Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Uppdaterat 5/09-2024
Den här filmen vänder sig till dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Filmen introducerar ändringarna i läroplanernas inledande delar genom att besvara fem vanliga frågor. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.
Genom att klicka på "Skolverket" här till vänster kommer du till en sida där du kan ladda ner en 7-sidig skrift där de nya skrivningarna finns markerade med ett streck i kanten. Där kan du se vad det är som ska göras.
I arbetslagen och på skolan är det viktigt att rektor tar ansvarar för att det förs samtal om hur undervisningen ska organiseras samt att:
personalen har eller får adekvat utbildning. Tips: Börja med att kartlägga vad som redan görs och vilken kompetens som finns på skolan, samt be medarbetarna fylla i vilken kompetens de saknar. Fyll sedan på med det som saknas. Hur lever kompetensen kvar?
Gör utifrån kompetenskartläggningen tillsammans med representanter för pedagogerna och elevhälsa en plan som svarar på när, var och hur frågorna ska lyftas, hur och vilka som ska kompetensutvecklas och hur ni ska organisera arbetet framåt. Alla elever på vux läser inte hela program; Vem som ska göra saker när och hur och hur det ska följas upp?
Elevinflytande är viktigt samt att fånga frågan i flykten. Vilka frågor är viktiga för eleverna? Hur vet vi det?
Vet alla elever vart de kan vända sig om de behöver stöd eller någon att prata med? Finns material och info tillgängligt på alla språk?
Charlotte:
Som lärare på gymnasiet i sexualitet, samtycke och relationer på en skola där många har svenska som andraspråk finns det en kommentar som är återkommande hos eleverna, oavsett om det handlar om heder, anatomi, kvinnlig könsstympning (kks), myten om mödomshinnan, svensk lagstiftning eller om rätten att själv får bestämma över sitt liv och sitt val av partner. Kommentaren är:
"Ok, nu vet vi allt det här. Men vem ska prata om detta med våra föräldrar?"
Lärare som arbetar med vuxna, ni har verkligen ett viktigt uppdrag! Hur och när det ska läggas upp beror förstås på vilken målgrupp ni undervisar. Men oavsett om ni har är svenska som andraspråkselever, elever som läser in yrkesprogram eller elever med intellektuella funktionsnedsättningar eller elever som "bara" kompletterar med enstaka kurser så ska frågor om sexualitet, samtycke, relationer, jämställdhet och normer behandlas. Och den undervisning som eleverna möter ska "främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse."
Hoppas att denna sida och andra sidor på SSR- sajten kan hjälpa er att organisera arbetet, samt att det kan inspirera till hur man kan arbeta, trots det "tajta schema" och den stoffträngsel som redan är på vuxenutbildningen.
//Charlotte
"Vuxenutbildningen har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Eleverna ska uppmuntras att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om vad som kan uppfattas som kvinnligt och manligt. Vuxenutbildningen ska också verka för att eleverna möts och arbetar tillsammans oberoende av könstillhörighet. Även då undervisningen är förlagd till en arbetsplats ska den präglas av ett jämställdhetsperspektiv."
Hösten 2023 gjorde jag som eleverna önskade, undervisade föräldrar och anhöriga.
Dessa mycket utmärkta bilderna har jag hittat på gratissidan bildstod.se (gratis om man registrerar konto). man får laborera lite med olika sökord, men knäcker man sökordskoden så finns hur mycket bra bilder som helst!
Materialet har använts under vuxenutbildning för 350 elever som läser bland annat SFI BCD, samt olika yrkesutbildningar. Vi kommer nu att börja använda samma material på Sprint på Angeredsgymnasiet och jag har också precis visat det för sjuksköterskenätverket på anpassad grundskola.
Användning av materialet på vuxenutbildningen - underlättade när många kunde bara lite svenska.
Vuxenutbildningen ska även ge eleverna möjlighet att diskutera frågor som rör sexualitet, samtycke, relationer och hälsa. Utbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för egna och andras rättigheter och skyldigheter samt förmedla betydelsen av att sexualitet och relationer präglas av samtycke och respekt. Vuxenutbildningen ska kritiskt granska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck.
- varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan:
-kritiskt granska normer, påståenden och förhållanden
-har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck
−har kunskaper om de mänskliga rättigheterna
-se till att undervisningen till innehåll och upplägg präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att eleverna ges möjlighet att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet,
− synliggöra och med eleverna diskutera hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter och val
-utbildningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv och att den organiseras så att den ger utrymme för eleverna att mötas och arbeta tillsammans oberoende av könstillhörighet
"Att undervisa om sexualitet, samtycke och relationer ur flera perspektiv kan ge en helhetsbild av vad sexualitet och relationer kan innefatta. Det kan handla om ett historiskt perspektiv på relationer eller förväntningar på flickor och pojkar. Det kan också handla om hur olika religioner förhåller sig till frågor om sexualitet och relationer eller vad vi kan lära av skönlitterära berättelser."
"Ytterligare perspektiv kan vara hur normer kring kön och relationer uttrycks i reklambilder och media eller hur lagstiftningen kring dessa frågor ser ut i Sverige i dag."
Internationell forskning visar att den mest effektiva undervisningen om SSOR:
är läroplansbaserad och ledd av lärare med olika kompetenser
utgår från elevernas behov och
tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet.
Undervisningen ska äga rum under trygga förhållanden, anpassas till elevernas ålder, intressen och erfarenhet
innehålla varierade arbetssätt och bearbeta de föreställningar och normer som påverkar våra attityder och vårt sexuella beteende.
Personalen ska vara väl utbildad och skolledningen ska stödja arbetet.
Det finns ett stort behov av att i grupp samtala om olika frågor om sexualitet. Du som lärare finns med som vuxenstöd, diskussionsledare och bollplank.
Kunskaper om risker och olika samhällsproblem är en del av undervisningen men undervisningens utgångspunkt bör vara att främja hälsa och välbefinnande för att på så sätt förebygga problem och sjukdomar.
En alltför stor tonvikt på skillnader mellan könen kan leda till brister i kvaliteten på undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer. Generaliseringar kan också vara en del av de könsmönster som begränsar elever.
Att eleverna får kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är viktigt för att de ska kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion.
Vuxenutbildningen ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. När värderingar redovisas ska det alltid klart framgå vem det är som står för dem.
Alla som verkar inom vuxenutbildningen ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Vad innebär texten i praktiken? Finns det situationer där detta är svårt att efterleva? När? Hur kan man göra?
Charlottes föreläsningsmaterial för lärare på vux, 2022:
Charlottes material för vuxna elever på Studium, november 2023. SFI B och C, 10h.
https://docs.google.com/presentation/d/1QhJjmTsI5xA3tSl-xSejrK2ax_d4QAWJb4Co8S-aI7c/edit?usp=sharingSaxat från TRIS sida om rapporten: https://www.tris.se/publikation/rapport-gomd-och-glomd
"Centrala teman i rapporten handlar om målgruppens inskränkningar i friheten att ingå sambo-, kärleks- och sexuella relationer med vem man vill, samt inskränkningar i valet av framtida partner. Risken att utsättas av tvångsäktenskap eller att vilseledas in i ett äktenskap som man inte förstår innebörden av, har också varit ett framträdande tema.
Några av resultaten från enkätundersökningarna är följande:
Mer än var femte vuxen med intellektuell funktionsnedsättning som svarat på enkäten har angett att de själva inte väljer vem de ska gifta sig med.
Enkätresultaten från målgruppen visar inte på några statistiskt signifikanta könsskillnader när det gäller risken att utsättas för tvångsäktenskap.
Var femte yrkesverksam (LSS-handläggare och personal på daglig verksamhet) har angett att de känner till/misstänker att det finns brukare som utsatts för HRV av en nära anhörig som samtidigt är brukarens personliga assistent/gode man.
Var femte yrkesverksam anger att det har kännedom/misstanke om att brukare riskerar att bli bortgifta mot sin vilja.
Resultaten visar också på ett mycket stort behov av kunskapshöjning kring HRV hos berörda myndigheter, LSS-verksamheter och enskilda aktörer som möter målgruppen. En viktig beståndsdel i detta är att höja medvetenheten och kunskapen om att lagen om förbud mot äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa tar särskild hänsyn till att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utnyttjas genom att befinna sig i en beroendeställning till den som förmår personen att ingå äktenskap mot den egna viljan. I lagtext benämns detta som utnyttjande av en persons utsatta belägenhet.