Historia
Uppdaterad 29/09-2023 - nyaste längst ner!
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Uppdaterad 29/09-2023 - nyaste längst ner!
Skolverket skriver:
I filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på undervisningen i historia.
Källa: Skolverket
Jag har låtit den gamla filmen ligga kvar på sidan då de ibland innehåller besök i klassrum som fortfarande ger inspiration till arbetet. /Charlotte
På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i historieundervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
Forskaren Bo Eriksson talar om ”en dold historia”. Hur arbetar vi på vår skola för att synliggöra denna? Har vi en medveten strategi eller behöver vi hitta en form för detta? Hur skulle till exempel undervisningen kunna organiseras så att jämställdhet, sexualitet och relationer integreras och blir en del i kronologin och inte hamnar som ett eget moment vid sidan av?
Vilka historiska källor använder vi i undervisningen och hur skulle vi kunna koppla dem till sexualitet, jämställdhet och relationer? Behöver vi byta ut några källor eller utöka antalet? Vilka ”databaser” har vi tillgång till och vilka av dessa skulle eleverna eventuellt kunna använda?
Delaktighet i planeringen kan bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i historieundervisningen? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i historia och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
Fler kärleksbrev hittar ni i följande antologi:
Kaj Attorps
I alla tider har människor skrivit kärleksbrev, brev som alla handlar om det mest privata och det mest utlämnande; om den vi älskar, om svartsjuka och fåfänga, om längtan och ensamhet, ömhet och saknad. Samhället och brevskrivarna har förändrats men syftet med breven har alltid varit detsamma.
I den här boken har Kaj Attorps, för första gången, sammanställt en antologi med endast svenska kärleksbrev – från Gustav II Adolfs till Selma Lagerlöfs. De flesta brevskrivarna räknas till några av våra största författare och konstnärer, de övriga är kända historiska gestalter. I vissa fall, som hos August Strindberg och Victoria Benedictsson, är breven inte bara fascinerande läsning utan också stor litteratur.
Hur formulerade sig Sveriges berömda personligheter när de skrev till den allra käraste? Vad handlar breven om och vad kan de berätta för oss om kärleken? Läs Svenska kärleksbrev och ta del av en okänd litteraturskatt.
Antologin innehåller bland annat brev av:
Hugo Alvén
Carl Jonas Love Almqvist
Victoria Benedictsson
Hjalmar Bergman
Stig Dagerman
Gustaf Fröding
Gustaf II Adolf
Drottning Kristina
Selma Lagerlöf
Birger Sjöberg
August Strindberg
Hjalmar Söderberg
Edith Södergran
Esais Tegnér
Utgiven: September 2007
Band: Pocket
Format: 110 x 178 mm
Omfång: 200 sidor
ISBN: 978-91-85801-09-1
läs mer här: https://www.lindco.se/bocker/svenska-karleksbrev/
Anna fick börja arbeta som piga på en bondgård när hon var 12 år. Hon gick i skolan några timmar varje dag, men all annan tid arbetade hon.
Materialet består av ett bildspel med bilder från husan Annas liv. Du får också med ett manus så att du kan vara berättarrösten. I detta case får eleverna lära sig begrepp som änglamakerska, illegal abort, oäkta barn. De får också diskutera frågor som:
Varför tror ni att alla skyllde på Anna när hon blev med barn?
Varför straffades inte den man som våldtog henne?
Hur tror ni att det gick för Anna och hennes barn?
Det finns också frågor av mer undersökande karaktär:
• Hur ser det ut idag? Får barn i Sverige arbeta?
• Hur ser lagarna om barnarbete ut i andra länder?
• Hur reagerar människor idag om en kvinna som är ogift får barn?
• Hur ser man på barn med ogifta mammor i andra länder?
• Hur ser det ut idag? Vad händer om någon tvingar en annan person till sex?
I den här filmen tipsar läraren och bloggaren Karin Boberg om en övning som hon själv skapat, (inspirerat av Forum för levande historia) där du på ett mycket användbart sätt genom litteratur och incidenter i och utanför klassrummet kan diskutera och lyfta in perspektiven offer, vittne, förövare och medhjälpare.
Vilka litterära verk eller faktiska händelser kan ni komma på som denna metod skulle kunna diskuteras utifrån?
Litteratur: Romeo och Julia, Stjärnlösa nätter..
Historiska händelser: Anne Franks situation, Kristallnatten? Flykten från Saigon och alla de barn som efterlämnades?
Kom på fler!
Mänsklighetens historia är såklart fylld av sexualrelaterade händelser. Passa på att lyfta viktiga personer och händelser som riskerar att falla i glömska. Hur har HBTQ-rörelsen växt fram? Vad innebar ”Det knapplösa knullet” i 68-röreslen och på vilka andra sätt har kvinnors sexualitet frigjorts genom historien? Hur har synen på sex sett ut genom historien?
Text och övning hämtad från Amnestys sida. Uppgiften passar Hi2 (och även SH)
Frågor som rör flyktingar och migranter debatteras ofta idag. Inte minst med tanke på alla flyktingar som idag kommer från Syrien. Men det här är inte första gången. Vid flera tillfällen i historien har flyktingfrågor debatterats i Sverige. Men vilka argument har använts? Skiljer sig dessa åt mellan olika tider? Eller är det ungefär samma argumentation?
I den här övningen får eleverna söka sig tillbaka i historien och undersöka hur frågor som rör flyktingar har debatterats tidigare. Materialet består av två historiska källmaterial och en matris: Läs mer och hitta övningen på länken till vänster!
Frågan är högaktuell på flera skolor. Här till höger hittar du länkar jag fått från bland annat Skolverket och Levande Historia.
Skolverket skriver bland annat på sin sida:
"För att kunna förebygga och motverka rasism behöver vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället. I arbetet med att utmana normerna omkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå.
Europarådet har tagit fram ett material som stöd för lärare i att utveckla undervisning i relation till frågor som kan upplevas som kontroversiella. Skolverket har översatt materialet till svenska. Syftet med materialet är att ge lärare stöd i hur de kan göra klassrummet till en trygg plats där eleverna fritt och utan oro kan diskutera frågor som rör dem. Materialet ger även läraren stöd i att utveckla olika strategier för undervisningen som skapar en öppen och respektfull dialog.
Samhällskunskap: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
Religion: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
Biologi: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
Levande Historia har flera bra webbutbildningar om detta viktiga ämne. De rekommenderar också en podd som jag delar här till höger och som jag själv tycker är riktigt bra. Här delar två gymnasielärare med sig om sina tankar om att undervisa om rasism och slaveriet. Vi får också höra en expert som kommer med flera bra infallsvinklar på hur man kan samtala om dessa svåra ämnen, men också vikten av att vi vågar ta upp frågorna. Han säger också bland annat att man borde prata om "förslavade människor" istället för att använda begreppet "slavar" för att inte avhumanisera personerna som utsatts, ett klokt inspel . Lyssna gärna tillsammans med kollegorna!
Läs också tillsammans artikeln om Minoritetsstress. "Minoritetsstress är en särskild typ av stress som kan uppstå hos personer som tillhör minoritetsgrupper, på grund av strukturella ojämlikheter, stereotypa uppfattningar och medvetna eller omedvetna kränkningar, som minoriteter möter i samhället dagligdags. "
Saxat ur artikeln från Levande Historia: "Begreppet minoritetstress myntades i USA i mitten av 1990-talet av Ilan H. Meyer, fil. dr. i socialpsykologi och medicinsk vetenskap, och professor i psykiatrisk epidemiologi. Meyer skapade minoritetsstressmodellen för att beskriva den stress som personer som tillhör en historisk marginaliserad eller i övrigt nedvärderad grupp i samhället kan uppleva. De av oss som till exempel är homosexuella, lever med en funktionsnedsättning, eller rasifieras som svarta, kan uppleva oro över att möta, eller riskera att möta, negativitet i samhället baserat på vår grupptillhörighet. Den här oron grundar sig i en erfarenhet av att inte ses som likvärdig med andra personer i samhället som tillhör normen. "
Lektionsförslag: Inget illa ment.. eller?
I den här lektionen får eleverna hjälp att få syn på hur rasism kan se ut i vardagen för många. Extremt stressande. För den som inte själv tillhör en minoritetsgrupp kan det vara svårt att förstå, men filmen hjälper till att synliggöra vad det handlar om och hur frekvent man kan utsättas - utan att den som utsätter tänker på det. (Eller?)
Filmen och frågorna hjälper oss att vidga perspektiv kring vad rasism kan handla om och hur det kan ta sig uttryck!
Lektionsupplägget kommer från Bräcke IM! Tack!
INLEDNING: Vi ska titta på en film (1 min) som visar något som kallas mikroaggressioner. Mikroaggressioner är små handlingar eller ord som ofta är förklädda som skämt eller komplimanger. De som säger det menar oftast inget illa, men det bidrar till att vissa personer markeras som annorlunda eller onormala.
Se filmen: Inget illa ment av make Equal.
Diskutera i grupper: Vilka mikroagressioner kan ni identifiera i filmen?
De som ger uttryck för de olika uttalandena - hur tror ni att de tänker?
Hur tror ni att de som utsätts känner?
Fyra hörn/ ta ställning: Om du skulle höra en person du känner uttrycka sig med mikroagressioner på ett sätt där en annan person kränks, vad skulle du göra?
alt 1: Jag skulle säga till den som utsätter!
alt 2: Jag skulle vara tyst men säga till den som utsätter sen att det du sa kan upplevas så här och det är inte ok
alt 3: jag skulle vara tyst då, men sedan prata med den som utsatts.
alt 4: Eget förslag:
Ni ska nu få se en film som handlar om fördomar och rasism.
Filmen är 1:36 minuter lång. Efter filmen får ni frågor.
Tips! Öppna ett nytt fönster och klistra in länken till filmen där så att ni kan se filmen i fullskärmsläge!
Vad handlar filmen om?
Vilka känslor och tankar väcker filmen?
På vilka sätt gestaltar sig rasism i filmen?
Vad tror ni att kvinnan som blir utsatt känner?
Vad tror ni att de som kränker henne känner när de förstår vem hon är?
Diskutera: Vad tror ni att rasism och främlingsfientlighet beror på?
I en trygg klass kan också denna övning göras en postit övning där var och en skriver på post it:
"Vilka fördelar eller nackdelar tror du att du själv i olika situationer på grund av din hudfärg eller ditt efternamn?".
Presentera sedan det som skrivits för varandra i smågrupper och reflektera över svaren tillsammans.
Brainstorma: Hur tycker ni skolor ska göra för att arbeta förebyggande mot rasism och främlingsfientlighet?