Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Uppdaterat 2024-03-20 - senaste nytt längst ner.
Från Skolverkets sida:
Världen och vår omgivning är i ständig förändring. Samhällskunskapen ska hjälpa eleverna att ta sig an denna föränderliga värld och ge dem en förståelse för vardagen de lever i. Eftersom eleverna ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer, kommer till exempel mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och sociala frågor att vara viktiga perspektiv i undervisningen.
Undervisningen ska beröra till exempel sociala, ekonomiska, rättsliga, mediala och politiska aspekter. Dessa infallsvinklar är möjliga att koppla till arbetet med jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer. Det kan handla om huruvida kvinnor och män har samma ekonomiska förutsättningar i olika delar av världen eller vilka som omfattas av den svenska diskrimineringslagstiftningen. Vad innebär jämställdhet i olika sammanhang och vilka strukturer i samhället kan skapa gemenskap och utanförskap?
I undervisningen i samhällskunskap ska dessa strukturer synliggöras, analyseras och kritiskt granskas och eleverna ska få möjlighet att bredda sina perspektiv och därmed få en mer komplett bild av samspelet mellan individen, gruppen och samhället. Genom att också utveckla sin källkritiska förmåga kan eleverna förbättra sina verktyg att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor.
I vilka sammanhang i undervisningen lyfter vi upp frågor om jämställdhet, sexualitet och könsmönster i samhällskunskap? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
Inflytande över undervisningens planering och organisering kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att elevernas inflytande över sex- och samlevnadsmomenten i samhällskunskap ska öka? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
Hur arbetar vi med frågor om könsnormer, jämställdhet och aktuella samhällsstrukturer i undervisningen idag? Hur skulle detta perspektiv kunna utvecklas? På vilket sätt skulle ett historiskt perspektiv läggas på frågorna?
Hur arbetar vi med det internationella perspektivet i samhällskunskapsundervisningen? Finns det ett jämställdhetsperspektiv i detta moment? Skulle det kunna utvecklas på något sätt eller behöver någon del förstärkas?
Att söka, hantera, tolka och värdera information från olika källor är en del av samhällskunskapsämnet. Vilka ingångar finns till arbetet med källkritiskt tänkande och frågor som rör jämställdhet, sexualitet och relationer?
Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Hur kan vi skapa förutsättningar för ämnesövergripande arbeten framöver?
Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i samhällskunskap och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
Källa: Skolverket
Sajten växer och jag kommer att på sikt att skapa en tydligare struktur på varje sida. Under tiden så har jag gjort ett par filmklipp med demo om vad man kan hitta på andra delar av den här sajten, förutom på den här sidan om samhällskunskap.
I filmen till höger får ni tips om film om vad som finns på HBTQIA-området och hur det kan användas/ Charlotte
Obamas inledningstal inför Gay Games 2014 i Cleveland, Ohio, Usa.
Kronprinsessan Victorias inledningstal på Pride 2020: Copyright Kungliga Hovstaterna.
Centralt innehåll Samhällskunskap 1a-1b
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Gaygames och Pridefestivalen - varför finns dessa? Hur skapar man ett inkluderande samhälle?
Här är ett lektionsupplägg som förhoppningsvis passar bra och ger lite nya vinklar på hur man kan arbeta med frågor som rör mänskliga rättigheter och sociala livsvillkor. Att människor grupperas utifrån olika kategorier kan leda både till gemenskap och utanförskap. Hur kan ett samhälles organisation och syn på mänskliga rättigheter påverka detta?
Förslag på upplägg::
Se gemensamt videorna till vänster med Barack Obama samt Kronprinsessan Victoria. Låt sedan hälften av eleverna söka information om Gaygames och andra hälften om Pride. Här är några frågor som hjälp :
Vad är Gaygames / Pride för något? Hur, var och varför startade det och vilket är dess syfte?
Hur ser Pridesituationen/ Gaygamessituationen ut i världen idag? Är det t ex möjligt för alla länder att delta/ organisera? Varför - varför inte?
Dela in eleverna i små tvärgrupper med några som har arbetar med Pride och några som har arbetat med Gaygames i varje grupp.
Låt eleverna presentera för varandra vad de har tagit reda på. Låt tvärgrupperna sedan diskutera:
Gaygames & Pride - bidrar det till innanförskap eller utanförskap?
Att officiella personer som presidenter och kungligheter väljer att invigningstala / skicka digitala hälsningar till deltagarna inom hbtqiarörelsen - vilken effekt tror ni att det får på samhällsutveckling och för arbetet med mänskliga rättigheter?
Vilken roll har medier och informationsteknik i ett samhälles utveckling?
Samla klassen och läs tillsammans från sidan "14 idrottare berättar". Diskutera sedan:
Att röra på sig och att få chans att träna och att utöva en sport samt att ingå i en gemenskap ger hälsa och välbefinnande. Vilka orsaker anger personerna i artikeln till att de slutat med sin sport?
Hur skapas ett inkluderande samhälle? Vem har ansvar och vad kan envar göra? Exemplifiera och problematisera! (Tex: Världsledare, politiker, journalister, artister, idrottsutövare, idrottsledare, lärare, religiösa ledare, influencers, du..
"Välkommen till Av fri vilja – Brottsoffermyndighetens utbildning och lärarhandledning om Sveriges sexualbrottslagstiftning. Den här webbplatsen finns till för dig som vill undervisa om sexualbrottslagstiftningen, sexualbrott, normer och frivillighet."
Så inleds detta helt nya material som riktar sig till oss som undervisar om sexualbrott, normer och frivillighet! Klicka på länkarna så kommer du till detta utmärkta material!/Charlotte
Hämtat från RFSUs sida:
”Samhällskroppen – om samhälle, kön och sexualitet” innehåller ett 20-tal artiklar av forskare och andra kvalificerade skribenter, som belyser sexualitet och kön ur en mängd perspektiv: Barnbegränsning på 1930-talet, flyttningsmönster, oskuldskrav, sexualteorier, pornografi och föreställningen om den svenska synden, sexualpolitik i FN och mycket mer.
Materialet har tagits fram i relation till innehållet i kurs- och ämnesplanerna för de samhällsorienterande ämnena.
Till höger hittar du direktlänk till materialet på RFSUs sida.
Vill du ladda ner materialet gratis som pdf så gör du det här:
https://rfsu.ineko.se/Files/sv-SE/31376/RelatedFiles/samhallskroppen.pdf
Du kan också läsa mer om det här:
Text hämtad från SO-rummet:
Alla människor har rätt att själva styra över sitt liv och välja vem man vill vara eller hur man vill leva. En grundläggande del av det är att hitta sin identitet. Några viktiga delar av en människas identitet är kön, sexuell läggning, etnicitet och klass. Alla dessa attribut påverkar hur vi formas som personer - hur vi tänker och känner och vilka olika val vi gör i vårt liv.
Klicka på de infogade sidorna här till höger för att komma till det material som finns i So-rummet. (Det innehåller texter, flera länkar till sidor om tex genus, kvinnohistoria, individers utveckling av identitet mm.
Jag klistrar också in länk till startsida i denna del av So-rummet, samt de frågorna som finns för elever att arbeta med:
Startsida so-rummet om SOR: https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/individers-och-gruppers-identitet-och-relationer/sexualitet-konsroller-och-jamstalldhet
Frågor till texten:
Vad menas med socialisation?
Ge exempel på hur socialisationen påverkar skapandet av vår personliga identitet.
Ge exempel på positiva normer. Motivera.
Ge exempel på negativa normer. Motivera.
Vad menas med sexualitet?
Beskriv kortfattat hur synen på sexualitet och könsroller förändrats med tiden?
Förklara begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Vad är diskrimineringsgrunderna till för?
Vad menas med genus?
Ta reda på:
Hur framställs könsroller och familjemönster i dagens barnböcker?
Leta fram din skolas likabehandlingsplan (alla skolor har en sådan) och jämför med diskrimineringsgrunderna i texten här ovanför.
Diskutera:
Arbeta i grupper och diskutera vilka normer som gäller på skolgården, i klassrummet, i skolmatsalen och i biblioteket på din skola.
Fundera på vilka normer som är bra och vilka som är dåliga i din klass och på din skola. Motivera varför de är bra eller dåliga.
Finns det några normer som du själv tycker är lite "annorlunda" i din omgivning (t.ex. bland vänner eller andra grupper du är i kontakt med)?
Upplever du att det råder jämställdhet i din klass och på din skola? Motivera.
Vad kan du göra om du själv eller någon annan blir diskriminerad på din skola?
Förslag från lärare på lektioner som tar upp hedersrelaterade normer:
Äktenskapsnormer och lagstiftning - ett exempel från undervisning i svenska som andraspråk
Husan Annas historia – ett exempel från grundskolan
Manligt, kvinnligt eller mänskligt? - ett exempel från tematiska studier i gymnasiet
Här finns förslag på övningar som kan användas i klassrummet:
https://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/222000-222999/222798-2_DorForDig_LHANDLEDNING.pdf
Dör för dig passar väl in i de nya skrivningarna om sexualitet, samtycke och relationer på gymnasiet. För gymnasielärare som vill använda lärarhandledningen i ämnesundervisning finns förslag på kursplanskopplingar sist i detta dokument. Sist hittas även fakta om vad som är brottsligt enligt lagen och kontaktuppgifter till hjälp för våldsutsatta, våldsutövare och åskådare.
Serien kan användas inom teman och undersökningar av maskulinitetsnormer och maktanalyser av våld och kön, utifrån: I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionens om barnets rättigheter”.
Den här filmen är 4 minuter lång och är så tydlig att det inte går att missa vad som händer i den trots att huvudpersonerna pratar tyska (det går att texta den på engelska).
Filmen handlar om några unga människor som är på väg i bilen när de ser en olycka och stannar till. De filmar och tar selfies.
I lärarhandledningen finns många bra frågor att arbeta med kopplat till netikett och bruk av sociala medier. Även om materialet är skapat för yngre åldrar så tycker jag det funkar lika bra på högstadiet och gymnasiet. Se det!!
https://www.levandehistoria.se/klassrummet
Ur samhällskunskap 1b:
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Lektionsförslag:
Diskutera i smågrupperna:
1/ Unga efterlyser enligt rapporten att skolan tar ett större ansvar för samtal om porr. Vad tyckte ni om RFSUs förslag på lektion om porr (plus/minus). Skulle ni själva vilja delta i en sån lektion? Motivera era svar!
2/ Hur spelar dagens informationsteknik och medier roll för förmedling av sexualitet, samtycke och relationer tycker ni?
3/ Hur tycker ni att en bra lektion om skildring av sexualitet, samtycke och relationer i olika medier, tex porr, borde vara upplagd för gymnasieelever? Vem tycker ni ska leda sådana lektioner? Hur viktigt är det att lärare inte moraliserar tycker ni?
4/ Enligt en internationell studie så uppger 10% av barn, så unga som 9-10 år, att de har kommit i kontakt med porr. Om ni som äldre elever skulle skapa en lektion för barn i säg årskurs 3 på lågstadiet om porr - Hur skulle den vara upplagd då? Vad skulle ni ta upp och inte ta upp? Hur? Varför?
5/ Porrfilter i skolan - bra eller dåligt? Diskutera!
Tips från Kalle Norwald i samhällskunskap:
Kanske det allra viktigaste ämnet ur ett sexologiskt perspektiv. Kort och gott: Prata om sex och makt! Vad är maktordningar och hur påverkas eleverna av det i vardagen? Att i samhällskunskapen prata om hur våra tilldelade kön påverkar oss utifrån de könsnormer som etsat sig fast i oss skulle ge stora vinster. Det är positivt att se över hur mänskligheten historiskt sett har strukturerat normativa system, och som vi idag håller hårt i. Det är på det viset vi ger oss chansen att förändra normerna och våra förhållningssätt till dem.
Läs artikeln "Filippa testade Onlyfans i två veckor" tillsammans med klassen.
Låt eleven diskutera i grupper:
Vad är Onlyfans för något? Vilka är det som följer / lägger upp saker där? (siffror finns i artikeln)? Hur hittar unga till Onlyfans?
Vad kan det finnas för orsaker till att unga människor skaffar ett konto där?
Om din lillasyster berättade att hon hade ett konto där, vad hade du sagt då? Varför?
Vilka möjligheter ser du med Onlyfans? Vilka risker?
I artikeln står bland annat: "Meghan Donevan, forskare på organisationen Talita som hjälper människor ut ur prostitution och pornografi, har varnat för att gränsdragning på sajten kan vara svår – speciellt i tider som dessa. "
Hur tänker du kring det?
"I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter."
När vi pratar om relationer och brott och våld är det viktigt att finna en balans mellan risk- och friskperspektiv. Hur skulle ett lektionskoncept som elever skapar för yngre se ut?
Tips: Låt gymnasieeleverna bygga (fiktiva?) lektioner för yngre elever:
Som utgångspunkt för arbetet kan de ha följande sidor:
1/ URs film om våra unga och våldet - hälften av de unga som utsätts för våld i sin parrelation undviker att berätta för sin familj (finns här jämte)
2/ Rapport från BRÅ:
3/ https://skolvarlden.se/artiklar/elever-skolans-sexualundervisning-behover-forbattras
4/ Polismuseet: Våld i nära relationer (länk till vänster).
Låt eleverna arbeta i grupp och låt dem sedan redovisa muntligt och skriftligt för varandra:
När tycker de att undervisningen ska ges till de yngre eleverna? I vilken årskurs? Varför?
Hur tycker de att undervisning om relationer ska ges? Undervisningen ska ha en balans mellan risk- och friskfaktorer och ge de yngre får verktyg att skapa goda relationer.
Materialet har flera bra förslag på diskussionsfrågor och övningar, bland annat i samhällskunskap (för såväl högstadiet som gymnasiet).
Materialet hittar du i sin helhet här! Uppgifter kopplade till Samhällskunskap finns på sidan 10-11.
Diskussionsfrågor
1. Hur tror ni att förväntningar om killigt och tjejigt styr vilka val av ex idrott, studier och jobb som vi gör? Hur fria är våra livsval egentligen?
2. När en bebis föds är ofta en av de första frågorna om barnet är en flicka eller pojke, varför tror ni det är viktigt att veta? Vad får detta för effekter på barnets identitetsskapande på sikt tror ni?
3. Varför anses vissa kläder, mönster och färger passa bättre på ett kön och sämre på ett annat? Hur tror du att dina egna val av kläder styrs av förväntningar på killigt och tjejigt?
Övning 2 i samhällskunskap i SLIs material:
Låt eleverna göra två kollage tillsammans, ett med alla män de hittar i reklamannonser i tidningar och ett med alla kvinnor de kan hitta i reklamannonser i tidningar.
Diskutera sedan tillsammans kring de två kollagen, vilka och budskap som finns i bilderna?
Vilka konsekvenser har normerna för enskilda människor och för samhället i stort?
Fundera kring etnicitet, funktionsnormer, könsuttryck, skönhetsideal när ni tittar på bilderna.
Avsluta övningen med att låta eleverna enskilt skriva och diskutera hur de tror att den ensidiga och stereotypa gestaltningen av män och kvinnor påverkar ungdomars identiteter och kroppsuppfattning.
Material: Veckotidningar, dagstidningar, stora papper, färgpennor, lim
Förslag på Temauppgift i samhällskunskap
Låt eleverna läsa målen och sedan diskutera samt undersöka hur vi i världens olika skolor arbetar med att medvetandegöra samt införliva målen genom läroplanen:
1/ Läs tillsammans i helklass Mål 5 i Agenda 2030.
2/ Läs sedan parvis den svenska läroplanens inledande kapitel om Normer och Värden. Stryk under de delar / lydelser som du tycker verkar hänga direkt ihop med mål 5 3/ Det finns även delar som här ihop med andra mål i Agenda 2030 - kan ni se vilka mål det är?
4/ Genomgång av svaren i storgrupp. Har ni hittat samma saker?
Dela in er i grupper:
5/ Varje grupp ska nu undersöka vad som görs på er skola för att införliva mål 5 och målen vad gäller normer och värden:
Finns det till exempel en aktiv likabehandlingsgrupp? Vad gör den och vilka består den av?
Hur ser skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering ut?
Hur organiserar skolan undervisning i sexualitet, samtycke och relationer?
Hur arbetar lärarna med jämställdhet under lektionerna och på rasterna? Vad görs i de olika kurserna?
Grupper kan också fördjupa sig i läroplanen i ett annat land. Kanske ska olika grupper arbeta med olika länder?
a/ nordiskt land
b/ europeiskt land
c/ afrikanskt land
d/ asiatiskt land
Ta reda på: Hur ser skrivningarna om normer, värden och jämställdhet ut i valt lands läroplan? Vilka likheter och skillnader finns det i undersökt lands läroplan och den svenska?
Redovisa muntligt för varandra där varje grupp får en powerpointbild var att redovisa till.
Diskutera i tvärgrupper efter redovisningarna:
Var kan var och en av oss göra?
Vad kan hända om vi inte når målen med agenda 2030?
Är den plan som finns vad gäller uppföljning av de globala målen "good enough" tycker ni eller vad tycker ni hade behövts?
Globala målen, enkelt förklarat från FN. Här är ett par av filmerna, samt lärarhandledning. Perfekt material för yngre grupper, elever som behöver enklare svenska osv.
I engelskasektionen finns förslag till lektion om FGM, eller female genital cutting, kopplat till världsläget. Här finns möjlighet till samarbete mellan ämnena tänker jag!?
https://sites.google.com/educ.goteborg.se/sor/%C3%A4mnesintegrera/engelska