I olika undersökningar framkommer att många vuxna känner sig osäkra på hur de ska prata om sex och sexualitet med yngre barn. "De är för små", "De ska inte veta sånt än" och "De är så olika mogna" är flera av argumenten. Men är de för små? Vad säger egentligen läroplanen och kursplanerna? 

Charlotte:

Självklart är inte barnen för små. Undervisning om sexualitet och relationer berör i allra högsta grad även de yngre barnen. SSR handlar inte om att vi ska lära ut sex! 

Även små barn har en sexualitet och många blir kära i stup i kvarten. De behöver få ord på kroppsdelar, känslor, samt att få prata om olika familjekonstellationer, genus, sexuella identiteter och hur man beter sig och hur man och pratar om och med varandra. Likaså är det viktigt att man pratar om integritet och tränar på gränssättning. Ens kropp - den får ingen annan ta på och ingen ska kränka en vare sig verbalt, socialt, psykiskt eller fysiskt. 2017 ändrades diskrimineringslagen och skolan är skyldig att arbeta med aktiva åtgärder mot alla diskrimineringsgrunderna.

Vad gäller sex så skulle jag vilja säga så här: Kom ihåg att vi lever i ett informationssamhälle. Barn på lågstadiet vet att vuxna har sex. De vet ofta hur barn blir till och att det inte bara finns ett sätt. Porr och våldsamma dataspel är dessutom bara ett par knappklick bort. Om inte skolan pratar sexualitet, jämställdhet, samtycke och relationer kommer barnen att söka svaren på internet eller kommer de få lära sig av äldre kompisar - som gärna visar yngre alla möjliga youtubeklipp på telefonerna.

Elever på låg- och mellanstadiet behöver precis som de äldre eleverna både få uppleva demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter - samt att få lära sig om det.    

Barn på låg- och mellanstadiet - ja redan barn i förskolan kan tränas i att kritiskt granska normer. Ofta blir det både lärorikt, språkutvecklande och jättespännande när man låter eleverna med jämställdhetsglasögonen på får granska klassiska sagoböcker, historieböcker, barnfilmer, superhjältesagor, leksakskataloger, dataspel, skyltar och sportsidorna i tidningarna. De tycker också ofta om att göra värderingsövningar och att skriva egna berättelser. Det går också ofta bra att diskutera och svara på fiktiva brev eller diskutera "Bullenfilmer" utifrån "Vad skulle du göra om du hade en kompis som...." 

Endast fantasin sätter gränser

Något jag sjäkv har jobbat med med gymnasieungdomar är att låta eleverna göra ickesexistiska reklamaffisher, trycka tshirts med vad de själva tycker är de viktigaste artiklarna i barnkonventionen. Detta tror jag skulle kunna fungera även för yngre elever. Jag skulle också vilja slå ett slag för att i NO skapa en utställning om sexualitet, transsexualitet, kön och jämställdhet i naturen. Låt eleverna studera clownfiskars könsbyte, elefanternas matriarkat, eller manliga pingvinpar som bygger bon och adopterar ägg.

På mellanstadiet kan man med fördel arbeta både med debattboxning, skapa podds och göra kunskapsspel med olika frågekategorier där en tex handlar om kroppens olika delar, en annan om begrepp som har med SSR-området att göra och ett tredje om olika lagar som berör SSR. Eller varför inte låta dem göra en fiktiv skoltidning? Fylla den med intervjuer med företrädare för olika ideella organisationer eller personer som på olika sätt arbetar med MR och hbtq-personers och kvinnors rättigheter?  

Hur vi väljer artiklar, böcker och filmer och vad dessa förmedlar spelar roll. Likaså när vi skapar problemlösningsuppgifter i matten eller när vi illustrerar uppgifter.  Hur ser familjen som ska måla om sin lägenhet och köpa färg så det räcker till alla rum egentligen ut? Är det mamma-pappa barn och är alla vita? 

Om man inte börjar när barnen är små - då blir det bara svårare sen!

Ur kapitlet 11. Mobbning får näring i skolans arbetsmiljö 172

Kampen om tillhörighet och status föder kränkningar och mobbning

Söderströms båda kapitel och Frånbergs kapitel tar upp att barn och elever i skolan deltar i komplexa sociala processer där de söker tillhörighet och vänskap.

De bygger identiteter och status i relation till varandra. Formandet av vilka ideal och normer som ska gälla, till exempel för flickor respektive pojkar, är en dimension av status och maktkamp i klasser och i skolan. Detta pågår alltid i varje klass och i varje skola. Kränkningar sker ofta som en del av dessa processer. Risken för kränkningar ökar när statusbyggandet får för stort spelrum och det lärande som är avsikten med skolan kommer i andra hand. Detta beskrivs i kapitel 4, 5 och 11.

"Samarbete och relationsskapande mellan eleverna sker också på lektionerna. Inom ramen för undervisningen kan det gemensamma lärandet vara i fokus, istället för den status- och maktkamp som kan uppstå när de sociala processerna tar överhand."

Hela materialet hittar du här:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2013/krankningar-i-skolan---analyser-av-problem-och-losningar

I den här filmen tipsar läraren och bloggaren Karin Boberg om en övning som hon själv skapat, (inspirerat av Forum för levande historia) där du på ett mycket användbart sätt genom litteratur och incidenter i och utanför klassrummet kan diskutera och lyfta in perspektiven offer, vittne, förövare och medhjälpare. 

Vad tycker ni om lärarnas svar? Hur går samtalen på er skola? Vad ingår?

Lärarhandledning:

https://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/228000-228999/228609-3_VarldensBarn_Grund_Gymn_Sarskola2022.pdf

I filmen Autografen får vi följa med när mellanstadieeleven Emmy oförskyllt blir utsatt för mobbing från några av sina klasskamrater. Handlingen utspelar sig under en vanlig skoldag och belyser hur vem som helst kan bli utsatt, samt hur det är att hamna mittemellan; det vill säga hur det är att vara den som tyst ser på, den som inte driver utvecklingen framåt men ej heller den som säger ifrån. 

Viktig film att visa alla barn! https://www.youtube.com/watch?v=5uR-O9gtYtA

Ett "exposekonto" är konton som finns i syfte att förnedra andra unga tex genom att dela bilder, ofta avklädda bilder som är skickade i samtycke, men där bilderna mot avsändarens önskan och intention lagts upp på exposekonto där också personens namn, kanske skola, klass och adress publiceras.

I föreläsningen intervjuar sexualupplysare Kalle Norwald Ecpats generalsekreterare om vad de möter i sin jour och vad deras undersökningar visar och vad barnen själva önskar hjälp med. Bland annat lyfts fram att glappet mellan vad barn och unga vet och vad vuxna vet om den värld barn och unga möter på nätet måste minska. Endast 10% av vuxna vet vad ett exposekonto är, men 90% av ungdomarna och många besöker dem dagligen av olika skäl, som redovisas i filmen. Se den!

Under föreläsningen tas olika exempel /citat (bland annat från en tjej som är 11 år och som följer på olika exposekonton) - så kunskaper om detta är viktigt även för personal som arbetar med barn på mellanstadiet! //Charlotte

Klicka här för att komma till undervisningsmaterialet!

Undervisningsfilm baserad på verkliga händelser och rättsfall (16:36 min)