Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Uppdaterat 8 april 2024
Text från Skolverkets sida:
Ämnet naturkunskap är tvärvetenskapligt och har växt fram i skärningspunkten mellan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Undervisningen ska dels utveckla elevernas förmåga ta ställning när val ska göras och beslut tas och dels ge dem möjligheten att diskutera sin egen roll i aktuella samhällsfrågor som har naturvetenskapliga perspektiv.
Att studera hur olika faktorer interagerar med varandra är genomgående för kursen. Människans sexualitet, lust och relationer kan illustreras med såväl samspelet i kroppens hormonella system och attraktion mellan människor, som utifrån sociala och kulturella faktorer i omgivningen. De olika perspektiven bidrar till att eleverna får en helhetsbild av människans identitet och sexualitet. Lust, kärlek, identitet, relationer, normer och sexualitet verkar i ett komplext samspel och eleverna ska få kunskap om hur personliga värderingar, etiska och moraliska ställningstaganden, samhällets normer, sociala förväntningar och traditionella könsmönster påverkar hur olika människor kan tänkas agera i en relation eller en sexuell situation.
Normer kring jämställdhet, kön, sexualitet och relationer manifesteras ofta i reklam och andra media. Kursen ska ta upp hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna.
Källa: Skolverket
På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om kroppen, sexualitet, identitet och könsmönster i naturkunskapen? "Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa." Hur arbetar vi med detta centrala innehåll? Vilka utmaningar och möjligheter finns i och med denna skrivning?
Arbetet kring kropp och sexualitet har nu kompletterats av en mer tvärvetenskaplig hållning. Undervisningen ska dels innehålla fakta och samtal om bland annat kroppens uppbyggnad och funktion, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel och graviditet, men också sätta detta i ett globalt och historiskt sammanhang. Genom att arbeta med frågor om identitet, jämställdhet och normer kring kroppen och dess funktioner får eleverna möjlighet att diskutera på vilket sätt naturvetenskapen är en del av samhället. Hur ser fördelningen ut i undervisningen på vår skola mellan det mer renodlade naturvetenskapliga perspektivet och det mer tvärvetenskapliga perspektivet? Behöver vi se över vår planering för att säkerställa fler aspekter på sex och samlevnadsundervisningen i naturkunskapsämnet? Vilka områden behöver vi eventuellt utveckla mer?
Sexualitet och relationer omgärdas ofta av nyfikenhet. Att utgå från elevernas funderingar och möta dem där de är kan vara ett sätt att vigda perspektiven. Delaktighet i planeringen kan också bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i naturkunskap? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
Enligt forskaren Auli Arvora Orlander, som har studerat naturkunskapsundervisningen, upplever många lärare det som svårt att få till det tvärvetenskapliga perspektivet och hålla i samtalen. Å andra sidan uppskattar eleverna just dessa delar i undervisningen. Vilka utmaningar ser vi i detta? Vad upplever vi som svårt? Hur kan vi arbeta tillsammans för att göra det lättare för oss?
Mina Gäredal, ansvarig för sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdom, har beskrivit vikten av att ha en undervisning där alla elever känner sig inkluderade (se filmen om Sexuell hälsa). Vilka normer riskerar vi att återskapa i vår undervisning när det kommer till sexualitet, identitet och jämlikhet? Hur kan vi i så fall tänka annorlunda? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen?
Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i naturkunskap och hur används den? Kan vi dela med oss av vår kompetens på ett mer systematiskt sätt? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
Ur inledningen till pdf-materialet "Den onaturliga naturen":
I samband med att Lgy2011 infördes mötte RFSU och Skolverket många lärare i naturkunskap och biologi, som menade att de behövde mer kunskap för att göra ett bra jobb. Inte minst ville de veta mer om andra aspekter av sexualiteten än den reproduktiva, kroppsliga sexualiteten. För att möta det behovet ger RFSU ut detta kunskapsmaterial.
Materialet gör några nedslag på det stora fältet människans sexualitet. Vi har identifierat några områden som är betydelsefulla för undervisningen, som det kan komma frågor om från eleverna, eller områden som man kanske inte alltid har så mycket kunskap om. Det finns självklart en mängd andra viktiga områden att belysa än dem vi har möjlighet att ta upp här.
De områden vi har valt är hiv och könssjukdomar, genusperspektiv på naturkunskap, transfrågor, som också utmanar våra föreställningar om kön, och något om biologiska processer i samband med sexualitet. De flesta artiklar behandlar ett ämne, några belyser själva undervisningen. Merparten är skrivna särskilt för detta material, andra har tidigare varit publicerade i olika tidskrifter. /.../
Vad man inte hittar i detta material är konkreta lektionsupplägg. Det är alltså inte ett metodmaterial, även om vi berör undervisningen på ett övergripande plan och ger förslag på tänkbara teman och metoder generellt. /.../ Materialet vänder sig i första hand till lärare i naturkunskap och biologi på gymnasiet men kan givetvis läsas av andra lärare såväl på grundskolan som med SO-inriktning. Många av artiklar är, precis som sexualiteten, tvärvetenskapliga och ämnesövergripande.
Ett sätt är att låta eleverna gruppvis få skapa tre frågeställningar inom området Sexualitet, samtycke och relationer. Grupperna ska sedan söka och sovra bland lämpliga källor och författa ett utförligt och väl underbyggt svar. Frågor och svar skrivs in i en klassgemensam presentation.
Grupperna redovisar sedan i tur och ordning muntligt sin första fråga och sitt första svar. När alla är klara med fråga 1, går man vidare till fråga 2. Eleverna får ställa följdfrågor och läraren bedömer hur utförliga svaren är och hur väl underbyggda de är med källor.
URs lättsamma serie från 2015 kring kärlek och kemi. Rätt underhållande! https://urplay.se/program/193581-grym-kemi-sex
Quizen om är inlänkade nedan är rätt simpla, men kan funka bra som utgångspunkt för samtal - tex att eleverna jobbar med dem enskilt och att man sedan har gemensam genomgång då man ju också kan "passa på att lägga in mer fakta". Förhoppningsvis blir det också en bra stund för frågor och svar.
PÅ UR Plays sida finns också 100 korta filmade "frågor och svar" där olika experter i ämnet svarar. Även de rätt simpla, men visar man ett par stycken (låt eleverna välja!) så "lär sig eleverna hitta till sidan" på egen hand sen. //Charlotte
Exempel: https://urplay.se/program/196060-100-fragor-om-sex-ar-orgasm-och-utlosning-samma-sak
https://urplay.se/program/196032-100-fragor-om-sex-kan-en-ha-sex-nar-en-har-mens
https://www.umo.se/kroppen/brost/quiz-om-brost/