Embedded Files
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Senast uppdaterat 10/09-2025
På denna sida får du lära dig mer om hedersförtryck. Du får tips på lektionsmaterial, poddar och webbutbildningar. Här hittar du också UBFs rutin samt metodstödkort för hantering av ärenden, samt kontaktuppgifter för stöd i arbetet. Här finns också UBFs film Heder - vad handlar det om.
På denna sida får du lära dig mer om hedersförtryck. Du får tips på lektionsmaterial, poddar och webbutbildningar. Här hittar du också UBFs rutin samt metodstödkort för hantering av ärenden, samt kontaktuppgifter för stöd i arbetet. Här finns också UBFs film Heder - vad handlar det om.
Digitala navet:
Digitala navet:
UBFs rutin för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ligger under "Att motverka diskriminering och kränkande behandling" .
Rutinen och metodstödkorten hittar du också via direktknapparna nedan.
*****
regionalt stödcentrum heder
regionalt stödcentrum heder
Vi finns för Dig som är yrkesverksam och behöver stöd i hur du ska hantera ärenden. Hit kan också de som är utsatta vända sig.
Vi finns för Dig som är yrkesverksam och behöver stöd i hur du ska hantera ärenden. Hit kan också de som är utsatta vända sig.
Ur Utbildningsförvaltningens metodstödkortsmaterial:
Ur Utbildningsförvaltningens metodstödkortsmaterial:
"En av de saker som skiljer hedersrelaterat våld och förtryck från andra typer av våld i nära relationer är att våldet syftar till att bevara, eller återupprätta, en familjs heder inför en specifik omgivning. Förutom de närmsta familjemedlemmarna är ofta andra släktingar aktiva i kontroll- och våldsutövningen då släktens medlemmar kan ha stort inflytande över varandra.
"En av de saker som skiljer hedersrelaterat våld och förtryck från andra typer av våld i nära relationer är att våldet syftar till att bevara, eller återupprätta, en familjs heder inför en specifik omgivning. Förutom de närmsta familjemedlemmarna är ofta andra släktingar aktiva i kontroll- och våldsutövningen då släktens medlemmar kan ha stort inflytande över varandra.
Systematiska kränkningar med grund i traditionella och kollektivistiska föreställningar om vad som utgör ett hedervärt beteende drabbar framförallt flickor och unga kvinnor, men även pojkar och unga män samt hbtq-personer. I hedersrelaterat våld och förtryck ingår även handlingar som könsstympning, barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade uppfostringsresor. "
Systematiska kränkningar med grund i traditionella och kollektivistiska föreställningar om vad som utgör ett hedervärt beteende drabbar framförallt flickor och unga kvinnor, men även pojkar och unga män samt hbtq-personer. I hedersrelaterat våld och förtryck ingår även handlingar som könsstympning, barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade uppfostringsresor. "
Ungdomsmottagningen & vulvamottagningen - kontakt:
Ungdomsmottagningen & vulvamottagningen - kontakt:
Särskilt sårbara grupper:
Särskilt sårbara grupper:
- Elever med en intellektuellt funktionsnedsättning
- Elever som är hbtqi-personer
Dessa två grupper lyfts fram som särskilt sårbara utifrån en hederskontext då de löper risk för att giftas bort i ett barn- eller tvångsäktenskap.
Detta framkommer i rapporten Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige från MUCF 2022 (Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor) länk samt TRIS rapport Gömd och glöm (2020).
Centrala teman i rapporten handlar om målgruppens inskränkningar i friheten att ingå sambo-, kärleks- och sexuella relationer med vem man vill, samt inskränkningar i valet av framtida partner. Risken att utsättas av tvångsäktenskap eller att vilseledas in i ett äktenskap som man inte förstår innebörden av, har också varit ett framträdande tema. Länk
I ett välbesökt och filmat seminarium länk arrangerat av MUCF från 2023 berättar de mer om rapporternas innehåll och gruppernas utsatthet.
Nationellt stödcentrum heder
Nationellt stödcentrum heder
Nationellt centrum för kvinnofrid har öppnat stödtelefonen "Rätt att välja" dagligen från 7-21. Tfn 020-57 70 70. Den riktar sig till personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för våld i hederns namn.
NCK driver även
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
Stödlinjen män 020-80 80 80
Stödlinjen transpersoner 020-55 00 00.
Webbutbildningar
Webbutbildningar
Webbutbildning
Mellan tradition och ansvar är en webbutbildning för personal inom skolan och socialtjänsten. Utbildningen består av tre delar och är tänkt som en första inblick i ämnet.
Webbutbildning för yrkesverksamma
Webbutbildning för yrkesverksamma
Utbildningen vänder sig till dig som arbetar inom skola eller socialtjänst och är tänkt att fungera som en första inblick i ämnet.
Utbildningen är uppbyggd som en interaktiv berättelse i tre delar och till varje del följer ett antal reflektionsfrågor som du kan reflektera över på egen hand, eller tillsammans med kollegor i grupp. Varje del i den interaktiva berättelsen tar mellan 10 och 15 minuter att gå igenom.
För att få del av all relevant information är viktigt att du går kursen i sin helhet och går till respektive kapitel i tur och ordning.
Skolverkets poddar om hedersförtryck
Skolverkets poddar om hedersförtryck
Charlotte Persson, lärare och Agneta Wessman Alsin, rektor på Angeredsgymnasiet.
att organisera arbetet mot hedersförtryck
att organisera arbetet mot hedersförtryck
Förra några år sedan blev jag och min rektor Agneta Wessman Alsin tillfrågade av skolverket att dela med oss av Angeredsgymnasiets erfarenheter av arbete mot hedersrelaterat våld. Det hela resulterade i att vi i augusti innan skolstart klev in i en studio för att göra en podd om organisation av arbetet, och en podd om att arbete med hedersfrågor i undervisningen. Poddarna har sedan lyssnats på över 900 gånger och är en del av skolverkets utbildning vad gäller hedersrelaterat våld. För er som vill ta del av dem kan ni hämta dem från soundcloud, se nedan.
Stödhandbok prata med föräldrar och material samt Vad skrivs om heder i läroplanen?
Stödhandbok prata med föräldrar och material samt Vad skrivs om heder i läroplanen?
Ladda ner material
Ladda ner material
Materialet har nu har testats och utvärderats av projektets pilotgrupper samt att den reviderats av IOMs (International Organization for Migration) expertgrupp.
Saxat från Göteborgs stads enhetssida:
Metodhandboken Prata med föräldrar
Metodhandboken Prata med föräldrar
Prata med föräldrar är en metodhandbok som ska ge ett stöd i att skapa tillitsfulla dialoger och möten med de föräldrar vi möter. Den är dels tänkt att fylla på läsarnas kompetens, dels att uppmana till reflektion och samtal om hur vi tänker och agerar när det gäller ämnen som kan vara svåra att prata om. Boken bidrar med handfasta tips för tillitsskapande och öppna samtal om potentiellt svåra ämnen, till exempel genom att prata utifrån bilder som är särskilt framtagna för bokens olika teman.
Handboken är uppdelad i sju teman. De tre första fokuserar på samtal och reflektion om vad föräldrarna har med sig och vad du som personal eller föreningsaktiv har med dig in i mötet. Bokens andra hälft tar upp viktiga delar i ett tillitsstärkande och våldsförebyggande arbete. Det är också områden som både föräldrar och personal efterfrågat mer vägledning och kunskap kring bland annat: Våld i nära relationer, Barns rättigheter, Roller i familjen, samt Hedersrelaterat våld och förtryck.
Innehållet baseras på erfarenheter från kursen Förälder
i nytt land som samhällsorienterande insatser håller.
"Hedersrelaterat våld och förtryck" är en del av skolans prioriterade områden och faller in i Läroplanen under Normer och Värden: "Maktstrukturer kopplade till kön och föreställningar om heder", detta för att inkludera våld i nära relationer och våld kopplat till sexuell identitet.
"Hedersrelaterat våld och förtryck" är en del av skolans prioriterade områden och faller in i Läroplanen under Normer och Värden: "Maktstrukturer kopplade till kön och föreställningar om heder", detta för att inkludera våld i nära relationer och våld kopplat till sexuell identitet.
Här kan du lära dig mer om vad detta innebär, hur det drabbar unga och hela dens nätverk, signaler man kan behöver vara uppmärksam på och vilken hjälp som finns att få. Du kommer också få lära dig mer om strukturerna bakom hedersförtrycket (kollektivet är överordnat individen) och även här vilka signaler du bör vara uppmärksam på.
Som pedagog är det viktigt att ha denna kunskap, dels för att kunna upptäcka utsatta personer i tid, men också för att kunna undervisa om dessa frågor på ett bra sätt. På sidan finns material om hur du kan undervisa, läsa och filmtips, samt länkar till var du kan lära dig mer och vart både du som yrkesverksam och unga kan vända sig för att få stöd.
/Charlotte
Hur upplever unga hedersutsatta ssr-undervisningen?
Hur upplever unga hedersutsatta ssr-undervisningen?
Vilket lektionsmaterial kan jag använda?
Vilket lektionsmaterial kan jag använda?
Killars röster:
Killars röster:
"Killars röster är till för dig som vet att något känns jobbigt, men inte vet vad. För dig som vill vara dig själv, men inte känner att det är möjligt."
Verksamhetsledare Azam Qarai berättar om Killars röster, vad det är och hur det kom till och hur materialet kan användas!
Killars röster: Poddserie i tre avsnitt
Josef har hela sitt liv levt i två världar, två världar med olika normer, värderingar och förväntningar.
Nu måste han bestämma hur han ska gå vidare. Följ med Josef när han med sina vänner från förr tvingas ta ett beslut som kommer påverka resten av hans liv.
Lyssna på poddserien om Josef i tre avsnitt. Varje avsnitt är ca tio minuter och serien är inspirerad av intervjuer med unga killar.
I "Boken" - kan du höra uppläsningar av olika killars berättelser.
Det är livsberättelser från unga personer som lever i en hederskontext. Dessa berättelser har bearbetats, anonymiserats och samlats i en bok du kan ladda ner här nedan. De finns också inspelade - klicka på bilden till vänster för att lyssna! Riktigt bra som utgångspunkt för samtal om heder och för att ge fler perspektiv på hur heder kan drabba pojkar.
Varje berättelse svarar på hur det blir när ens vilja krockar med den kontext en befinner sig i. De svarar på frågan “berätta om en gång du haft ett dilemma”.
Vill du ha fysiska kopior av boken? Maila i såfall till info@killarsroster.se
Uppgift i svenska:
Uppgift i svenska:
Låt eleverna läsa "Gjorde jag rätt som flydde för mitt liv" - en berättelser som är hämtad från verkligheten. Berättelsen har avidentifierats för att skydda personerna.
Låt eleverna läsa "Gjorde jag rätt som flydde för mitt liv" - en berättelser som är hämtad från verkligheten. Berättelsen har avidentifierats för att skydda personerna.
Diskutera i smågrupper:
Diskutera i smågrupper:
Vad tror ni hade hänt om inte flickan i berättelse hade flytt för sitt liv? Motivera era svar.
Vad tror ni hade hänt om inte flickan i berättelse hade flytt för sitt liv? Motivera era svar.
Skriv en fortsättning på berättelsen:
Skriv en fortsättning på berättelsen:
Inled med "10 år senare".
Inled med "10 år senare".
Kort informationsfilm från RFSU.se/upos (Utbildning på olika språk) om hedersrelaterat förtryck. Går mycket bra att visa i klassrummet.
Kort informationsfilm från RFSU.se/upos (Utbildning på olika språk) om hedersrelaterat förtryck. Går mycket bra att visa i klassrummet.
Filmen finns på 11 olika språk; och man väljer språk direkt från följande sida: www.rfsu.se/upos
Bland annat kan man få berättarröst på engelska, turkiska, somaliska, dari, arabiska, persiska, thailändska, ryska.
Förslag på hur du kan arbeta:
Det viskas
Det viskas
Hundratusentals barn och unga i Sverige kan inte själva få välja vem de ska gifta sig med och / eller lever med begränsande normer och regler. Vi ska nu se en bit ur dokumentären "Det viskas" av Ammar Saad där vi får möta:
Hundratusentals barn och unga i Sverige kan inte själva få välja vem de ska gifta sig med och / eller lever med begränsande normer och regler. Vi ska nu se en bit ur dokumentären "Det viskas" av Ammar Saad där vi får möta:
1/ Sahar Almashta som förklarar hur betydelsen av begreppet heder skiljer sig åt mellan Sverige samt länder i mellanöstern. (12.50-13.35)
2/ Dilek Baladiz, socionom, familjebehandlare, verksamhetsledare på Origo. Hon berättar hur hennes förening vill stötta ungdomar och familjer "att hitta en kompromiss" mellan det liv barnet vill leva och de liv familjen vill att det ska leva. (13.40-14.45)
3/ Anhar Barakat, Sharaf Hjältar, ung kille från Irak som berättar om sin situation och hur det ledde till att han var tvungen att göra ett val. Han menar att "Det som var rätt val i föräldrarnas hemland är inte rätt när man ska leva här i Sverige" (14.49-15.50)
Ammar Saad har bakgrund i Bagdad och är fotograf och filmare. Filmen är till stor del på arabiska med svensk text, samt till viss del på svenska. Den utspelar sig i Sverige.
Diskutera:
Diskutera:
1/ Vilket stöd kan ungdomar som lever i den situation som Dilek beskriver i filmen behöva?
1/ Vilket stöd kan ungdomar som lever i den situation som Dilek beskriver i filmen behöva?
2 Vad kan vara en rimlig kompromiss?
2 Vad kan vara en rimlig kompromiss?
3/ Hur tycker ni att skolan kan stötta ungdomar som befinner sig i Anhars situation?
3/ Hur tycker ni att skolan kan stötta ungdomar som befinner sig i Anhars situation?
4/ Hur får man till en lyckad integration?
4/ Hur får man till en lyckad integration?
I TRIS film "10 minuter av frihet" har TRIS valt att i rollerna casta personer med ursprung i Mellanöstern. Vi vet dock att hedersförtrycket finns på många fler ställen än i Mellanöstern.
I TRIS film "10 minuter av frihet" har TRIS valt att i rollerna casta personer med ursprung i Mellanöstern. Vi vet dock att hedersförtrycket finns på många fler ställen än i Mellanöstern.
Diskutera:
Diskutera:
Kom med förslag på hur man skulle kunna göra när man castar till en film om hedersförtryck för att inte stigmatisera / peka ut vissa grupper i samhället som bärare av hedersförtryck?
Så här arbetade vi på Angeredsgymnasiet med denna film när den var ny:
Ung, modig och ofri
Ung, modig och ofri
Filmen "Ung, modig och ofri" (2013) utgår från två unga tjejer som har upplevt begränsningar och förtryck under sin uppväxt. De har båda lämnat sina familjer och berättar hur de har bemötts av myndigheter. I filmen intervjuas även aktörer från olika verksamheter om hur de arbetar med och bemöter hedersförtryck.
Lästips
Lästips
Länsstyrelsen Östergötland – Nationellt kompetensteam
Länsstyrelsen Östergötland – Nationellt kompetensteam
Regeringen har gett Länsstyrelsen Östergötland i uppdrag att utveckla ett nationellt kompetensteam. Det Nationella Kompetensteamet samordnar och stödjer arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer som till exempel barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor
Du som är yrkesverksam hittar mycket information och material som du kan använda på Nationella kompetensteamets hemsida: www.hedersfortryck.se
Nationella kompetensteamet har också en stödtelefon dit du kan ringa för att få råd och konsultation i situationer där barn och vuxna är utsatta, eller som du misstänker riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Nationella stödtelefonen är öppen helgfria vardagar, måndag till fredag, kl. 09:00-16:00. Telefonnumret är 010-223 57 60.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck
Dialoga har i uppdrag att samordna Göteborgs Stads arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Samordningen sker utifrån följande fem utvecklingsområden:
Stöd till utsatta individer
Stöd till yrkesverksamma
Kompetensutveckling
Samverkan
Förebyggande arbete
Kompetensutveckling för medarbetare i Göteborgs Stad
I Göteborgs Stad finns olika verksamheter som på ett eller annat vis berörs eller kan komma att beröras av hedersrelaterat våld eller förtryck. Det handlar till exempel om skolan och individ- och familjeomsorgen. Utifrån samordningsuppdraget erbjuder Dialoga kompetenshöjande insatser för medarbetare i staden.
Genom att kunskapen hos stadens medarbetare höjs, ökar möjligheten till att fler utsatta individer upptäcks och får tillgång till rätt stöd och hjälp.
Resursteam heder – stöd för medarbetare och utsatta
I Göteborgs Stad finns sex mobila team som arbetar specialiserat mot hedersrelaterat våld och förtryck. Resursteam heder är stöd för dig som möter utsatta i ditt yrke, men vänder sig också direkt till utsatta. Teamen samordnas centralt av en samordnare på Dialoga. Du hittar kontaktuppgifter via länkarna nedan.
Kontaktuppgifter till teamen - klicka här
Kontaktuppgifter till den centrala samordnaren - klicka här
Institutet mot Hedersförtryck startades av Lasse Kurator och erbjuder allt från fortbildning till en samlad kunskapsbank med artiklar, pågående forskning och minnessida med bilder och fakta om unga personer som dödats av det hedersrelaterade våldet. Läs mer på hemsidan!
Institutet mot Hedersförtryck startades av Lasse Kurator och erbjuder allt från fortbildning till en samlad kunskapsbank med artiklar, pågående forskning och minnessida med bilder och fakta om unga personer som dödats av det hedersrelaterade våldet. Läs mer på hemsidan!
Institutet Mot Hedersförtryck
Olivedalsgatan 14, 413 10 Göteborg 0702 97 76 14, heder.imh@gmail.com
Beställ materialet "Ung och fri"
Studiematerialet har sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Genom att använda ”Ung och fri – eller?” i undervisningen uppmuntras eleverna att diskutera hedersproblematiken, såsom tvångsäktenskap, familjens förväntningar, rättigheter och kulturkrockar ur ett annat perspektiv utan att det blir privat. Studiematerialet kan även bidra till att öppna upp för samtal om den egna utsattheten.
Studiematerialet har sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Genom att använda ”Ung och fri – eller?” i undervisningen uppmuntras eleverna att diskutera hedersproblematiken, såsom tvångsäktenskap, familjens förväntningar, rättigheter och kulturkrockar ur ett annat perspektiv utan att det blir privat. Studiematerialet kan även bidra till att öppna upp för samtal om den egna utsattheten.
Flera film- och boktips på tema heder (Tack dialoga!)
Flera film- och boktips på tema heder (Tack dialoga!)
Sextonåriga Nisha bor i Oslo och lever ett dubbelliv.
Hemma följer hon strikt familjens pakistanska traditioner, men med sina vänner lever hon ett vanligt norskt tonårsliv.
När hennes pappa kommer på henne med att ha en pojkvän, skickas hon till Pakistan – ett land där hon aldrig tidigare varit.
Hemma följer hon strikt familjens pakistanska traditioner, men med sina vänner lever hon ett vanligt norskt tonårsliv.
När hennes pappa kommer på henne med att ha en pojkvän, skickas hon till Pakistan – ett land där hon aldrig tidigare varit.
Unorthodox är serien som välte Netflix 2020. I centrum står filmens huvudkaraktär Esty, som flyr till lett liberalt Europa från en ultrakonservativ grupp judar i new York och sitt barnlösa och smärtsamma äktenskap. Men att lämna gruppen är ingenting man gör ostraffat, och hack i häl på henne är både hennes make och en av gruppen utsedd person ska övertala henne att återvända.
Stjärnlösa nätter finns både i lättläst och vanlig version. I filmen ovan intervjuas författaren Arkan Assad av Malou. Filmen har några år på nacken, men håller än och är en mycket bra utgångspunkt för samtal om heder. Vem drabbar hedersförtryck? Hur kan det se ut? Varför finns det och vad händer om man inte går med på det som kollektivet vill?
Informationsfilmer om heder från rädda barnen:
Informationsfilmer om heder från rädda barnen:
Filmen "Ung, modig och ofri" utgår från två unga tjejer som har upplevt begränsningar och förtryck under sin uppväxt. De har båda lämnat sina familjer och berättar hur de har bemötts av myndigheter. I filmen intervjuas även aktörer från olika verksamheter om hur de arbetar med och bemöter
14 oktober 2021
Socialdemokraterna och Demokraterna i Göteborg yrkar på att alla skolor ska använda Angeredsgymnasiets metod för hur man genom att se till att äga frågan själva på skolan kan organisera undervisning om hedersförtryck.
Socialdemokraterna och Demokraterna i Göteborg yrkar på att alla skolor ska använda Angeredsgymnasiets metod för hur man genom att se till att äga frågan själva på skolan kan organisera undervisning om hedersförtryck.
Detta är kontentan av den artikel som idag, 14/10-21, publicerats i GP. Min egen rektor Agneta Wessman Alsin berättar om hur vi arbetat med att undervisningen ges av ett "sos-team". Bland annat säger hon:
"I stället för att som andra skolor ta in extern expertis har man tagit vara på och kompletterat den kompetens som redan finns, säger rektorn Agneta Wessman Alsin. Hon tycker det är viktigt att deras (vår!) modell sprids – men som inspiration, inte något att kopiera rakt av.
– Varje verksamhet behöver designa det på sitt sätt, utifrån sina förutsättningar, säger hon.
Jag håller helt med henne! Som samordnare för det arbetet (det är jag som är försteläraren det pratas om) är det jättekul och bra om vi kan inspirera andra. Men varje skola måste naturligtvis gräva där den står. Att äga frågan och kunskapen på den egna skolan är dock verkligen något jag varmt rekommenderar. Det utesluter inte att man bjuder in föreläsare eller bjuder in olika expertorganisationer, men ju fler rektorer som värderar att skolan har utbildad personal, desto bättre. På så sätt slipper man vara beroende av att det finns "gratisföreläsare" och de är personalen på den enskilda skolan som har mest kompetens om elevgruppen och hur undervisningen behöver anpassas. "Vad är viktigt att lyfta hos oss?" "Hur gör vi undervisning relevant för våra elever?"
//Charlotte Persson
Länk till artikeln: https://www.gp.se/nyheter/göteborg/så-många-barn-i-göteborg-har-riskerat-tvångsgifte-1.56978757
Länken fungerar för prenumeranter på GP. Jag har lagt in artikeln i ett google docs också så att alla som inte har GP och vill läsa kan gör det. Klicka på bilden ovan så kommer du till artikeln.
* * * * * *
Uppdaterat: Klicka på länken nedan för att ta del av Angeredsgymnasiets upplägg av passet:
https://sites.google.com/educ.goteborg.se/sosangeredmittliv/startsida
https://sites.google.com/educ.goteborg.se/sosangeredheder22/svensk-lag-mr
Klicka på länken så kommer du till Länsstyrelsens pdf om heder och skolans ansvar:
Informationsfilmer om heder från rädda barnen
Informationsfilmer om heder från rädda barnen
På hedersfortryck.se finns filmer för barn och unga, yrkesverksamma och vårdnadshavare:
Om könsstympning för barn och unga
Om könsstympning för yrkesverksamma
Om tvångsäktenskap för barn och unga
Om tvångsäktenskap för yrkesverksamma
Fakta. Mordet på Fadime
Fakta. Mordet på Fadime
Fadime Sahindal föddes 1975 i turkiska Kurdistan där hon bodde med sina föräldrar, fem systrar och en bror. När hon var sju år flyttade familjen till Uppsala där hon växte upp.
Fadime ville vara en del av det svenska samhället. Hon föredrog av vara med vänner och studera vidare. Hon motsatte sig föräldrarnas vilja att hon skulle gifta sig med en kusin i Turkiet.
Efter studenten träffade hon en man och förhållandet hölls hemligt. När detta upptäcktes blev pappan rasande. Fadime anmälde hoten och lämnade Uppsala.
Den 20 november 2001 talade Fadime Sahindal om hotade kvinnor inför Sveriges riksdag.
Två månader senare, den 21 januari 2002, besökte hon sin mamma och systrar i systerns lägenhet i Uppsala. Efteråt sköts hon till döds av sin far. Hon blev 26 år.
Pappan dömdes först till livstids fängelse för mordet. Domen omvandlades sedan till ett tidsbestämt straff. Han släpptes fri 2018.
Källa: https://www.dn.se/sverige/nytt-center-for-hedersutsatta-20-ar-efter-mordet-pa-fadime/
Fadime Sahindal född 1975 - död januari 2022.
Fadime Sahindal född 1975 - död januari 2022.
I januari 2022 är det 20 år sedan Fadime mördades av sin far, ett mord som väckte hela Sverige.
I januari 2022 är det 20 år sedan Fadime mördades av sin far, ett mord som väckte hela Sverige.
Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime har klippt ner Fadimes tal i riksdagen till en 2.28 minuter lång film där hennes viktigaste budskap tydligt framkommer: "Snälla, det finns många tjejer i min situation. Vänd inte oss ryggen!"
Föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime har klippt ner Fadimes tal i riksdagen till en 2.28 minuter lång film där hennes viktigaste budskap tydligt framkommer: "Snälla, det finns många tjejer i min situation. Vänd inte oss ryggen!"
Lyssna gärna på hennes tal tillsammans med dina elever!
Mordet på Abbas Rezai 2005
Mordet på Abbas Rezai 2005
Abbas kom ensam från Iran/Afghanistan till Skellefteå. Han träffade på nätet en 16-årig flicka som bodde med sin familj nere i Högsby och de blev förälskade. Både flickan och Abbas hade rötter i Afghanistan, men kom från olika folkgrupper. Abbas var hazar.
Flickans familj kunde inte acceptera relationen, men låtsades att de accepterade den för att få hem sin dotter när hon rymde till Abbas. de lovade att ställa till med förlovningsfest och paret lockades till familjens lägenheter i Högsby. Där gav de dottern sömnmedel och hon somnade i en av lägenheterna. I den andra lägenheten sa familjen att de ville prata med Abbas. Han kom inte levande därifrån.
Några dagar senare tog brodern i familjen, 17 år gammal på sig ansvaret för mordet och han dömdes, trots att det fanns tydliga indikationer på att han inte kunde ha utfört det - åtminstone inte ensam. Flera år senare då han ska utvisas trädde han fram och berättade vad som egentligen hände.
Varför mördades Abbas Rezai? För att flickans familj inte accepterade deras relation. Deras dotter var redan bortlovad till en kusin i Danmark.
Mordet på Abbas Rezai blev väldigt uppmärksammat då det var första gången svenska myndigheter på riktigt förstod att även pojkar kan vara offer. /Charlotte
Ulrica Nandra - författare, journalist och föreläsare, har rötter i Sverige och Indien och som själv arbetat många år med att belysa hedersförtryck. En dag drabbas hon själv. Det här är hennes berättelse och syftet med den är att belysa att heder kan drabba även den med svenska rötter, högskoleutbildad och väl integrerad i Sverige:
"Du är inte min dotter längre. Såna som du begraver man levande." I den drabbande debutromanen "Ett färgat liv" får vi följa fadern Amal och dottern Saskia, en fanatiker och en förskjuten, i Göteborg och i Indien. Vad som händer när livet kommer ikapp en åldrande far och hur en dotter hoppas kunna förstå sin fars förflutna. Det är en berättelse som söker svar på hur det är möjligt att förskjuta sitt eget barn, hur en fri konstnär kan förvandlas till fanatiker och som ställer sig frågan - är det möjligt att förlåta och försonas? Hur fortsätter man att leva när det oförståeliga händer och den viktigaste relationen av alla, den med familjen, bryter samman.
Bland annat kan du hitta boken här:
https://www.bokus.com/bok/9789137154985/ett-fargat-liv/
Jan 2022 om Fadime
Jan 2022 om Fadime
I år är det 20 år sedan mordet på Fadime Sahindal och det har kommit både en dokumentär på SVT (Arvet efter Fadime), olika artiklar och debattartiklar. Med anledning av detta intervjuades jag i radio P4. Här är webbversionen:
I år är det 20 år sedan mordet på Fadime Sahindal och det har kommit både en dokumentär på SVT (Arvet efter Fadime), olika artiklar och debattartiklar. Med anledning av detta intervjuades jag i radio P4. Här är webbversionen:
https://sverigesradio.se/artikel/20-ar-efter-fadimes-dod-hedersrelaterat-vald-finns-overallt
I en rapport från 2018 som bygger på intervjuer med 235 nyckelpersoner med särskild kunskap om HRV-frågan, samt 6000 enkätsvar från ungdomar i Göteborg, Malmö och Stockholm. Enkäten handlade om relationer ,olika former av begränsningar samt utsatthet i hemmet, skolan och på fritiden. Författarna delar in de olika svarande utifrån svar i "oskuldsnormgruppen" och "våldsnormsgruppen".
I oskuldsnormgruppen så svarar 16% (291 individer) att de lever med förväntningar på att de ska vara oskulder när de gifter sig. Ungefär lika många 14% (253 individer( svarar att de inte får ha en villkorslös kärleksrelation.
Rapporten visar att många av de som har blivit svikna av sina familjer också har lågt förtroende för myndigheter.
Läs denna intressanta rapport här!
https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262542/FULLTEXT01.pdf
Hämtat från UMOs sida om hedersförtryck och hur var och en kan hjälpa:
Här är några saker som kan vara tecken på att någon är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck:
Här är några saker som kan vara tecken på att någon är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck:
Personen får inte göra sånt som andra får. Det kan vara att gå på fest, vara ihop med någon, välja hur hen ska vara klädd. Kanske gör personen allt det ändå, men försöker gömma det.
Personen är inte med på vissa lektioner eller aktiviteter med skolan. Det kan till exempel vara idrott, sex- och samlevnadsundervisning eller utflykter.
Personen verkar orolig inför sommarlovet eller studenten. Det kan vara för att hen kommer att vara tvungen att åka till ett annat land och bli uppfostrad eller gifta sig där fast hen inte vill.
Personen är nästan aldrig ensam någonstans. Kanske blir hen hämtad och lämnad fast det skulle vara lättare att till exempel cykla. Eller kanske följer nästan alltid någon med på olika aktiviteter. Till exempel en bror eller kusin.
Personen verkar vara rädd för sin familj, och måste till exempel alltid svara om de ringer.
Börjar gälla augusti 2022!
Stödmaterialet togs ursprungligen fram 2010 och reviderades 2018. Den nya upplagan som du når här till vänster är omarbetad i enlighet med de ändrade skrivningarna om hedersrelaterat våld och förtryck i läroplansskrivningarna som börjar gälla i augusti 2022. Viktigt att ha rätt version på skolorna! //Charlotte
Ur sos pass om Heder. Angeredsgymnasiet 21/22
Vad ska folk säga?
Vad ska folk säga?
Filmen finns på svt play fram till september. Den går också att hitta på SLI!
OBS!
Filmen är fantastisk på många sätt men innehåller obehagliga scener som kan trigga unga som har PTSD, postttraumatisk stress, tex efter polisvåld, sexuellt tvång och övergrepp, våld och att bli fasthållen, uppmuntrad till självmord. Filmen mer också en märklig bild av Socialtjänstens arbete, så fundera flera varv om du tänker använda filmen i klassrummet.
Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri, från hedersförtryck, Elaf Ali.
Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri, från hedersförtryck, Elaf Ali.
Det går att förändra
Det går att förändra
Nu är inte Elaf kontrollerad av sin pappa längre! Hör hennes berättelse.
Lilla aktuellt 6 min,
Nyhetsmorgon Tv4, 8,30 min.
Diskutera:
Hur gjorde Elaf för att få sin pappa att ändra tankesätt?
Vad kan man göra om ens förälder inte kan tänka sig att kompromissa eller förändras?
Saxat från en bokhandels sida:
"Elaf växer upp i en liten ort i Skåne. Hennes familj kommer från Irak. Fram till att Elaf får sin första mens upplever hon inte att hennes liv är särskilt annorlunda än kompisarnas. Men i och med mensen förändras allt, och Elafs liv begränsas alltmer av hedersnormer. Under hela sin uppväxt kämpar hon för rätten att få leva sitt liv som hon vill och stå emot föräldrarnas krav.
Med Vem har sagt något om kärlek? har Elaf Ali skrivit den bok som hon själv hade velat läsa som ung. Det är en självbiografisk bok där författaren varvar berättelsen om ett liv styrt av hedersnormer med faktaavsnitt och intervjuer med sina föräldrar.
Det är en modig bok, där författaren öppet delar med sig av sina erfarenheter för att belysa strukturer som påverkar många familjer i Sverige i dag. Men även om det är en ärlig och bitvis mörk uppväxtskildring ger den också hopp om att förändring är möjligt. Nu kommer den i lättläst bearbetning.
Normaliseringsprocessen
Normaliseringsprocessen
När man pratar om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är det oerhört viktigt att man dels pratar om att våld kan se ut på många olika sätt och är långt mer än det fysiska och psykiska våldet, dels att våldet eller förtrycket för att vidga begreppet också sätts i ett sammanhang.
När man pratar om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är det oerhört viktigt att man dels pratar om att våld kan se ut på många olika sätt och är långt mer än det fysiska och psykiska våldet, dels att våldet eller förtrycket för att vidga begreppet också sätts i ett sammanhang.
Här är det superviktigt att man försäkrar sig om att eleverna förstår normaliseringsprocessen och vad den innebär. Många gånger när man pratar om normaliseringsprocessen pratar man om mäns våld mot kvinnor, men principen är snarlik.
Här är det superviktigt att man försäkrar sig om att eleverna förstår normaliseringsprocessen och vad den innebär. Många gånger när man pratar om normaliseringsprocessen pratar man om mäns våld mot kvinnor, men principen är snarlik.
De tre mest avgörande inslagen i normaliseringsprocessen är:
De tre mest avgörande inslagen i normaliseringsprocessen är:
• Gränser förskjuts och utplånas.
• Isolering.
• Växling mellan våld och värme.
Normaliseringsprocessen
Normaliseringsprocessen
"Normaliseringsprocessen är en förklaringsmodell av våldsprocessen i nära relationer som fått stor genomslagskraft inom både forskning och praktisk stödverksamhet för våldsutsatta.
Begreppet förklarar den process som sker i en nära relation där våld utövas och där den utsatta med tiden börjar betrakta våldet som ett förväntat och i viss mån accepterat inslag i vardagen.
För att hantera en vardag fylld med hot och våld utvecklar offret strategier för att förklara våldets förekomst för sig själv och för andra. Förövaren i sin tur rättfärdigar våldsutövningen genom att skuldbelägga den utsatta och offrets strategi blir ofta att genom olika former av anpassning och motstånd hantera sin utsatthet.
Normaliseringsprocessen ger en tolkningsram inom vilken man bättre kan förstå varför den part som utsätts för omfattande våld i en nära relation inte bryter upp samt vilka motiv som ligger bakom både offer och förövares agerande i förhållandet. Modellen bygger på studier av våld i heterosexuella parrelationer men kan även användas för att förstå våldsprocesser i samkönade relationer.
Källa: Nationellt centrum för kvinnofrid
Saxat från : https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4oRQ86/saras-ex-sambo-doms-till-tio-ars-fangelse
Normaliserings-processen
Normaliserings-processen
Normaliseringsprocessen kan beskrivas som kvinnans sätt att anpassa sig efter mannens försök att upprätthålla och utöka kontrollen av henne. Enkelt beskrivet betyder det att våldet i hemmet till slut nästan känns normalt. Man glömmer bort hur det är att leva i en relation där han inte slår.
Hedersförtrycket kan ha många ansikten. Här är en artikel som kan vara bra för att förstå mer om hur hedersfötryck kan se ut.
Hedersvåld och kriminalvården - forskningsrapport
Hedersvåld och kriminalvården - forskningsrapport
Vilka gärningspersoner finns i Kriminalvården? Baserat på förekomsten av utsatthet av hedersvåld i Sverige skulle det kunna antas att hedersvåldsförövare är en stor klientgrupp i Kriminalvården, vilket inte är fallet. En kartläggning av Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet av samtliga våldsbrottsdömda i Kriminalvården den 1 mars 2016 identifierade totalt 97 personer dömda för hedersrelaterad brottslighet. Detta kan exempelvis jämföras med att författarna i samma studie identifierade 1434 personer dömda för partnervåld (Yourstone m.fl., 2018).
Alla typer av gärningspersoner återfinns inte i Kriminalvården, av flera uppenbara skäl. Enligt kartläggningsstudier (se t.ex. Baianstovu m.fl., 2019) är vanliga uttryck för hedersrelaterat våld i Sverige att individen begränsas av sin omgivning i vardagen (klädsel, umgänge, aktiviteter) och livsval (utbildning, yrke, giftermål), eller anpassar sitt eget beteende utifrån ett latent hot. Definitionen av hedersvåld och förtryck innefattar alltså handlingar som idag inte är straffbara enligt svensk lag. Personer kan därför i viss grad utöva hedersrelaterat kontroll och förtryck som i dagsläget inte utgör brott, och återfinns därmed inte heller i Kriminalvården. Rimligen kan sådana utövare ändå återfinnas i Kriminalvården men då vara dömda för annan brottslighet.
Mycket intressant forskningsrapport, som kollegor som undervisar i Kriminologi låter sina elever granska. (2020). Saxat ur rapportens sammanfattning:
Mycket intressant forskningsrapport, som kollegor som undervisar i Kriminologi låter sina elever granska. (2020). Saxat ur rapportens sammanfattning:
Kriminalvården har i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att inom ramen för myndighetens verksamhet bedriva återfallsförebyggande arbete för personer dömda för hedersrelaterade brott.
Kriminalvården har 2015 genomfört en registerbaserad kartläggning av kriminalvårdsklienter med en hedersrelaterad brottslighet. Studien fokuserade på bakgrundsfaktorer såsom utbildningsbakgrund, sysselsättning, sjuklighet och brottsbelastning i jämförelse med både normalbefolkningen och andra våldbrottsdömda. För att myndigheten ska kunna utveckla effektiva insatser som kan bidra till att förebygga återfall i brott är det också viktigt att få kunskap om de motiv och drivkrafter som ligger till grund för hedersrelaterade våldsbrott, vilket är det bakomliggande syftet i denna intervjustudie.
I analysen identifierades sju teman som rör deltagarnas berättelser om: 1) Uppväxtvillkor och utbildning, 2) Våldsutsatthet och trauma, 3) Tidigare kriminalitet och annan antisocialitet, 4) Migrationen till Sverige och dess påverkan på familjestruktur, roller och självbild, 5) Normer, värderingar och livsåskådning, 6) Skuld, ansvar och brottsmotiv samt, 7) Uppkomsten och vidmakthållandet av hedersvåld.
Deltagarna beskriver hedersvåld generellt som ett samhällsproblem i länder och områden med institutionella brister och resonerar om hur fenomenet uppstått och vidmakthålls på ett sätt som liknar förklaringsmodeller som presenteras i forskningslitteraturen. Deltagarnas beskrivningar av vad som lett fram till deras egen våldsutövning handlar istället om specifika händelser, svek, kränkningar, separation, desperation, livsstress och psykisk ohälsa.
Deltagarna beskriver att de har haft svårt att se lösningar på upplevda problem i familjen och parrelationen. Flera deltagare beskriver att de tappat kontrollen och våldet beskrivs som impulsivt och oplanerat. Deltagarnas berättelser inkluderar återkommande referenser till kända riskfaktorer för våldsutövning, såsom stressande uppväxtvillkor, normalisering av våld under uppfostran, uppträdandeproblem, frånvarande fäder, tidigare brottslighet samt problem med impulskontroll och svårigheter att hantera relationsproblem och separationer.
Deltagarna berättar att de har varit utsatta för våld under uppväxten och att de har begränsats i sina egna livsval, gällande till exempel val av partner. I alla berättelser återfinns även beskrivningar av hur hedersförtryck i någon mån har funnits i det omgivande samhället under barndomen. Flera deltagare delger att hederskulturella värderingar, även i vuxenlivet, fortfarande finns hos andra familjer, i några fall i den egna svärfamiljen. Några berättar också att heder – ens självrespekt eller anseende i det omgivande samhället – har spelat en roll i familjen. En del av deltagarna har tidigare begått brott som skulle kunna vara hedersrelaterad och har i flera fall innefattat tvångsgifte
Från 1 juli 2020 införs en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv, men det saknas en brottsrubricering för hedersrelaterat våld i Sverige. Det är därför en utmaning att forska om hedersrelaterat våld, vilket tidigare studier också visar. Olika studier har fångat olika aspekter och det är svårt att avgöra vad som är orsak och verkan. I den här studien har 16 kriminalvårdsklienter med en hedersrelaterad brottslighet intervjuats. Resultaten som rapporten redogör för baseras på deltagarnas egen version av de brott de dömts för. Studien bidrar med kunskap om bakomliggande erfarenheter, värderingar, normer och motiv till våldsbrotten utifrån deltagarnas egna berättelser
Deltagarna själva menar alltså att deras våld inte var planerat av ett kollektiv (och sålunda inte heller kan betraktas som hedersrelaterat). Det kan inte uteslutas att deltagarnas svar påverkas av att flera av deltagarna hoppas på omprövning / strafflindring och där anses som en försvårande omständighet brottet varit planerat. Ett hedersrelaterade motiv räknas ju som försvårande.
(Charlotte)
Nästan alla deltagare tar avstånd från att de själva haft ett hedersmotiv till brottet. Detta beror troligen på att deltagarna inte tillstår att brottet var planerat, vilket hedersmotivet kräver, men också för att hedersmotivet är både en försvårande omständighet och upplevs som särskilt stigmatiserande. Ingen deltagares berättelse ger heller stöd för att den egna släkten skulle ha uppmuntrat, anstiftat eller i efterhand förstärkt brottet. Tre deltagare beskriver dock att svärföräldrar utövat hot, kontroll och förtryck som kan kopplas till hedersvärderingar mot deltagaren eller dennes partner innan brottet. Flera berättar också om ryktesspridning som ägt rum innan brottet.
Frågeställningarna i rapporten är:
Frågeställningarna i rapporten är:
Vilka attityder och värderingar kring t.ex. heder, individens rättigheter, jämställdhet och sexualitet uttrycker deltagarna?
Hur beskriver deltagarna sin förmåga till problemlösning och känsloreglering?
Vilka bakomliggande faktorer (såsom familjestruktur, socioekonomi, trauma, marginalisering) kan, ur deltagarnas perspektiv, beskriva uppkomst och vidmakthållande av hedersrelaterat våld?
Hur beskriver deltagarna sin psykiska hälsa före respektive efter brottet?
Vilka likheter och skillnader finns i deltagarnas berättelser? /.../
Kriminalvården använder sig av Åklagarmyndighetens definition av hedersrelaterat våld: ”Hedersrelaterat våld är brott riktade mot någon – ofta en släkting – som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern” (Åklagarmyndigheten, 2006).
I handbokens definitionsavsnitt skriver Åklagarmyndigheten även att ”hedersproblematiken kan aktualiseras även i ärenden där motivet till brottet inte har med heder att göra om målsägandens familj har ett starkt hederstänkande” (Åklagarmyndigheten, 2006, s. 6). Åklagarmyndigheten och Polisen arbetar sedan 2019 med att ta fram en gemensam och mer inkluderande definition.
Ett återkommande argument är att hedersvåld har en kollektivistisk dimension där andra personer, utöver gärningspersoner, på olika sätt ger stöd för våldsutövningen, vilket inte anses vara fallet med annat våld i nära relation, där gärningspersonen står ensam och ofta blir socialt exkluderad som en konsekvens av våldet
Det är mitt liv!
Det är mitt liv!
Utgiven 4 juli 2018 | Författare: Carolina Jernbro och Åsa Landberg
Utgivare: Stiftelsen Allmänna Barnhuset
I den här rapporten beskriver vi närmare de samband som finns vad gäller att inte få bestämma över sitt eget liv och sin framtida partner och utsatthet för barnmisshandel.
Under hösten 2018 genomfördes drygt 6 500 enkätintervjuer med människor i hela Sverige som är födda i de vanligaste ursprungsländerna för dagens migranter; människor från Afghanistan, Eritrea, Irak, Iran, Somalia, Syrien och Turkiet. Hur är det att leva och bo i Sverige, vilka drömmar och förväntningar har du? Det frågade vi dem som varit både kortare och längre tid i den nation som ibland kallats ”världens mest extrema land”, bland annat på grund av vår stora tillit till andra. Finns det grund att tro att mötet mellan människor från dessa så olika kulturer ändå kommer att fungera väl?
Hur skiljer sig migranternas värderingar från majoritetsbefolkningens, och från de länder de kommer ifrån? Var hittar vi samsynen och skillnaderna? Stötestenarna och möjligheterna? Finns det gemensamma universella värden som vi tillsammans kan bygga framtiden på?
Ladda ner en högupplöst version av rapporten (24 MB)
Ladda ner sammanfattningen av rapporten
Om rapporten
"I undersökningen ställdes också frågor kring andra attityder som kan sättas i samband med hedersrelaterat våld och förtryck, såsom mannens rätt att använda våld för att tillrättavisa sin fru och huruvida föräldrar får använda våld eller hot i uppfostran. Även om en stor majoritet tog avstånd från dessa påståenden kunde man även här se skillnader mellan migrantgrupper, liksom stora skillnader baserat på utbildningsnivå. Exempelvis var det 14 procent som i olika grad höll med om påståendet ”Våld i familjen ska ingen annan blanda sig i”, där resultaten även visade att de med lägre utbildningsnivå tenderade att hålla med i högre utsträckning (Puranen, 2019).
Här finns fler material man kan arbeta med i klasserna!
Här finns fler material man kan arbeta med i klasserna!
Hedersförtryck. Orolig för en kompis? Sommarlovet närmar sig. Många ungdomar riskerar att föras utomlands för bortgifte i sommar.
Hedersförtryck. Orolig för en kompis? Sommarlovet närmar sig. Många ungdomar riskerar att föras utomlands för bortgifte i sommar.
http://www.hedersfortryck.se/orolig-for-en-kompis/
Informtionsfilm riktad till barn och unga. Hämtad från Länsstyrelsen i Östergötland. Adress: https://youtu.be/4x3tuEy2dhE
Gift mot sin vilja - informationsfilm för Yrkesverksamma. Källa Länsstyrelsen i Östergötland. https://youtu.be/gUVA2PHWqrU
TRIS utgår ifrån Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck (PDF) som antogs år 2007 i Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
SAXAT FRÅN TRIS SIDA, TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET:
SAXAT FRÅN TRIS SIDA, TJEJERS RÄTT I SAMHÄLLET:
"TRIS har publicerat en unik rapport som bygger på kartläggningar av det hedersrelaterade våldet och förtrycket mot vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige – en målgrupp som hittills varit bortglömd i debatten och litteraturen om HRV.
Rapporten har tagits fram inom ramen för ett treårigt projekt som finansierades av Arvsfonden. Syftet var att öka kunskapen och höja medvetenheten om målgruppens särskilt sårbara och utsatta situation inom en hederskontext. I rapporten presenteras resultaten från kartläggningarna som bestod av både enkäter och intervjuer med såväl yrkesverksamma som med personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Centrala teman i rapporten handlar om målgruppens inskränkningar i friheten att ingå sambo-, kärleks- och sexuella relationer med vem man vill, samt inskränkningar i valet av framtida partner. Risken att utsättas av tvångsäktenskap eller att vilseledas in i ett äktenskap som man inte förstår innebörden av, har också varit ett framträdande tema.
Några av resultaten från enkätundersökningarna är följande:
Mer än var femte vuxen med intellektuell funktionsnedsättning som svarat på enkäten har angett att de själva inte väljer vem de ska gifta sig med.
Enkätresultaten från målgruppen visar inte på några statistiskt signifikanta könsskillnader när det gäller risken att utsättas för tvångsäktenskap.
Var femte yrkesverksam (LSS-handläggare och personal på daglig verksamhet) har angett att de känner till/misstänker att det finns brukare som utsatts för HRV av en nära anhörig som samtidigt är brukarens personliga assistent/gode man.
Var femte yrkesverksam anger att det har kännedom/misstanke om att brukare riskerar att bli bortgifta mot sin vilja.
Resultaten visar också på ett mycket stort behov av kunskapshöjning kring HRV hos berörda myndigheter, LSS-verksamheter och enskilda aktörer som möter målgruppen. En viktig beståndsdel i detta är att höja medvetenheten och kunskapen om att lagen om förbud mot äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa tar särskild hänsyn till att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan utnyttjas genom att befinna sig i en beroendeställning till den som förmår personen att ingå äktenskap mot den egna viljan. I lagtext benämns detta som utnyttjande av en persons utsatta belägenhet.
Page updated
Report abuse