Starta upp SSR

Hur gör man för att komma igång med utvecklingen av sex- och samlevnadsundervisningen?

Hämtat från Skolverkets sida:

Framgångsfaktorer i undervisningen

Internationell forskning visar på att den mest effektiva sex- och samlevnadsundervisningen är

• läroplansbaserad, ledd av lärare med olika kompetenser,

• utgår från elevernas behov och

• tar ett helhetsgrepp om ämnesområdet.

Undervisningen ska äga rum i trygga förhållanden, anpassas till ålder, intressen och erfarenhet, innehålla varierade arbetssätt och bearbeta de föreställningar och normer som påverkar våra attityder och vårt sexuella beteende. Personalen ska vara väl utbildad och skolledningen ska stödja arbetet.

Här följer några exempel på framgångsfaktorer för ett lyckat arbete med sex- och samlevnad.

Skapa en överblick av planeringen

Det är bra att inledningsvis skaffa sig en bild över vem som gör vad i vilket ämne. Detta säkerställer helheten på sex- och samlevnadsundervisningen och underlättar planeringen av ämnesövergripande moment. Det gör det också lättare att se vad styrdokumenten kräver och vilka andra insatser görs i arbetslaget utöver detta

Anpassa undervisningen till dina elever

Ett sätt att anpassa undervisningen är att utgå från elevernas frågor och funderingar. Det finns vissa teman inom den ämnesintegrerade undervisningen som återkommer på olika stadier och progressionen är olika tydligt utskriven i olika ämnen. Vissa saker behöver man diskutera kontinuerligt och med nya erfarenheter. Med nya perspektiv och fördjupning kan kunskaperna befästas och fördjupas under skolgången.

Ge möjlighet till samtal och reflektion

Att använda samtalet som arbetssätt med eleverna i de olika ämnena kan bana väg för det viktiga reflekterandet som är en central del av elevens lärande och motivation. När elever blir tillfrågade om vad de vill ha mer av i sin sex- och samlevnadsundervisning blir svaret ofta diskussioner och samtal om relationer. Det finns ett stort behov av att i grupp diskutera olika frågor om sexualitet. Läraren finns med som vuxenstöd, diskussionsledare och bollplank.

Fånga elevernas frågor

Under tonårstiden är frågor som berör sexualitet, jämställdhet och relationer ofta centrala för eleverna. Barn och unga kan ha helt andra frågor och funderingar än de vuxna. Fånga därför upp elevernas tankar och ge dem möjlighet att diskutera dessa på ett strukturerat sätt.

Balans mellan ett risk- och friskperspektiv

Har fokus på det friska och positiva när du undervisar om hälsa i skolan. Det är ofta lättare att tala om vad vi vill förhindra, än att tala om vad vi vill stärka och stimulera: Det är till exempel jämlika relationer, vänskap/kamratskap, bättre psykisk och fysisk sexuell hälsa, självkänsla och stärkt identitet och ett gott skolklimat.

Normmedvetet perspektiv och förhållningssätt

Undervisningen behöver visa på de möjligheter, förväntningar och begränsningar som påverkar individer och grupper i samhället. Ett normmedvetet perspektiv innebär ett synliggörande av begränsande normer kopplat till bland annat kön, könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnicitet. Genom att synliggöra och ifrågasätta normer som skapar begränsningar, diskriminering och exkludering kan vi bemöta värderingar och fördomar samtidigt som vi skapar förståelse och öppenhet. Det ger också större möjligheter för eleverna att vara sig själva och känna sig inkluderade.

Flickor och pojkar – att inte förstärka skillnader

En viktig aspekt av skolans jämställdhetsarbete är att öka medvetenheten om genusperspektivet. Skolans jämställdhetsarbete bör kombineras med en försiktighet med att kategorisera flickor och pojkar. En allt för stor tonvikt på skillnader mellan könen kan leda till att kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen brister. Elever kan, i stället för bli sedda som individer, kategoriserades som grupp24, vilket kan leda till att normer som kopplas till kön inte blir synliga och riskerar att cementeras i stället för att utmanas.

Externa aktörer

För att komplettera undervisningen och det övergripande arbetet med sex och samlevnad kan skolan samarbeta med externa aktörer, som ungdomsmottagningar eller frivilligorganisationer. De kan bidra genom bland annat fortbildning, material, skolbesök samt erfarenhet och kunskap inom området

Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/sex-och-samlevnad