Embedded Files
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Tips på podd som belyser hur vi kan samtala om den transnationella slavhandeln:
https://shows.acast.com/f90b689a-42c6-4b82-ad1b-ad50f14f683b/episodes/63e665db8fbc7b0012322290?
Råd och stöd från Pedagog Malmö om hur samtala om IP-konflikten:
https://pedagog.malmo.se/bloggposter/israel-och-palestinakonflikten-i-klassrummet/?fbclid=IwAR3lh4493f_4DRKjyqve7c8nZR9pj0ROcombozvqK46uCwtox-sDD_3EI_k
https://shows.acast.com/f90b689a-42c6-4b82-ad1b-ad50f14f683b/episodes/63e665db8fbc7b0012322290?
Råd och stöd från Pedagog Malmö om hur samtala om IP-konflikten:
https://pedagog.malmo.se/bloggposter/israel-och-palestinakonflikten-i-klassrummet/?fbclid=IwAR3lh4493f_4DRKjyqve7c8nZR9pj0ROcombozvqK46uCwtox-sDD_3EI_k
Rasism = intolerans mot olika grupper på grund av etnicitet, hudfärg, kultur eller religion.
Rasism = intolerans mot olika grupper på grund av etnicitet, hudfärg, kultur eller religion.
På den här sidan finns ingångar för att arbeta med antimuslimsk rasism, islamofobi, zigenism etc. Mer kommer!
På den här sidan finns ingångar för att arbeta med antimuslimsk rasism, islamofobi, zigenism etc. Mer kommer!
Hur kan vi hitta denna balans? Det behöver vi samtala om i kollegiet.
Saxat från Skolverket:
I skolan precis som i resten av samhället kan en del frågor, teman eller händelser väcka starka känslor eller upplevas kontroversiella.
I skolan precis som i resten av samhället kan en del frågor, teman eller händelser väcka starka känslor eller upplevas kontroversiella.
Du som är lärare eller rektor hittar på Skolverkets sidor (direktlänkar till vänster) stöd för att diskutera och hantera denna viktiga del av skolans demokratiska uppdrag.
"Gemensamt för det vi här kallar för kontroversiella frågor är att de kan leda till motsättningar och starka känslor eller åsikter. Det kan handla om allt från politik och religion till kultur och traditioner. Det kan beröra frågor som till exempel rasism, heder, sex och samlevnad, diskriminering och våldsbejakande extremism."
"Gemensamt för det vi här kallar för kontroversiella frågor är att de kan leda till motsättningar och starka känslor eller åsikter. Det kan handla om allt från politik och religion till kultur och traditioner. Det kan beröra frågor som till exempel rasism, heder, sex och samlevnad, diskriminering och våldsbejakande extremism."
Även om situationerna och frågorna är olika så finns det generella utgångspunkter och förhållningssätt som kan utnyttjas och användas för att främja samtal som bygger på tillitsfulla relationer.
"Dialogen behöver präglas av såväl respekt för yttrandefrihet som rätt till skydd mot kränkningar".
"Dialogen behöver präglas av såväl respekt för yttrandefrihet som rätt till skydd mot kränkningar".
-Skolverket.
Se gärna tillsammans i kollegiet Skolverkets video:
Se gärna tillsammans i kollegiet Skolverkets video:
"Komma igång med Kontroversiella frågor".
Europarådet har tagit fram ett kollegialt stödmaterial för lärare.
Europarådet har tagit fram ett kollegialt stödmaterial för lärare.
Teaching controversial issues, klicka på "Swedish" på Europarådets webbplats
Kompletterande stödmaterial i olika ämnen
Kompletterande stödmaterial i olika ämnen
Samhällskunskap: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
Religion: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
Biologi: Att hantera kontroversiella frågor i undervisningen
Managing Controversy, klicka på "Swedish" på Europarådets webbplats (Materialet ringar in och förklarar de alternativ som finns tillgängliga för rektorer när det gäller att hantera kontroversiella frågor.)
"Skolan har en skyldighet att motverka alla uttryck för rasism och stå upp för den värdegrund som finns i skollagen, däribland alla människors lika värde. För att kunna förebygga och motverka rasism måste vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället samt hur den uppstått historiskt."
"Skolan har en skyldighet att motverka alla uttryck för rasism och stå upp för den värdegrund som finns i skollagen, däribland alla människors lika värde. För att kunna förebygga och motverka rasism måste vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället samt hur den uppstått historiskt."
Hur kan vi tala om rasism, afrofobi, antisemitism, islamofobi, homofobi, antizigenism, exotifiering, andrefiering, diskriminering..?
Hur kan vi tala om rasism, afrofobi, antisemitism, islamofobi, homofobi, antizigenism, exotifiering, andrefiering, diskriminering..?
Hur kan vi synliggöra vad som skett historiskt och vad som sker i samtiden - utan att elever blir kränkta?
Hur kan vi synliggöra vad som skett historiskt och vad som sker i samtiden - utan att elever blir kränkta?
Vad kan man som lärare ta upp i klassrummet och inte?
Vad kan man som lärare ta upp i klassrummet och inte?
Frågorna är många. På denna sida har jag försökt samla material och lärarhandledningar som kan vara till hjälp i arbetet. En bra källa är Levande historia.
På deras hemsida finns bland annat:
förklaringar till hur rasism kan definieras.
fakta om olika former av rasism.
webbkurser, poddar.
filmer, texter samt lektionsmaterial
diskussionsunderlag för arbetsplatsträffar.
Hur ökar vi tolerans och respekt för alla människor lika värde?
Värdegrundsarbetet - stöd för det kollegiala arbetet:
Värdegrundsarbetet - stöd för det kollegiala arbetet:
Webbutbildning:
Lyssna på följande poddavsnitt från Levande Historia i lugn och ro hemma. Diskutera sedan på tex APT eller ämneskonferens;
Lyssna på följande poddavsnitt från Levande Historia i lugn och ro hemma. Diskutera sedan på tex APT eller ämneskonferens;
Hur tar sig rasism uttryck i vår skola? Hur påverkas elever/deltagare/ studenter av rasism?
Vilket ansvar har vi som skola om en elev/deltagare/student upplever att den utsatts för trakasserier eller kränkande behandling?
Hur kan vi arbeta för att upptäcka, analysera och följa upp risker för diskriminering? Har vår personalen tillräcklig kunskap för att aktivt kunna arbeta mot rasism? Om inte, vilken kunskap saknas?
I vilken utsträckning präglas undervisningen på vår skolan av vårt arbete mot rasism?
Diskutera också följande citat från Skolverkets stödmaterial:
"Eleverna ska bejaka och respektera demokrati och mänskliga rättigheter. De ska också utveckla förmågor som krävs för att kunna ta en aktiv roll i demokratin. Här spelar samtalet ofta en viktig roll och att lärare inte backar från undervisning i kontroversiella frågor. "
samt
"I arbetet med att utmana de normer som finns runtomkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå. Insikter och förändring kan vara smärtsamt.
"I arbetet med att utmana de normer som finns runtomkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå. Insikter och förändring kan vara smärtsamt.
(Skolverket).
Hur tänker vi kring detta?
Vilka utmaningar ser vi?
Hur gör vi i praktiken?
Hur kan vi undervisa om slaveriet (förslavade människor)?
Hur kan vi undervisa om slaveriet (förslavade människor)?
Antirasistisk handbok visar vägen till en bättre värld. I 20 kapitel med sanna berättelser beskriver Tiffany Jewell hur rasismen i samhället fungerar, hur vi upptäcker den i vår vardag och hur vi som antirasister kan göra motstånd. Här finns verktygen för att skapa förändring och motverka rasism – även den dolda vardagsrasismen.
Tips från Patrick Konde:
Håll det mänskligt! Avhumanisera inte.
Säg hellre förslavade människor, snarare än slavar.
Rama in, ge en kontext. Tänk på språkbruk.
Ge en förklaring till varför vi inte ska göra på ett visst sätt
Prata som att alla finns i rummet.
Charlotte:
Charlotte:
Vår historia gör oss till de vi är idag. Att prata om och minnas vår historia hjälper oss att förstå vår samtid. Men hur ska vi kunna prata om det som är svårt, om sådant som idag riskerar att uppfattas som rasistiskt, och kränkande?
Vår historia gör oss till de vi är idag. Att prata om och minnas vår historia hjälper oss att förstå vår samtid. Men hur ska vi kunna prata om det som är svårt, om sådant som idag riskerar att uppfattas som rasistiskt, och kränkande?
Jag kontaktar Levande Historia och för att se om det finns några riktlinjer eller råd kring hur man som lärare i undervisningen kan ta upp frågor, tex gällande den transatlantiska slavhandeln.
Jag kontaktar Levande Historia och för att se om det finns några riktlinjer eller råd kring hur man som lärare i undervisningen kan ta upp frågor, tex gällande den transatlantiska slavhandeln.
Levande historia svarar:
Levande historia svarar:
"Vi skulle vilja tipsa om lärarhandledningen till Sverige, slavhandeln och slaveriet. Där finns bl.a. ett poddavsnitt där två lärare och jämlikhetskonsult Patrick Konde talar om hur man kan tänka när man lägger upp undervisningen, samt en text om minoritetsstress.
Patrick Konde är också medförfattare till "Antirasistisk handbok".
Hur kan lärare tänka kring rasistiska ord och begrepp i historiska källor? Kan kunskap om historia leda till mindre rasism idag?
Hur kan lärare tänka kring rasistiska ord och begrepp i historiska källor? Kan kunskap om historia leda till mindre rasism idag?
"För att kunna förebygga och motverka rasism behöver vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället. I arbetet med att utmana normerna omkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå." (Skolverket)
"För att kunna förebygga och motverka rasism behöver vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället. I arbetet med att utmana normerna omkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå." (Skolverket)
Samma fråga som till Levande historia, ställer jag också till Skolverket. Har de några riktlinjer eller råd kring hur man i undervisningen kan ta upp frågor, tex gällande den transatlantiska slavhandeln?
Samma fråga som till Levande historia, ställer jag också till Skolverket. Har de några riktlinjer eller råd kring hur man i undervisningen kan ta upp frågor, tex gällande den transatlantiska slavhandeln?
De svarar:
De svarar:
Vi har tagit emot din fråga om riktlinjer kring hur man får prata om rasism i undervisningen.
Vi har tagit emot din fråga om riktlinjer kring hur man får prata om rasism i undervisningen.
Skolverket kan svara på frågor och informera utifrån regelverket kring skolan, men vi kan inte hjälpa till med att tolka bestämmelserna eller ta ställning till hur de ska tillämpas i ett enskilt fall. Vi har inte några riktlinjer kring hur lärarna ska bedriva denna typ av undervisning och prata om kontroversiella ämnen.
Skolverket kan svara på frågor och informera utifrån regelverket kring skolan, men vi kan inte hjälpa till med att tolka bestämmelserna eller ta ställning till hur de ska tillämpas i ett enskilt fall. Vi har inte några riktlinjer kring hur lärarna ska bedriva denna typ av undervisning och prata om kontroversiella ämnen.
Vi har däremot tagit fram visst stödmaterial för hur lärare kan hantera kontroversiella frågor och rasism. Jag länkar till några exempel på detta stödmaterial nedan."
Vi har däremot tagit fram visst stödmaterial för hur lärare kan hantera kontroversiella frågor och rasism. Jag länkar till några exempel på detta stödmaterial nedan."
Lektionsuppgift: Ord och dess förändrade betydelse över tid:
Lektionsuppgift: Ord och dess förändrade betydelse över tid:
Lektion som kan hållas på mentorstid eller i tex svenska eller historia:
I listan finns ett antal ord som inte längre bör användas. Till höger finns listat de ord som istället bör användas. Förklara varför och koppla gärna till diskrimineringsgrunderna, samt samtala om normer och vikten av normmedvetenhet.
Låt eleverna sedan läsa genom listan.
Red ut: Finns det ord och begrepp som eleverna inte förstår?
Finns det ord och begrepp som eleverna vill fylla på med på listan?
Orden på vittnar om den syn som tidigare har funnits på olika grupper. Vad kan man mer göra än att förändra ord och dess betydelse för att medvetandegöra om normer och förändra normer?
Hur skapa ett samhälle där alla får plats och accepteras?
Under bokmässan 2022 var ett av de mest populära seminarierna samtalet mellan Ola Larsmo och Mina Dennert om rasism och hur den visar sig än idag. Bland annat samtalas om:
-Jag är svensk, det ska ingen annan få definiera åt mig.
-Vilka bjuds in och får tala? Vikten av att granska vad man gör för att bli medveten om makt, representation. (runt 27.55)
-Varför är artiklar om rasism ofta låsta?
-Vilka blinda fläckar har var och en av oss?
-rasbiologi och rasism är alltid 100% oförenlig med ett demokratiskt samhälle (runt 32 min).
Se filmen eller delar av den tillsammans med eleverna och diskutera dess innehåll!
Tex: Låt eleverna välja ut tre saker var som sägs i filmen som de tycker är extra intressanta att belysa och låt dem sedan samtala om dessa tex i grupper.
Hur kan vi arbeta med att belysa rasismens historia?
Hur kan vi arbeta med att belysa rasismens historia?
Charlotte:
Jag frågade en klok kollega, Jessica, som undervisar i historia om hur hon arbetar med att belysa rasism och hon skickade då som exempel uppgiften ovan. Hon betonar att hon själv använder begreppet N-ordet, men då alltid utifrån sin historiska kontext. Hon skriver:
"Vi har då en diskussion om rasism och orden, hur de förändras. t.ex. Jag gjorde t.ex. en källövning en gång där vi jämförde uppslagsverk med just beskrivningar kring n-ordet och pratade om hur det speglade den tidens synsätt. Det blev en intressant och givande lektion tyckte jag. Även om den såklart också blev kontroversiell och många elever ändå reagerade. Men då sa jag också att det var bra att de reagerade för motsatsen hade ju varit mer konstig...
Tänker att allt handlar om hur man tar upp saker. (Att det sker i en kontext, sic!)
/.../ Men vet också att vi har läst litteratur där ord som "svennar" och "blattar" står utskrivna och det kan ju också bli känsligt. Inte så mycket ordet "svennar" men ord som "blatte" "svartskalle" etc. kan ju förekomma och då protesterar ofta elever. Men då får man förklara för dem att det är begrepp som används i just den här boken eller i kontexten och att författaren/avsändaren säkert vill poängtera/skapa en effekt kring begreppen då. Och så kan vi samtal kring det.
*****
Lektionsbank (under uppbyggnad)
Lektionsbank (under uppbyggnad)
Låt gärna elever får reflektera över:
Låt gärna elever får reflektera över:
-Är det alltid rätt att följa regler?
-Är det alltid rätt att följa regler?
-Vad hade hänt om Rosa Parks inte brutit reglerna?
-Vad hade hänt om Rosa Parks inte brutit reglerna?
(Tips från Historielärare)
"Historien är full av färgstarka personligheter och avgörande händelser som kan stimulera fantasin och ge eleverna möjlighet att reflektera över vilka de själva hade varit om de hade fötts i en annan tid. "
Charlotte:
För att elever verkligen ska förstå att de är en del av historien, att historia är mycket mer än något som hände andra för länge sedan, är det viktigt att våga prata även om förtryck, rasism och belysa den maktobalans som funnits och fortfarande finns i samhället.
För att elever verkligen ska förstå att de är en del av historien, att historia är mycket mer än något som hände andra för länge sedan, är det viktigt att våga prata även om förtryck, rasism och belysa den maktobalans som funnits och fortfarande finns i samhället.
Vi varken kan eller ska väja för att prata om slaveriet. Att ge tex förslavade människor en röst är viktigt för att skapa en historisk referensram, för att utveckla kunskaper, förståelser och empati.
Ur Skolverkets kommentarsmaterial 2017
"Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Med dessa ord inleds kursplanen i historia och de formulerar utgångspunkten för alla de urval och ställningstaganden som följer. Kursplanens utgångspunkt är att alla människor har ett historiemedvetande. Alla har vi förmågan att reflektera över vilka vi är, varifrån vi kommer, vilka möjligheter vi har och vart vi är på väg. Människor styrs och påverkas av händelser och skeenden i det förflutna, men människor har också en förmåga att aktivt förändra sin tillvaro. Att på detta sätt uppfatta historia som en pågående process som vi själva berörs av och deltar i, är ett uttryck för ett utvecklat historiemedvetande.
Genom ett sådant synsätt blir eleverna själva en del av historien, ämnet begränsas inte till att handla bara om andra människor för länge sedan. Historia är till för att skapa sammanhang mellan det förflutna, nutiden och framtiden.
Det övergripande syftet med undervisningen i historia är därför att utveckla elevernas historiemedvetande."
Rasism, mikroagressioner, minoritetsstress.
Rasism, mikroagressioner, minoritetsstress.
Här är ett upplägg för att förtydliga vad det kan handla om. Syfte: att medvetandegöra.
Här är ett upplägg för att förtydliga vad det kan handla om. Syfte: att medvetandegöra.
RED UT I HELKLASS:
RED UT I HELKLASS:
Vad handlar filmen om?
Vilka känslor och tankar väcker filmen?
På vilka sätt gestaltar sig rasism i filmen?
Vad tror ni att kvinnan som blir utsatt känner?
Vad tror ni att de som kränker henne känner när de förstår vem hon är?
Ni ska nu få se en film som handlar om fördomar och rasism. Filmen är 1:36 minuter lång. Efter filmen får ni frågor.
Tips! Öppna ett nytt fönster och klistra in länken till filmen där så att ni kan se filmen i fullskärmsläge!
Instruktion av övning:
Vi ska titta på en film (1 min) som visar något som kallas mikroaggressioner. Mikroaggressioner är små handlingar eller ord som ofta är förklädda som skämt eller komplimanger. De som säger det menar oftast inget illa, men det bidrar till att vissa personer markeras som annorlunda eller onormala.
Låt eleverna samtala efter filmen:
1/ Vilka mikroaggressioner kunde identifieras i filmen?
2/ Att säga ifrån när någon utsätter en för mikroaggressioner kan vara svårt. Varför? Finns det några sätt som man som utsatt kan markera att detta inte är okej?
3/ En del som säger något olämpligt och sedan får påtalat sitt misstag tar väldigt illa vid sig. Varför tror du att det blir så?
4/ Kom på några kloka sätt att agera på när man har gjort fel? Motivera ditt svar.
Kommentarer och handlingar kan skada utan att det är avsikten. Mikroaggressioner är beteenden som kan verka harmlösa i betraktarens ögon men som för personer som utsätts är uttröttande och stressande. Särskilt eftersom mikroaggressioner ofta sker återkommande för de som drabbas och kan kopplas samman med skadliga värderingar så som exempelvis rasism, homofobi och funkofobi.
Vardagsrasism är ett exempel på mikroaggressioner.
"Jag menade ju inget illa, men... "
Reflektera tillsammans:
Är det hjälpsamt att påtala att man inte menade något illa?
Post it övning 1: Skriv på post it: Vad skulle du göra om du överhörde ett samtal där några du känner pratar nedsättande och rasistiskt om en person som ni alla tre känner och som dessutom är i närheten?
A/ Jag skulle inte göra något.
B/ Jag skulle gå fram och säga till de som snackar "Ni borde prata lite tystare, det hörs vad ni säger".
C/ Jag skulle gå och sätta mig eller ställa mig jämte den de snackar om.
D/ Jag skulle hoppa in i diskussionen och börja snacka skit jag med.
E/ Eget alternativ
Post it övning 2:
Skriv på lapp 2: Vilka fördelar eller nackdelar tror du att du själv får eller har i samhället i olika situationer på grund av din hudfärg eller ditt efternamn?
*****
Presentera sedan för varandra vad ni skrivit på era postit på frågan "Vilka fördelar eller nackdelar tror du att du själv i olika situationer på grund av din hudfärg eller ditt efternamn?". Reflektera över svaren tillsammans.
*****
Brainstorma: Hur tycker ni skolor ska göra för att arbeta förebyggande mot rasism och främlingsfientlighet?
Att se filmen som finns här till vänster tycker jag dock att man kan göra för att sedan samtala om filmen.
Att se filmen som finns här till vänster tycker jag dock att man kan göra för att sedan samtala om filmen.
Förslag på frågor:
Förslag på frågor:
-Hur tror ni att det känns att inte kunna kliva fram?
-Hur tror ni att det känns att se andra stå kvar?
-Är detta ett klokt sätt att synliggöra utanförskap och maktobalans? Vilka andra sätt kan ni komma på?
-Vilket ansvar har den som tillhör en priviligierad grupp?
Privilege walk
Övningen Privilege walk har cirkulerat i olika sammanhang under många år nu. Syftet med den är att synliggöra normer och maktobalans. Att göra den tillsammans med personal på tex socialtjänst eller lärare kan fungera bra för att fler ska få upp ögonen för orättvisor. Att göra den med elever kan jag uppleva är mer tveksamt, då övningen riskerar att stigmatisera och peka ut elever, det kan bli personligt. Jag har själv varit med när extern föreläsare i all välmeningen skulle göra övningen med elever på min egen skola, men där övningen slutade med tårar för flera. "Föreläsaren sa till mig att jag inte skulle gå framåt, för jag kan inte lätt få jobb i samhället eller bostad". Så var försiktig med hur övningen används!
/Charlotte
Filmtips från UR:
Filmtips från UR:
Islamofobi, antimuslimsk rasism, strukturell islamofobi - vad är skillnaden mellan begreppen? Vad handlar det om?
Islamofobi, antimuslimsk rasism, strukturell islamofobi - vad är skillnaden mellan begreppen? Vad handlar det om?
"Vad är islamofobi?
Begreppet islamofobi används för att beskriva fördomsfulla och fientliga attityder, föreställningar och handlingar mot islam och personer som är eller antas vara muslimer. Det leder till att de behandlas sämre, diskrimineras eller till och med utsätts för hat, hot och våld. Islamofobi bygger på tankar om att muslimer är på ett visst sätt just på grund av att de är muslimer och bekänner sig till islam. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) liksom Diskrimineringsombudsmannen (DO) publicerar regelbundet rapporter som pekar på att islamofobi är ett betydande och växande problem i samhället. Studier visar att muslimer (och andra religiösa minoriteter) kan vara extra utsatta i skolan.
Saxat från: Levande Historia
Exempel ur materialet att arbeta med på APT eller liknande.
10/9-2024 gav Levande Historia ett mkt bra seminarium om Islamofobi.
Seminariet inleddes med att Simon Sorgenfri, IMS, gav en historisk översikt. Bland annat berättade han att begreppet islamofobi först började användas 1997 efter att en rapport som hette "Islaophobia, a challange for us all" publicerades. Men redan tidigare hade islamfobiska strömningar förstås funnits. Sorgenfri gick genom ett antal historiska händelser och krig som eskalerade och byggde på strömningar av rädsla för att den västerländska demokratin skulle kunna vara hotad. Han nämnde också Johan Catos "När islam blev svenskt".
Punkt 2 i seminariet var när två ungdomar från Rädda Barnens ungdomsförbund pratade om rapporten "Kan vi snacka om islamofobi" samt "Fathima-rapporten". Den senare handlar om unga flickor som varit på flykt och som bor i Sverige, deras erfarenhet av att vara unga, tjejer, inte kunna svenska mm. Hur är det att försöka söka sommarjobb eller att handla i en butik?
Barnkonventionen och alla barns rätt att inte uppleva diskriminering, samt rätten att få sin åsikt hörd, togs upp som viktiga delar och olika erfarenheter från rapporten. Barns åsikter ska inte förminskas.
Många flickor berättade tex om hur de blivit bemötta med att "de behövde räddas" från förtryck. Att vara queer och muslim är också dubbel utsatthet, liksom funktionsnedsatt.
Avslutningsvis presenterade en representant för Levande historia ett riktigt fint och helt nytt arbetsmaterial för HELA skolan (Personal!) Materialet varvar korta filmer (riktigt bra) med frågor och diskussionsunderlag och handledning för den som ska leda samtalen / fortbildningen finns. Rekommenderas verkligen att alla skolor tittar på! Det har också kommit ett material om samer och fler material finns i pipeline, bland annat om afrofobi.
Saker du aldrig skulle våga fråga...
Saker du aldrig skulle våga fråga...
UR " Tänk till" - finns en rad filmer. Här är några som KAN passa i undervisningen.
Page updated
Report abuse