer självklara ingångar men här kan utmaningen vara att uppdatera materialet man använder
Vissa yrken har mer självklara ingångar men här kan utmaningen vara att uppdatera materialet man använder
Självklart finns det yrkesinriktningar som har mer självklara ingångar än andra - t ex vård- och omsorg, frisör, eller barn och fritid och där är att prata om ssor-frågor ofta något man redan gör. Det man redan gör bra ska man fortsätta med!
Men med de nya skrivningarna i läroplanerna behöver man också granska om det man gör är "up to date". I serviceyrkena och i skolans värld överlag kommer vi ofta in på hur man ska bemöta varandra på ett schysst sätt. Men utgår vi då från 2000-talets (förlegade) toleranspedagogik eller undervisar vi utifrån det normmedvetna förhållningssätt vi förväntas ha nu på 2020-talet? Vad är det för övningar och för material vi använder?
När jag började som lärare i slutet på 90-talet så gick jag och kollegorna kurser i olika typer av värderingsövningar, övningar som inte skulle vara okej att genomföra idag utan som skulle kunna anses vara kränkande. Eleverna skulle då "lära sig att tolerera varandra" och "att acceptera att det fanns olikheter men de som var annorlunda skulle få vara med ändå". I dagens läroplan betonas normmedvetenhet, att lärare har ett ansvar att göra elever medvetna om olika normer och hur begränsande de ska vara. Idag ska vi aktivt bidra till möten och det ska inte bara av farten delas in i tjej- killgrupper utan vi ska aktivt bidra till organisera undervisningen så att elever med olika elever möts.
Om man märker att man som lärare eller kollegorna använder gammalt material eller lägger mycket vikt vid tolerans - då blir det utmaningen att arbeta med. När man gör det viktiga arbetet kan man också eventuellt komma åt en av yrkesprogrammens oftast mest brännande frågor: Hur kan vi få fler killar (eller tjejer) till programmet? Hur ska vi göra för att de få killar (eller tjejer) vi har på programmet ska stanna och trivas?
Service och bemötande - högaktuella frågor på många yrkesprogram.
Yrkeslärare - finns det tex något som era elever kan granska under sin APL? Blogga eller skriva loggbok om? Anteckningar som sen kan ligga till grund för samtal om tex könsmönster, normer, språkbruk..?
Om eleverna på sin apl tex har kund- eller patientkontakt - finns det då några kunskaper de själva anser att de behöver fylla på med för att det ska bli bra möten oavsett vilken kund/ patient / anhöriga / vårdnadshavare de möter?
Låt dem fundera över frågan, skriva ner vad de upptäcker. Komplettera sedan med vad som behövs!
Yrkesprogram där det inte verkar finnas naturliga ingångar för att prata om sånt här
Yrkesprogram där det inte verkar finnas naturliga ingångar för att prata om sånt här
I nästan alla yrken så kommer man förr eller senare i kontakt med andra. Antingen för att man förväntas arbeta i par eller team med andra, eller för att man besöker kunder eller ska samarbeta med andra företag osv. Kanske ingår det att man ska utföra sitt arbete i någon annans hem, eller så ska man hantera inköp, utföra tjänster - på olika sätt möter man andra människor.
Kunskap om människors olikheter, olika sätt att kommunicera och samspela, ett respektfullt bemötande, mångfald, fördomar, normer, kultur, lagstiftning, god service, etiska regler - allt det är frågor som tangerar sor-området. Frågor om jämställdhet, respekt, samtycke, lagstiftning och normer kan här lyftas in i de spontana samtalen som uppstår när man är på väg någonstans eller på rasten. Det spontana samtalen som bygger på elevers frågor är minst lika viktiga som de förberedda lektionerna. Den stora utmaningen här är att hitta en nivå där man kan lyssna, utmana, bekräfta, ge nya perspektiv - utan att vara privat. Hur man hanterar elevernas frågor, skämt, funderingar, ibland kränkande kommentarer är viktiga att samtala om i kollegiet. Hur är man professionell? Vart kan man hänvisa elever när man själv inte har svaren?
Och en viktig diskussion om man arbetar på ett program som mest attraherar ett kön: Vad ser eleverna att man behöver /kan förändra för att attrahera fler av motsatt kön?
Hur skulle det vara att vara ickebinär på programmet och på APL? Går det? Låt eleverna "klä sig i genusglasögon" en dag för att se vad de får syn på. Finns det miljöer som är hindrande? Språkbruk? Varför söker inte fler av motsatt kön programmet / yrket?
Yrkesval och yrkesliv samt uppgifter under och inför APL
Yrkesval och yrkesliv samt uppgifter under och inför APL
Söka jobb och att anställa - på väg ut i arbetslivet.
Söka jobb och att anställa - på väg ut i arbetslivet.
Det här materialet är egentligen framtaget för arbetsgivare i syfte att öka kunskapen om hur man kan rekrytera på ett sätt där man inte ställer diskriminerande frågor eller utformar annonser på ett sätt som är diskriminerande.
Det här materialet är egentligen framtaget för arbetsgivare i syfte att öka kunskapen om hur man kan rekrytera på ett sätt där man inte ställer diskriminerande frågor eller utformar annonser på ett sätt som är diskriminerande.
Låt eleverna ladda ner materialet och läs tillsammans igenom de sidor som eleverna tycker verkar mest intressanta.
Här kommer några förslag:
Här kommer några förslag:
Anonymiserade ansökningar sidan 18.
Intervjua medvetet s 20-22
Red också tillsammans ut nya och svåra begrepp som
Red också tillsammans ut nya och svåra begrepp som
urvalsprocess, positiv särbehandling, informella praktiker osv.
Syftet med att granska materialet materialet så att de blir medvetna om processen och vilka krav som är ok i en annons eller inte.
Samtala i grupper:
Samtala i grupper:
Vad gör man om man får frågor på en intervju som faktiskt inte är ok?
Vilka krav kan en arbetsgivare egentligen ställa?
Vad innebär fackligt stöd?
Saxat materialet gällande utformning av annonser:
"Beroende på vem bilden upplevs föreställa kan olika målgrupper komma att intressera sig för tjänsten och en väl formulerad text kan få olika målgrupper känna sig attraherade att söka. Att i texten ange krav på ålder, kön, funktion, sexuell läggning, etnisk tillhörighet bör undvikas. Det kan vara diskriminerande. Enligt diskrimineringslagen, med de ändringar som gäller från och med den 1 januari 2017, ska arbetsgivare verka för att personer oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ges lika möjligheter att söka lediga anställningar."
Exempel på vad man kan lära sig i materialet
Vård och omsorg
Vård och omsorg
Bilder från examination i katetersättning
Vård och omsorg
Vård och omsorg
Jag själv arbetar på vård- och omsorgsprogrammet. Idag fick jag som religionslärare chans att vara med och titta på när eleverna gjorde ett praktiskt prov. En och en skulle de sätta kateter på en docka. Jag vet att jag tänkte när jag med full beundran tittade på hur de jobbade - hur sätter man kateter på en person som är könsstympad? Pratar man om det? Eller hur man ska göra om en person är intersexuell eller transgender och har genomgått eller på väg att genomgå en könsoperation? Är eleverna förberedda på sådant? Förr eller senare kommer ju det hända att man möter en patient utanför normen - hur mycket förbereds eleverna på sådant?
Ett pass om "nedre toalett" fick en vän till mig i uppgift att som lärarstudent hålla sin första lektion om. Detta i ett pressat schema och i en teorisal. Hur gör vi när tiden vi har inte räcker till för att prata om annat än "bara det vanliga"? Det är en fråga som måste få utrymme.
Jag tänker också på när vi om hälsa och ställer frågor. Minns hur mycket det betonades på en av de utbildningar jag har gått i sexologi att man även vid hälsosamtal med tex äldre vågar prata om samliv och då inte bara om "samlag". Vilken typ av frågor ställer VO-elever på lektionerna om sexualitet, hälsa, samliv mm? Hur är det att öva på katetersättning på både penis och vagina? Pratar man könsstympning?
Diskutera tillsammans med kollegorna kring hur ni i undervisningen kan samtala om och ta upp:
Kateter - hur gör man det på person var könsorgan inte ser ut som förväntat? Tex en person som är könsstympad? Intergender?
Hur samtalar vi med äldre om samliv och sexuell hälsa?
Hur pratar vi om sex efter förlossning och under graviditet etc?
Hur förhåller vi oss till patienter/ brukare/ vårdtagare / elever / barn / dementa / personer med iF osv i olika situationer som kan uppstå? tex personer som blir förälskade i personal, eller onanerar eller klär av sig eller vill kolla på porr eller vill ha hjälp att rengöra sexualhjälpmedel osv?
Läs gärna denna artikel ihop med eleverna i samband med samtal om Kvinnlig könsstympning.
Läs gärna denna artikel ihop med eleverna i samband med samtal om Kvinnlig könsstympning.
Saxat ur artikeln:
"Patientstudie 2. En 19-årig blivande mamma kommer till mig i sällskap med sin man. Båda är från Somalia och de väntar sitt första barn. De pratar bra svenska så det behövs ingen tolk. Jag får direkt en bra kontakt med båda och hon berättar spontant att hon har gått igenom en faraonisk könsstympning. Det har gjort att deras sexliv varit svårt och smärtsamt för henne. Hon skrivs in och jag ger dem en tid för det första läkarbesöket. /.../
Den blivande mamman sätter sig upp i den gynekologiska stolen. Framför mig har jag en slät och jämn vulva med en liten öppning längs ner mot perineum. I början talar jag med henne och förklarar vad jag skall göra. Men när jag närmar mig henne, så tittar hon på mig med rädsla i ögonen. Då förstår jag att jag inte kommer att kunna sätta in ett spekulum i slidan och ta proverna. Det skulle kännas som att våldta henne, tänker jag. Så jag säger att vi hoppar över undersökningen den här gången eftersom hon senare kommer att göra ultraljud. Hennes man undrar om de prover ”som doktorn har talat om”. Jag förklarar för dem att cellprov tar man från 25 års ålder och att vi kan avvakta. Därefter diskuterar vi klamydiaprovet. Mannen undrar om vi inte kan ta provet på honom, eftersom hans fru bara har haft sexuellt umgänge med honom. Jag accepterar hans förslag."
/.../Efter förlossningen vill hon att en plastikoperation ska göras. Jag har tidigare informerat henne om hur hon kommer att se ut efter operationen, och om den skillnad som hon kommer att känna när hon kissar eller har mens. Jag berättar att hon kommer att slippa de ständiga urinvägsinfektioner hon har haft och att menssmärtorna också kommer att minska. Hennes oro för att slidan ska bli för stor efter ingreppet kan jag få bort genom att noggrant beskriva ingreppet för henne.
På min fråga om hon kommer att tilllåta att hennes barn blir könsstympat i fall det blir en dotter, svarar hon klart och bestämt ”nej”.
/.../ När kvinnan vaknar efter operationen blir hennes första frågor: ”Eugenia, är jag som alla andra kvinnor nu? Är jag som du?” Hon upprepar frågorna många gånger och jag svarar ja lika många gånger. Nästa fråga som dyker upp gäller hennes samliv: ”Måste min man öppna mig igen?” Svaret blir naturligtvis nej.
/.../ Fyra veckor efter ingreppet ringer patienten till mig för att berätta att hon har varit på kontroll hos doktorn och att han har sagt att allt är bra. Den somaliska kvinnan skrattar i telefonen och säger att ”det är roligt att kissa, det går fort och det låter mycket”. När jag frågar henne om hennes sexliv
Länken nedan går till en sida med förslag från Region Kalmar på bra frågor att ställa till en blivande mamma som är könstympad.
Exempel på några av frågorna:
'Inledning: "Vi pratar om kvinnlig könsstympning med alla som har bakgrund i ett land där det är vanligt att man omskär flickor."
1. "Jag har hört att det är vanligt i ert hemland att flickor är omskurna/hopsydda/opererade i underlivet. Vad tänker ni om det?"
2. "Berätta om traditionen med omskärelse i din kultur..."
Läs resten av frågorna här
Läs frågorna och diskutera dem sedan tillsammans med klassen.
Läs frågorna och diskutera dem sedan tillsammans med klassen.
- Är det bra råd och frågor? Varför - varför inte?
- Är råden och frågorna svåra att ställa?
- Spelar det någon roll om det är en man eller kvinna som ställer dem tror ni?
- Hur kan tolk bli en hjälp/stjälp?
- Finns det några råd eller frågor skulle ni vilja ta bort/ lägga till?
- När kan det vara viktigt att veta om en person är könsstympad och när är det inte det?
"Filmen beskriver fiktivt och starkt känslomässigt den osynlighet, sårbarhet och det beroende som utmärker våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Filmen kan användas i utbildningar och på arbetsplatsträffar för att i förebyggande syfte samtala om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning." står det i texten under den.
Charlotte:
Afsoon - är en av 6 filmer i ett material som togs fram för ganska många år sedan för att uppmärksamma det våld som kan drabba personer med funktionsnedsättning.
Afsoon - är en av 6 filmer i ett material som togs fram för ganska många år sedan för att uppmärksamma det våld som kan drabba personer med funktionsnedsättning.
Filmen är 8,21 min lång och handlar om Afsoon som blir förtjust i sin taxichaufför. Detta utnyttjar han dock.
Jag har visat den för personal på bland annat särskolan för samtal om hur vi kan prata med unga vuxna och barn om ja- nej signaler samt som påminnelse i personalgruppen i att vara uppmärksam på problematiken. Tänker att filmen även borde fungera utmärkt för samtal med elever på Vård- och omsorgsprogram eller kanske barn och fritid?
Vilka signaler ska vi vara uppmärksamma på?
Hur kan man prata om ja- nej och samtycke?
Stopp, min kropp - hur förmedlar vi det till äldre barn och unga med funktionsvariation?
"Något nytt" En film som utmanar normer?
Det finns många normer kring hur en kropp ska se ut och hur den den ska röra sig. Som funktionsnedsatt kan man bryta de normerna. Som assistent, undersköterska eller annan vårdpersonal är frågor om sexualitet och relationer viktiga frågor att lyfta in på schemat.
Det finns många normer kring hur en kropp ska se ut och hur den den ska röra sig. Som funktionsnedsatt kan man bryta de normerna. Som assistent, undersköterska eller annan vårdpersonal är frågor om sexualitet och relationer viktiga frågor att lyfta in på schemat.
Kanske kan den här filmen - som är gjord ur ett brukarperspektiv vara en bra utgångspunkt för samtal (från flera perspektiv) liksom sajten Sex i rörelse.
Kanske kan den här filmen - som är gjord ur ett brukarperspektiv vara en bra utgångspunkt för samtal (från flera perspektiv) liksom sajten Sex i rörelse.
Viktiga frågor att diskutera innan APL!
Hur behålla integriteteten? Hur kan man kommunicerar assistent och "brukare/vårdtagare" när det gäller mer intima frågor?
Hur kan man prata om gränssättning och ens roll som t ex assistent / undersköterska när det gäller att ge den man hjälper utrymme för egen tid och intimitet?
Vad kan man hjälpa till med / vad ska man inte hjälpa till med?
Om den man hjälper är en minderårig, hur förhålla sig till dennes föräldrar när ungdomen vill pröva friheten?
Vad innebär funktionsnormen?
Vilka hjälpmedel finns?
Läs mer här:
https://sexirorelse.se/om-sex-i-rorelse
https://ettgottliv.com/sex-som-funkar/
Författarna: "I första hand är den tänkt som kurslitteratur i vårdutbildningar, eller som kompetenshöjning för yrkesverksamma inom vård och omsorg. Sedan hoppas vi förstås att äldre själva som är nyfikna vill läsa den."
"Boken är en härlig blandning av forskning och praktiska erfarenheter. Det finns mycket matnyttigt, allt ifrån tips på olika sexhjälpmedel till att lära sig om hur olika sjukdomar och mediciner påverkar sexet. Åldrandet i sig har inte så stor inverkan på lusten, men olika sjukdomar kan ha det. "
Går det att vara sexuellt aktiv på äldreboendet?
Hur kan man öka sexlusten när man blir äldre?
Hur påverkar kroppens hormoner sexualiteten när man åldras?
Vad är äldres sexuella rättigheter?
Vad kan bidra till förbättrad sexuell hälsa hos äldre hbtq-personer?
Helt ny bok om Äldres sexualitet!
Helt ny bok om Äldres sexualitet!
Vilka frågor knutna till sexualitet, integritet, relationer och rättigheter har ni mött på arbetsplatser och under APL?
Lekfull examination - eller kick off?
Lekfull examination - eller kick off?
Varje grupp om tre personer ska gemensamt tillverka tre frågor (med facit):
Två kunskapsfrågor (med flervalsalternativ, 1X2)
En diskussionsfråga (t ex Hur skulle du göra om..)
Frågorna ska knyta an till vårt projekt om Folkhälsa och svaren ska ha givits på nån av lektionerna eller föreläsningarna. Är frågorna tillräckligt bra kommer vi att använda dem vid tipspromenaden!
Exempel på kunskapsfrågor:
Ex 1: Att mensen slutar att komma och har varit borta i minst 3 månader (fast man är i fertil ålder kan bero på saker som långvarig stress, kraftig viktnedgång eller överträning. Vad kallas detta mensbortfall med en medicinsk term?
1 Primär Amenorre’
X Sekundär amenorre’
2 Diarré
Ex 2: Vad är den korrekta termen för att uppleva att ”man är född i fel kropp?”
1 Genus
X ickebinär
2 Könsdysfori
Ex 3: Vilken av följande sidor kan man läsa mer på och få stöd om man är ung och utsätts för våld och kontroll i sitt förhållande?
1.Unesco.com
X.minarattigheter.se
2. ungarelationer.se
Ex 2: Äldreboendet
Ex 2: Äldreboendet
Du är chef på ett äldreboende. En av de boende heter Gunilla. Hon sitter i rullstol och är döv på ena örat. Hon har också förlorat det mesta av sitt tal, men kommunicerar med en bokstavstavla. Varje onsdag och söndag kommer Gunillas partner Astrid på besök. De sitter då i soffan tillsammans och håller varandra i handen, dricker kaffe, pussas, lägger pussel eller tar promenader och pratar minnen.
Ibland vill de lägga sig tillsammans i sängen. De hänger då upp en liten skylt i trä på dörrhandtaget. Skylten har Astrid tillverkat. ”Privat!” står det på skylten och då får ingen komma in. Det händer också att Astrid sover över.
”Usch vad opassande!” tycker en av arbetskamraterna högljutt i personalrummet. ”Det här är en arbetsmiljöfråga och behöver diskuteras” tycker en annan.
Vad svarar du - i egenskap av chef? Hur ser äldres sexuella integritet och rättigheter egentligen ut?
Page updated
Report abuse