likabehandling

Om Diskriminering & Trakasserier, Sexuella Trakasserier, Kränkande behandling och mobbning.

Startsida. Läs mer om de olika delarna och hur skolorna kan arbeta genom att klicka på de olika orden ovan!

Vad innebär likvärdighet? Vad innebär likabehandling? Hur ska och kan man arbeta?

Skolorna är inte längre skyldiga att ha en likabehandlingsplan. Det betyder inte att arbetet ska upphöra, tvärtom är det viktigare än någonsin, det visar inte bara #metoo utan också läroplanens skrivningar om skolans ansvar att arbeta med Normer och värden. Skolorna har dessutom en skyldighet att ha en plan mot Diskriminering och kränkande behandling. Denna är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Likabehandlingsarbetet finns för att:

Utjämna skillnader

Medvetandegöra om hindrande normer

Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar

Bidra till att att var och en ska känna sig delaktig och får samma chans att lyckas utifrån sina förutsättningar

Det viktiga är inte själva planen utan ARBETET med den.

För att det ska bli ett levande arbete med tydliga mål för varje år, använd med fördel Kvalitetshjulet, där hur man följer upp/utvärderar och när detta ska ske och vem som har ansvaret, skrivs in.

Likabehandlingsarbetet ska vara:

FRÄMJANDE - Arbete som sker ständigt, involverar all personal och alla elever och arbetet ska ske utan förekommen anledning.

FÖREBYGGANDE - Här handlar det om kartläggning; att tar reda på vad som är mindre fungerande, analysera och sedan och förebygga för att sådant inte ska hända

ÅTGÄRDANDE - Här handlar det om våra rutiner och dokumentation och uppföljning; vad gör vi och hur agerar vi när något har hänt

I skolverkets filmer "Främja, förebygga, åtgärda" reds begreppen ut.

SOS-arbetet är en del av likabehandlingsarbetet.

"Olika är normen"

Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram ett inspirationsmaterial som beskriver hur kommuner och skolor kan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer. Målgrupper är politiker, förvaltning, rektorer, lärare och elevhälsoteam. Materialet beskriver framgångsfaktorer, processen, arbetet med anpassningar och stöd samt elevhälsan som resurs.

Länk till materialet: webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-522-6.pdf?issuusl=ignore

Skolverkets filmer samt sammanfattning av innehållet.

Det främjande arbetet

Enligt Skolverket är detta det svåraste arbetet eftersom:

Detta arbete är det arbete som behöver göras utan förekommen anledning och ska alltid pågå och involvera alla.
Man måste "blanda in sig själv". Här handlar det om att jobba med all personals värdegrunden, attityder, värderingar och normer. Vilka normer finns på skolan som bidrar till utanförskap och exkludering?
Det främjande arbetet utgår från friskfaktorer - Alla ska känna att de får vara den man är och vill vara. Det handlar om bemötande.
Syftet är att skapa en god arbetsmiljö, ett gott och tryggt klassrumsklimat, goda relationer.
Arbetet för att skapa respekt, demokrati, solidaritet, tolerans och trygghet "gör sig inte av sig själv utan kräver fokus och hårt arbete"
Nyckelord: Öppenhet, tydligt ledarskap, skapa relationer.
Trivselråd, trivselenkäter, aktivt & kontinuerligt likabehandlingsarbete.
Skolan måste ligga i fas med vad som parallellt sker på sociala medier.
Genom att anta ett normkritiskt förhållningssätt synliggörs normer.

2. Det förebyggande arbetet

Här handlar det om att avvärja risker som man identifierar i verksamheten. Här förebygger vi så att kränkande behandling, trakasserier och diskriminering inte händer. För att veta vad det är man ska förebygga måste man göra en kartläggning:

identifiera platser och situationer som upplevs som otrygga för eleverna. Här ingår såväl den fysiska miljön som sociala medier.
ta sig tid att analysera och sätta upp mål för vad som behöver ändras.
utifrån analysen måste man planera åtgärder, bestämma vem som har ansvar för att det sker. Detta måste sedan följas upp,
det är synnerligen viktigt att barn och elever får möjlighet att medverka i analysen och att diskutera vad kartläggningen visar. Att få vara med och komma med förslag på vad man ska göra åt det.
Vuxenkränkningar är mer förekommande än man ofta tror. 4/10 anmälningar till BEO handlar om vuxenkränkningar. Olika situationer som kan uppstå i tex klassrummet måste diskuteras före de sker.
Husmodellen kan vara en god utgångspunkt vid kartläggning.
Föräldramöte, utvecklingssamtal, enkäter. Rastvärdar, inga håltimmar.

3. Det åtgärdande arbetet:

När någon har upplevt trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling måste det finnas fungerande rutiner för åtgärder som alla känner till och följer. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad.

Det som hänt ska direkt uppmärksammas, utredas och man måste säkerställa att det inte händer igen genom att man vidtar åtgärder.

Utredning och åtgärder måste dokumenteras och följas upp flera gånger så att man vet att effekterna verkligen blivit de som avsetts och situationen varaktigt har lösts.

Vid kartläggningar blir denna dokumentation viktig för att se mönster och för att förstå vilka åtgärder som fungerat.

Sedan 20/7-2011 har Skollagen, 6 kap. 10§ förstärkts så att all personal nu har anmälningsskyldighet till rektor när man får reda på något eller misstänker att någon kränks, trakasseras eller diskrimineras. Detta får inte bagatelliseras av en del vuxna, vilket görs idag, menar BEO. Det finns inget utrymme att "sålla" för de anställda.

Rektorer har skyldighet att anmäla till huvudman.

Begreppen: Likvärdighet Normkritik Diskriminering Trakasserier Kränkningar

Likvärdighet

betyder att alla ska ha samma möjlighet att lyckas. Därför kan inte allt vara lika för alla - alla har ju inte samma förutsättningar.

exempel: En elev med dyslexi kan behöva läshjälp på prov och extra lång tid på sig samt ordbehandlingsprogram, en elev med diagnos inom autismspektrat bildstöd och korta tydliga arbetspass, en elev som läser svenska som andraspråk rätt att använda översättningsapp på matteprovet.

Normkritik

handlar om att man aktivt synliggör och kritiskt granskar de normer som råder både i undervisningen och på skolan. Att man identifierar de normer som hindrar att alla får vara med och känner sig välkomna, värdefulla och inkluderade och att man ifrågasätter och förändrar dessa normer.

T ex: Om bara en viss kategori elever befinner sig i uppehållsrummet, vad beror det på? Vilka författare väljer man att läsa på svenskan? Vilka får vara med på Mässan och varför då?

Lagens definition av diskriminering

En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas/blir sämre behandlad/får sämre förutsättningar eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna

kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder.

Trakasserier

Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar.

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

Trakasserier och sexuella trakasserier är ett beteende som är oönskat. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Den utsatta behöver tydliggöra att den inte vill.

Kränkande behandling:

Så kallas alla former av behandling som kränker en elevs värdighet och där det inte går att härleda till de sju diskrimineringsgrunderna.

Sedan den 1 juli 2011 är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev eller ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolan skyldig att anmäla detta till rektorn/förskolechefen.

En rektor/förskolechef som får kännedom om att en elev eller ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen.

Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och elever upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn/förskolechefen eller huvudmannen.