Embedded Files
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
När räknas det som kränkande behandling och när är det mobbning? Vad är skillnaden?
När räknas det som kränkande behandling och när är det mobbning? Vad är skillnaden?
Mobbning innebär att en person upprepat och återkommande utsätts för kränkande behandling.
Mobbning innebär att en person upprepat och återkommande utsätts för kränkande behandling.
Läs rapporten från Centrum för Skolutveckling:
Kränkande behandling eller mobbning — är det samma sak? (Göran Englund, 2018).
Kränkande behandling eller mobbning — är det samma sak? (Göran Englund, 2018).
I rapporten jämförs två olika elevenkäter. Från svaren går att utläsa att det är en större andel elever som är utsatta för "kränkande behandling" än elever som ser sig som utsatta för mobbning. Rapporten baseras på elever i årskurs 4-6 i en skola som vid två olika tillfällen under läsåret 2016-2017 svarat på en elevenkät om kränkande behandling och senare på en enkät om mobbning. Från elevsvaren går att utläsa att det är en större andel elever som är utsatta för kränkande behandling (24,5 %) än elever som är utsatta för mobbning (5,2 %).
I rapporten jämförs två olika elevenkäter. Från svaren går att utläsa att det är en större andel elever som är utsatta för "kränkande behandling" än elever som ser sig som utsatta för mobbning. Rapporten baseras på elever i årskurs 4-6 i en skola som vid två olika tillfällen under läsåret 2016-2017 svarat på en elevenkät om kränkande behandling och senare på en enkät om mobbning. Från elevsvaren går att utläsa att det är en större andel elever som är utsatta för kränkande behandling (24,5 %) än elever som är utsatta för mobbning (5,2 %).
I rapporten belyses de olika begreppen. Rapporten diskuterar även svårigheter med de olika begreppen och att genomföra elevenkäter. I diskussionsdelen ges förslag på vad en skola ska tänka på när enkäter används.
I rapporten belyses de olika begreppen. Rapporten diskuterar även svårigheter med de olika begreppen och att genomföra elevenkäter. I diskussionsdelen ges förslag på vad en skola ska tänka på när enkäter används.
Ur förordet:
"Forskning har visat på negativa effekter av att vara utanför gruppen i skolan och denna forskning har sedan i början på 1970-talet blivit en del av förståelsen av begreppet mobbning (Olweus, 1991). För elever som är direkt involverade i mobbning har det av forskningen relaterats ett brett spektrum av negativa hälsoeffekter (Hawker & Boulton, 2000; Brå, 2012). Elever som inte är direkt involverade i mobbningen betecknas ofta som åskådare. De ser mobbningen men gör inget åt det vilket i förlängningen kan leda till känslor av skam (Salmivalli, 2010).
Olweus visade redan på 1980-talet att gruppen mobbare ofta får försämrade betyg på högstadiet och löper en ökad risk att involveras i kriminella handlingar (Olweus, 1991). I den nyligen presenterade longitudinella svenska studien Godkänd eller icke godkänd från 2017 (Johansson, Flygare & Hellfeldt) pekar på att pojkar som varit antingen förövare (mobbare) är överrepresenterade när det gäller andelen elever med icke godkänt betyg i basämnena (engelska, matematik, svenska eller svenska som andraspråk) i jämförelse med elever som ej är involverade i mobbning.
När det gäller flickor är det främst att vara utsatt för mobbning som negativt påverkar betygen.
Att inte ha någon att umgås med på rasten, som hos andra forskare (Olweus, 1991) ingår i mobbningsbegreppet (uteslutning från gruppen), samverkar starkast med att få godkänt i basämnena, för både pojkar och flickor.
Läs Center för Skolutvecklings rapport i sin helhet här:
Läs Center för Skolutvecklings rapport i sin helhet här:
I den svenska skollagen (SFS 2010:800) finns inte begreppet mobbning utan det bredare begreppet kränkande behandling. Med kränkningsbegreppets införande ville man även inkludera händelser som utan att vara mobbning kan såra elever."
I den svenska skollagen (SFS 2010:800) finns inte begreppet mobbning utan det bredare begreppet kränkande behandling. Med kränkningsbegreppets införande ville man även inkludera händelser som utan att vara mobbning kan såra elever."
Utanförskap påverkar betygen negativt.
Skollagen SFS 2010:800, 6 kap.
Skollagen SFS 2010:800, 6 kap.
kränkande behandling definieras som ”ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller elevs värdighet”.
kränkande behandling definieras som ”ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller elevs värdighet”.
I Skollagen (SFS 2010:800) skrivs i 6 kap. 10 §.
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen.
En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden”.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden”.
Exempel hur en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan se ut:
Exempel hur en plan mot diskriminering och kränkande behandling kan se ut:
Solna, Ekensbergsskolans förskoleklasser, grundskolor och fritidshem i 2019–2020
När en elev upplever sig kränkt:
När en elev upplever sig kränkt:
Först måste skolan bedöma om det eleven upplevt är kränkande behandling eller diskriminering, och om det som eleven upplevt har en grund i de olika diskrimineringsgrunderna.
En elev kan säga att den blivit kallad glasögonorm (utsatt för kränkande behandling) på förmiddagen men senare samma dag av samma elever blivit kallad för bögjävel (diskriminering).
Skolan ska hantera båda händelserna men för myndigheterna (Diskrimineringsombudsmannen eller BEO) spelar det en avgörande roll om det är kränkande behandling eller diskriminering för vem av myndigheterna som ska agera.
Du som är elev har rätt att inte bli diskriminerad i skolan. Det står i lagen. Att bli diskriminerad innebär att du blir kränkt eller på annat sätt sämre behandlad än någon annan elev för att du till exempel har ett visst kön eller en viss hudfärg. Alla skolor ska arbeta för att ingen elev ska bli diskriminerad.www.do.se/om-diskriminering/diskrimineringsforbud-inom-olika-omraden/diskriminering-inom-utbildningsomradet/for-elever/
Ladda ner som pdf: https://www.skolverket.se/getFile?file=3138
Charlotte rekommenderar:
Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar
Kränkningar i skolan - analyser av problem och lösningar
I denna antologi presenteras åtta studier kring frågor som Skolverkets Utvärdering av metoder mot mobbning 2011 gav upphov till. Studierna bygger på data från utvärderingen och har gjorts av forskare som deltog i det arbetet.
Denna antologi bidrar till en djupare förståelse för hur kränkningar, trakasserier och mobbning i skolan uppstår. Orsakerna ska inte främst sökas hos enskilda elever, utan i de sociala processer som eleverna ingår i. En skolas organisation och kultur samt de samarbetsformer som utvecklas mellan barn, elever, lärare och annan personal kan motverka – eller medverka till - att elever diskrimineras, trakasseras eller kränks. Det innebär ett vidgat fokus för skolors förebyggande arbete från enskilda elevers beteende till vad skolans personal gör för att skapa ett tillitsfullt skolklimat som motverkar kränkningar. Antologin riktar sig till skolhuvudmän, rektorer, lärare och andra verksamma inom skolan som vill fördjupa sin förståelse för hur kränkningar i skolan uppstår och kan motverkas.
Ur kapitlet 11. Mobbning får näring i skolans arbetsmiljö 172
Kampen om tillhörighet och status föder kränkningar och mobbning
Söderströms båda kapitel och Frånbergs kapitel tar upp att barn och elever i skolan deltar i komplexa sociala processer där de söker tillhörighet och vänskap.
De bygger identiteter och status i relation till varandra. Formandet av vilka ideal och normer som ska gälla, till exempel för flickor respektive pojkar, är en dimension av status och maktkamp i klasser och i skolan. Detta pågår alltid i varje klass och i varje skola. Kränkningar sker ofta som en del av dessa processer. Risken för kränkningar ökar när statusbyggandet får för stort spelrum och det lärande som är avsikten med skolan kommer i andra hand. Detta beskrivs i kapitel 4, 5 och 11.
"Samarbete och relationsskapande mellan eleverna sker också på lektionerna. Inom ramen för undervisningen kan det gemensamma lärandet vara i fokus, istället för den status- och maktkamp som kan uppstå när de sociala processerna tar överhand."
Hela materialet hittar du här:
Kapitel 9 i detta material rekommenderar jag särskilt då det handlar om vad som händer när skolor "slutar att undervisa" för att istället lägga allt fokus på det sociala samspelet.
Kapitel 9 i detta material rekommenderar jag särskilt då det handlar om vad som händer när skolor "slutar att undervisa" för att istället lägga allt fokus på det sociala samspelet.
Broschyr med Råd framtagen av Center för Skolutveckling i Göteborgs Stad. (den har några år på nacken men tar bland annat upp och kommenterar skolverkets granskning av åtta antimobbningsprogram).
Klicka för att komma till denna 14 sidor långa folder här: Råd till skolor och huvudmän
Page updated
Report abuse