Organisera SSR

Alt 1: 

SSR tas endast in i de enskilda kurserna + någon temadag. Arbetet sker alltså enbart ämnesintegrerat eller ämnesövergripande och kompletteras med någon temadag. Varje rektorsenhet skapar årligen en gemensam plan för arbetet och rektor ser till att den följs upp, utvärderas samt uppmuntrar med fördel olika ämnen till att samverka.  

I många kurser finns det skrivningar om arbete med tex normer, jämställdhet, sexualitet. När alla de ämnen/kurser som har dessa skrivningar i målen håller ett par lektioner per ämne, så får eleverna lätt ihop 12-14 lektioner SSR under sin skoltid. 

Det som behöver utvecklas är arbetet med en gemensam plan, så att rektor kan säkerställa att alla viktiga tematiska områden i läroplanen verkligen berörs genom de olika ämnena och att inget faller mellan stolarna.

Vid de inventeringar som jag tagit initiativ till på ett antal av UBFs skolor framträder ett tydligt mönster och det är att det finns områden som man "missar". Många lärare lyfter t ex idag frågor om kärlek, könsnormen, kvinnors rättigheter samt mänskliga rättigheter. Dock är det ofta väldigt oklart vem som ska ta upp frågor om t ex hedersförtryck, pornografi eller samtycke samt den "rena sex- och samlevnaden", dvs anatomi, hbtq, graviditet, abort, prevention, sjukdomar. 

Här önskar man ofta hjälp från elevhälsan, eller vill ha in "experter" och externa aktörer. Eller anordnas  temadagar (med externa aktörer) eller så tycker man att biologiläraren ska hålla i detta, fast många elever inte ens läser biologi på gymnasiet. 

Idag, 2022, finns nya tydliga skrivningar från Skolverket med vad som ska lyftas. Det skolor behöver jobba med är att skapa en helhetssyn. Vem som ska se till att "viktiga teman" tas in? I vilket ämne hör vad hemma?  Hur följs det upp och utvärderas? Här måste man kommunicera med varandra över ämnesgränserna och rektor måste ha ett helikopterperspektiv. Det är inte ovanligt att eleverna får väldigt mycket kring t ex normer, men väldigt lite kring sexuell hälsa. Ofta kan mängden undervisning i sos som eleven får också vara helt beroende på vilken lärare de har. 

Varje skolenhet eller skolan som helhet bör därför årligen arbeta fram en gemensam plan så att det är tydligt vilket/vilka kurser som tar ansvar för vilket tema. 

Teman

I vilka kurser tas t ex kärlek, sex, relationer och samtycke upp? I vilken kurs tas hedersförtryck, våld i nära relationer och mänskliga rättigheter upp? När och hur och vem tar ansvar för att frågor om pornografi, grupptryck och sociala medier diskuteras? Näroch i vilket sammanhang får eleverna lära sig om anatomi, graviditet, abort och STi-prevention?  När och hur pratar man om normer, jämställdhet, hbtq, genus, och diskrimineringsfrågor? I vilken årskurs sker vad? 

Dessa frågor behöver diskuteras och ansvaret fördelas. Rektor behöver också, lämpligtvis genom kartläggande enkät eller vid utvecklingssamtal årligen undersöka att lärarna har tillräcklig med kompetens för att undervisa kring dessa frågor - och om inte - säkerställa att fortbildning ges. 

En annan fråga som också bör diskuteras vid detta tillfälle är material, metod och upplägg. Ska lärarna som har samma kurs använda samma filmer och material eller ska det vara upp till varje lärare? Hur och när utvärderas arbetet? Hur gör man om det finns kollegor som av olika anledningar inte vill/kan undervisa i dessa frågor? Dessa frågor är återkommande på skolorna.

Genom att rektor lyfter frågorna och avsätter tid för gemensam planering vid förslagsvis terminsstart eller när man skapar årshjul, så ökar möjligheten att flera ämnen kan samverka och samtidigt lyfta samma tema. Mitt tips är att knyta olika tematiska områden till kurs och inte till enskild lärare eller eldsjäl. Då ökar sannolikheten för att arbetet verkligen utförs och att eleverna får likvärdiga baskunskaper.