Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Uppdaterat senast 16/08-2025
Detta ämne handlar inte bara om fotboll, plintar och att springa snabbt. Här har vi ett gyllene tillfälle att diskutera och reflektera kring stereotypa bilder av kroppar och deras funktion. Att de med klassiskt kodade manliga kroppar ska vara starka och de med klassiskt kvinnliga kroppar ska vara smidiga begränsar våra perspektiv vad vi kan göra med våra kroppar. Tänk på att sexuell hälsa är en del av vår hälsa.
(läs artikeln här bredvid!)
Från Skolverket:
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Att lyfta fram olika aspekter av begreppet hälsa är en del av ämnet idrott och hälsa och i det arbetet kan jämställdhet, identitet och relationer beröras. Ämnet kan bidra till en medvetenhet om till exempel identitetsskapande i idrottsutövande, reproduktion av traditionella könsmönster, psykiskt välbefinnande och kringliggande problematik som till exempel gäller kön och könsuttryck.
Att inkludera sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer i idrott och hälsa handlar om att öppna för nya perspektiv och att ifrågasätta traditionella förhållningssätt i idrottsvärlden och i undervisningen. Ett normkritiskt förhållningssätt går att applicera på alla typer av idrottsutövande och på motions- och friluftsaktiviteter. Både lärarens och elevernas egna normer kan vara så starka att det kan behövas aktiva och medvetna insatser för att bryta invanda mönster och därmed ge alla möjlighet att utvecklas.
Ny film! Länk: https://youtu.be/n8vPtZYkilY
Hur ser unga personer på sin sexualitet och hälsa? Hur ser deras kunskaper, attityder och beteenden ut? Hur ser de på undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer? I den här filmen beskriver Anna-ChuChu Schindele på Folkhälsomyndigheten vad vi vet om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och om skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet.
Hur arbetar vi med att medvetandegöra och motverka traditionella könsmönster i undervisningen i idrott och hälsa?
Hur ser vår långsiktiga planering ut utifrån det som Håkan Larsson pratar om i filmen? Finns det till exempel risk att pojkar eller flickor premieras genom planering av aktiviteter och hur kan vi i så fall motverka detta?
I Skolverkets rapport "På pojkarnas planhalva" framgår att idrottsundervisningen sällan relateras till styrdokumenten. Hur jobbar vi på vår skola med att knyta aktiviteterna till kurs- eller ämnesplanen och tydliggöra syftet med respektive moment?
Hur ser vi på tankarna om att "fånga frågan i flykten" som nämns i filmen? Lyft exempel och diskutera hur man kan bemöta dessa situationer och hur man sedan kan koppla det till undervisningen.
På vilka sätt lyfter vi frågor om kroppsideal i undervisningen idag? Hur kopplas det till frågor om hälsosam livsstil, ANDT och könsmönster?
Organiserar vi undervisningen så att alla inkluderas idag? Arbetar vi med könsuppdelade grupper och i så fall varför? Går det att göra på andra sätt? Hur bemöter vi till exempel problem i samband med simundervisning som kan bero på kroppsideal, kulturell bakgrund eller könsidentitet? Hur skulle vi lösa till exempel transpersoners eventuella behov när det gäller omklädningsrum?
Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Berör de i så fall könsmönster i idrottsutövandet? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
Skolverkets rapport "På pojkarnas planhalva" lyfter att lärarnas genusmedvetenhet i flera fall behöver utvecklas. Vilken kompetens finns på skolan och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
Gaygames och Pridefestivalen - varför finns dessa? Hur skapar man ett inkluderande samhälle?
Här är ett lektionsupplägg i flera steg som förhoppningsvis passar bra och ger lite nya vinklar på hur man kan arbeta med frågor som rör, hälsa, normer, inkludering, mänskliga rättigheter och sociala livsvillkor. Med fördel kan detta lektionsupplägg arbetas med tillsammans med lärare i Samhällskunskap.
Förslag på upplägg:
Se gemensamt i klassen kortvideorna till vänster: Gaygames, hälsning från Barack Obama (samt Kronprinsessan Victorias invigningstal på Pride). Låt sedan eleverna läsa artikeln från RFSL "14 idrottare berättar", samt artikelserien med Cajsa Bergqvist där hon intervjuar bland annat NBA-stjärnan John Amaechi. För de som vill se mer finns det också en trailer till dokumentären Untold vol 1, med Caitlyn Jenner (som vann OS-guld i 10-kamp under namnet Bruce Jenner) samt en podd med vår svenska skidstjärna Anja Pärsson.
Låt eleverna sedan söka information om Gaygames (och om de önskar: Pride).
Här är några frågor som hjälp :
Vad är Gaygames (+Pride) för något? Hur, var och varför startade det och vilket är dess syfte?
Hur ser Pridesituationen/ Gaygamessituationen ut i världen idag? Är det t ex möjligt för alla länder att delta/ organisera? Varför - varför inte?
Gruppdiskussioner:
Gaygames & Pride - bidrar det till innanförskap eller utanförskap?
Att officiella personer som presidenter och kungligheter väljer att invigningstala / skicka digitala hälsningar till deltagarna i Gaygames/Pride - vilken effekt tror ni att det får på samhällsutveckling och för arbetet med mänskliga rättigheter och hbtqi-personers möjlighet att idrotta?
Att röra på sig och att få chans att träna och att utöva en sport samt att ingå i en gemenskap skapar hälsa och välbefinnande. Vilka orsaker anger personerna i artikeln "14 idrottare" samt artikeln nedan om fd NBA-stjärnan John Amechi och OS-vinnaren i 10-kamp, Caitlyn Jenner (tidigare Bruce Jenner) till att de slutat med sin sport eller att de väntat med att komma ut först till efter att de slutat?
Hur skapas ett inkluderande samhälle? Vem har ansvar och vad kan envar göra? Exemplifiera och problematisera! (Tex: Världsledare, politiker, journalister, artister, idrottsutövare, idrottsledare, lärare, religiösa ledare, influencers, du..
Johan Köhler, Kiruna Hockey (se videoklippet nedan) fick 2015 priset "Årets hetero" på QX-galan för sitt arbete med att jobba med normer och värderingar inom hockeyn och för att de tagit initiativ till att hbtq-certifiera klubben. Vilka möjligheter / hinder ser ni för andra klubbar att följa efter?
Hur inkluderande tycker du att skolidrotten är?
Den interaktiva och digitala utgåvan av Hälsa innehållande både läroboken och arbetsboken. Materialet är ett lättläst läromedel som innehåller många berättelser och bilder och är anpassat för kurserna Hälsa 1 och 2 i gymnasiesärskolan. I varje kapitel finns förslag på samtalsfrågor. Materialet tar upp ämnen som: hälsa och livsstil, samhällspolitiska mål, hälsofrämjande aktiviteter samt livskvalitet i olika åldrar.
Läroboken kan även användas för kursen Idrott och Hälsa 1, då den täcker delar av det centrala innehållet. Arbetsboken består av uppgifter som både repeterar och textinnehåll ger möjlighet till fördjupning i ämnet.
Passar för elever på gymnasiesärskolan och Lärvux samt andra i behov av lättläst material i ämnet.
https://www.logistikteamet.se/laraforlag/merinfo/88621-50-4/Halsa_Digital
"Sexuella övergrepp inkluderar alla ovälkomna, kränkande sexuella handlingar, antingen utan samtycke eller med manipulerat samtycke. Sexuella övergrepp är förtroendebrott som strider mot barns och mänskliga rättigheter, liksom mot idrottsrörelsens etik och värdegrund. Utöver sin värdegrund har Riksidrottsförbundet en formulerad policy mot sexuella övergrepp. Policys betyder dock ingenting om de inte tillämpas. I nyhetsmedier, sociala medier och dokumentärer har sexuella övergrepp mot barn inom idrotten uppmärksammats på senare år. I ljuset av metoo och enligt forskningen på området framträder dock sådana vittnesmål som toppen av ett isberg. I forskningen skildras också en historia av förnekelse och försummelse av sexuella övergrepp mot barn inom idrotten, vilket går hand i hand med en djupt rotad tystnadskultur.
Den här studien inkluderar idrottens tio största specialidrottsförbund (SF) inom barn- och ungdomsidrotten: fotboll, innebandy, ridsport, simidrott, gymnastik, tennis, ishockey, handboll, basket och friidrott. Tillsammans omfattar dessa SF över 80 procent av barn- och ungdomsverksamheten i svensk idrottsrörelse.
Syftet med studien är att undersöka vilka åtgärder dessa SF har vidtagit mot sexuella övergrepp. Trygg idrott och sexuella övergrepp kopplas ihop med relaterade gråzoner som tenderar att komplicera åtgärder. Studien baseras i huvudsak på intervjuer med 18 SF-representanter. Den inkluderar även en genomgång av webbplatserna för respektive SF och en analys av styrdokument på området. Resultaten visar att idrottens största SF har vidtagit få eller inga åtgärder som explicit adresserar sexuella övergrepp mot barn och ungdomar inom idrotten. Trygg idrott i bredare bemärkelse är ett ganska nytt fokus- och arbetsområde, där SF kommit olika långt vad gäller åtgärder. Några SF har ett pågående arbete sedan flera år tillbaka, andra planerar sina första initiativ på området just nu. Även på informationskanaler som webbplatser, och i underlag som styrdokument, är sexuella övergrepp mestadels osynligt. Det gäller i än större utsträckning de gråzoner som omgärdar sexuella övergrepp. /.../
Studien behandlar 5 frågor och avslutas med rekommendationer om vad idrottsrörelsen behöver göra för att göra idrotten tryggare. Hur kan man arbeta främjande? Hur kommer man åt underrapportering?
(Hur) kan denna rapport ligga till grund för samtal med elever om trygg idrott och osund tysthetskultur?
Kan eleverna vara med och utforma lektionsupplägg för yngre kamrater på detta tema? Vilka för-nackdelar skulle en sådan lektionsuppgift kunna ge?
Vad menas med gråzoner för övergrepp? Kan eleverna ge exempel?
Vad tror eleverna underrapportering av övergrepp beror på? Stämmer deras tankar och erfarenheter överens med rapportens eller kan man se något mer? Diskutera med eleverna!
I rapporten föreslås ett ökat skydd för den som vågar anmäla, ett inrättande av en slags whistleblow-funktion som fungerar i praktiken. Är det rätt väg att gå eller vilka lösningar ser eleverna?
Hur kan man arbeta främjande?
Materialet har flera bra förslag på diskussionsfrågor och övningar, bland annat i samhällskunskap (för såväl högstadiet som gymnasiet).
Materialet hittar du i sin helhet här! Uppgifter kopplade till idrottsämnet finns på sidan 12.
Diskussionsfrågor från materialet:
Tror du föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt spelat roll när människor väljer motionsform eller idrott?
2. Idag ser vi sällan personer med olika funktionsnedsättningar i mediebruset, om det skulle ändras och vi såg flera olika typer av kroppar, med och utan funktionsnedsättning, tror du då människor skulle förändra sin syn på hur en kropp bör ser ut och fungera?
I en del idrottssammanhang råder det starka machoideal, en ska vara tuff och hård, och kommentarer som ”spela inte som en kärring” och ”tjejkast” hörs ofta. På vissa platser förekommer det inkilningsriter som är både kränkande och obehagliga. Har ni själva upplevt detta i verkligheten eller hört om andra som fått vara med om det?
Vad kan vi göra åt det?
Övningsuppgift 1 från SLI.
Låt eleverna gå in på Svenska idrottsförbundet och läsa statistik om kvinnor och mäns idrottande och motionerade.
Ge eleverna i uppgift att diskutera hur vi kan uppmuntra alla att själva utan normer och förväntningar välja en idrott/motionsform som en vill utöva. Samla alla tips på tavlan. Material: Dator, whiteboardpenna
Övningsuppgift 2 från SLI.
Både skolidrotten och föreningsidrotten är ofta könsindelad genom lag, omklädningsrum och tävlingar. Ge eleverna i uppdrag att söka information på umo.se, rfslungdom. se eller transformering.se och ta fram förslag på hur skol- och föreningsidrotten på ett bättre sätt kan inkludera transungdomar. Avslutningsvis kan förbättringsförslagen sammanfattas och mailas ut inom skolan och till föreningsidrotten i kommunen. Material: Dator