Embedded Files
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Uppdaterat 15/06-2025
Nya uppgifterna finns en bit ner på sidan
I svenska och svenska som andraspråk finns otroligt många ingångar att färga in sex- och samlevnad. Här nedan presenteras dels skolverkets stödmaterial, dels olika material som finns på marknaden och tips och erfarenheter från olika lärare.
I svenska och svenska som andraspråk finns otroligt många ingångar att färga in sex- och samlevnad. Här nedan presenteras dels skolverkets stödmaterial, dels olika material som finns på marknaden och tips och erfarenheter från olika lärare.
Nya filmen från 2022
Svenska och svenska som andraspråk
Svenska och svenska som andraspråk
Svenskämnet inrymmer många möjligheter att integrera arbetet med jämställdhet, sexualitet och relationer, och undervisningen kan vara en av grundpelarna i sex- och samlevnadsundervisningen.
Genom litteraturundervisningen ska eleverna ges möjlighet att vidga sina vyer, lära sig förstå andra människor och sig själv, få diskutera livsfrågor och se omvärlden från olika perspektiv. I litteraturen återkommer tankarna kring kärlek, kön, sexualitet och relationer i åtskilliga verk och dessa teman finns representerade i alla litterära epoker och genrer. Genom att eleverna får föra diskussioner om livsfrågor utifrån litteraturen, kan undervisningen uppnå syftet att eleverna ska utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
I samhällsdebatten återkommer ständigt frågor som berör jämställdhet, sexualitet och relationer. I svenskundervisningens arbete kring olika texttyper kan undervisningen på olika sätt knyta an till vardagliga händelser och underlag kan hämtas ur aktuella debatter i samhället. Eleverna kan på så sätt till exempel läsa sagor och noveller om kärlek och relationer, debattartiklar om diskrimineringslagstiftning, dramatik som utmanar normer eller krönikor om relationer. I sin egen textproduktion kan de arbeta med dessa frågor och få möjlighet att sätta ord på sina tankar och åsikter genom olika texttyper.
Hämtat från Skolverkets stödmaterial i Svenska och Svenska som andraspråk:
Diskussionsfrågor (från Skolverket):
Diskussionsfrågor (från Skolverket):
På vilket sätt lyfter vi i undervisningen upp frågor om hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster i undervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
Delaktighet i planeringen kan vara en bidragande faktor till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i svenskundervisningen? Hur möter vi deras intresse, nyfikenhet och frågor?
Inom litteraturundervisningen finns det stora möjligheter att arbeta med sexualitet, jämställdhet och relationer. Hur använder vi litteraturen inom ämnet nu? Hur kan vi utveckla kopplingen till sexualitet, jämställdhet och relationer ytterligare? Vad kan vi dela med oss till varandra? Vad kan vi utarbeta gemensamt?
Forskaren Gunnilla Molloy menar att svenskundervisningen har en unik chans att ta upp om sexualitet, jämställdhet, relationer och låta eleverna möta olika sätt att tänka på. I undervisningen ligger också utmaningen att nå de pojkar som många gånger undviker skönlitteratur men gärna deltar i samtal kring teman som ingår i litteraturen. Hur arbetar vi i svenskundervisningen för att nå alla elever och stötta dem i till exempel normbrott kring vad som ses som manligt och respektive kvinnligt?
När vi arbetar med normer kring sexualitet, relationer och könsmönster är ett första steg att synliggöra dessa. Hur arbetar vi för att inte stanna vid detta utan utforma undervisningen på så sätt att den även möjliggör fördjupade reflektioner kring förändring och alternativ?
I filmen beskrivs vikten av samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal för att bidra till kvalitén i undervisningen. Hur ser samarbetet med biblioteket ut på vår skola? Skulle samarbetet kunna utvecklas? Vad skulle svenskundervisningen kunna få stöd i?
Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan vi se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i svenskundervisningen och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
För dig som arbetar med elever som läser svenska som andrasspråk kan en hel del av materialet som presenteras nedan funka efter anpassning (och beroende på vilken språklig nivå eleverna ligger på). För dig som arbetar med elever med kort skolbakgrund i Sverige har jag samlat massvis med material under rubriken "Sor för nyanlända".
För dig som arbetar med elever som läser svenska som andrasspråk kan en hel del av materialet som presenteras nedan funka efter anpassning (och beroende på vilken språklig nivå eleverna ligger på). För dig som arbetar med elever med kort skolbakgrund i Sverige har jag samlat massvis med material under rubriken "Sor för nyanlända".
Källkritik "Meningen med livet"
Källkritik "Meningen med livet"
Den här texten till höger har cirkulerat på sociala medier en tid och sägs innehålla miljardären Steve Jobs sista hälsning. Flera sidor på nätet menar dock att så inte är fallet och att författaren är okänd. Oavsett vem som är författare så är texten tänkvärd.
Den här texten till höger har cirkulerat på sociala medier en tid och sägs innehålla miljardären Steve Jobs sista hälsning. Flera sidor på nätet menar dock att så inte är fallet och att författaren är okänd. Oavsett vem som är författare så är texten tänkvärd.
Tips: Låt eleverna läsa texten och diskutera i grupper.
1/ Vem var Steve Jobs? Varför tror ni att texten sägs komma från honom?
2. Spelar det någon roll för budskapet vem författaren är?
3/ Vad innebär källkritik?
4/ Om vi fokuserar på texten: Vilket är textens budskap?
5/ Hur tänker ni kring budskapet? (Formulera 3 ord var om ni inte vill prata fritt)
6/ Om var och en av er själva (kan göras även i grupp) skulle formulera er samlade visdom - hur skulle ert budskap lyda då?
Skriv ner och presentera er "samlade livsvisdom (så här långt)" för varandra på till exempel en poster.
Texten -översatt - författare oklart
Texten -översatt - författare oklart
"Jag har nått toppen av framgång i näringslivet. " I andra människors ögon är mitt liv en framgång.
Men förutom jobbet har jag haft lite glädje. I slutändan är rikedom bara ett faktum jag har vant mig vid.
Just nu, liggandes på min sjukhussäng, påminner hela livet, inser jag att all igenkänning och rikedom jag varit så stolt över, har bleknat och blivit meningslös inför nära förestående död.
Du kan anlita någon som kör din bil eller tjäna pengar åt dig men du kan inte anlita någon som står sjuk och dör för dig.
Materiella saker borttappade går att hitta igen. Men det finns en sak som aldrig kan hittas när den är förlorad - "Livet".
Oavsett vilket stadium i livet vi befinner oss i, kommer vi med tiden att möta dagen då ridån stängs.
Älska din familj, äkta och vänner... Behandla dem rätt . Värna om dem.
När vi blir äldre, och klokare, inser vi sakta att bära en $300 eller $30 klocka - båda ger samma tid...
Oavsett om vi har en $300 eller $30 plånbok eller handväska, är summan inuti detsamma;
Oavsett om vi kör en $150 000 bil eller en $30 000 bil, är vägen och sträckan samma, och vi når samma destination.
Att vi dricker en flaska vin kl 1000. $ eller $10 baksmälla är samma sak;
Att huset vi bor i är 300 eller 3000 kvadratmeter - ensamheten är densamma.
Du kommer att inse att din sanna inre lycka inte kommer från materiella saker i denna värld.
Oavsett om du reser första klass eller ekonomiklass, om planet kraschar, går du under med det...
därför .. Jag hoppas att du inser, när du har vänner, pojkvänner och gamla vänner, bröder och systrar, som du diskuterar, skrattar, pratar, sjunger, pratar om nord-sydost eller himmel och jord,.... detta är den riktiga lyckan!!
Ett obestridligt faktum i livet:
Uppfostra inte dina barn till att bli rika. Utbilda dem att vara lyckliga. Så när de växer upp kommer de att veta värdet på saker och inte priset.
Relationer - konsten att Hålla tal utan att bli för privat..
Relationer - konsten att Hålla tal utan att bli för privat..
Att hålla ett högtidstal till någon - oavsett om det är en kollega, en vän, en familjemedlem eller en käresta synliggör i allra högsta grad relationer. Men hur skämtsam eller personlig kan man vara? Var går gränsen för när det hela blir för privat (eller för den delen för opersonligt). Hur långt kan ett tal vara? Och vem ska man vända sig till, den man talar till eller publiken?
Att hålla ett högtidstal till någon - oavsett om det är en kollega, en vän, en familjemedlem eller en käresta synliggör i allra högsta grad relationer. Men hur skämtsam eller personlig kan man vara? Var går gränsen för när det hela blir för privat (eller för den delen för opersonligt). Hur långt kan ett tal vara? Och vem ska man vända sig till, den man talar till eller publiken?
Nedan följer tips från Barbro Fällman, författare och vd för Retorikcentrum, tidigare lektor och språkforskare vid Lunds Universitet samt Daniel Sjölin, programledare och erfaren talare.
Tipsen nedan är saxade ur en artikel i DN som publicerades i juni 2022.
fällmans och sjölins tips:
fällmans och sjölins tips:
1/ Tiden är central och kortare än vad många tänker sig: håll dig till tre, max fyra minuter.
2/ Fundera igenom vad du faktiskt vill säga och vem som lyssnar.
– Innehållet bör vara något som alla känner till, prata inte på om saker bara du och den du talar till gjorde tillsammans i tredje klass, säger Barbro Fällman.
3/ Daniel Sjölin menar att varje minut ska betraktas som guld.
– Man tar andras värdefulla tid i anspråk. Hur mycket tid är rimligt att du tar? Fundera över vem du själv är i sammanhanget, vilken roll du har - kanske är det bättre att gå ihop några stycken och skriva om texten till någon sång? Det blir koncist och tydligt, och man har gjort sin del.
4/ I stället för att försöka klämma in alla de starka känslor man kanske har, kan man tänka tvärtom – det är det lilla som ska få plats där, framhåller Daniel Sjölin.
5/ Undvik värdeord. Visa vad du menar i stället, säg till exempel ”vi hade bestämt träff vid 14, så jag kom vid 15 som man gör när man har möte med dig …” i stället för: ”du som alltid är sen -”
6/ Man kan vara personlig, prata om sina egna känslor – ”du har betytt väldigt mycket” - men undvik förnumstiga livsråd av typen ”se nu till att hålla hårt i pengarna”, säger Daniel Sjölin. Sådant vill ingen höra på sitt bröllop.
Prins Daniels tal
Prins Daniels tal
Barbro Fällman
Instiftade 2008 Stora retorikpriset. Föreningen Stora retorikpriset har som ändamål att stärka demokratin genom att sprida retorisk kompetens, och man vill återinföra retorik i grundskolan och i lärarutbildningen.
Källa: https://www.dn.se/insidan/sa-gor-du-for-att-halla-ett-riktigt-bra-tal/
Lektionsupplägg
Lektionsupplägg
Läs tipsen tillsammans med eleverna och låt eleverna begrunda:
Läs tipsen tillsammans med eleverna och låt eleverna begrunda:
1/ Vilka av tipsen är bra? Dåliga? Motivera!
1/ Vilka av tipsen är bra? Dåliga? Motivera!
2/ Vilka tips vill eleverna själva lägga till?
2/ Vilka tips vill eleverna själva lägga till?
3/ Vad kännetecknar en god talare eller ett bra tal?
3/ Vad kännetecknar en god talare eller ett bra tal?
Prins Daniels tal till kronprinsessans Victoria har hyllats, granskats och analyserats.
Prins Daniels tal till kronprinsessans Victoria har hyllats, granskats och analyserats.
Lyssna på talet tillsammans. och diskutera:
Lyssna på talet tillsammans. och diskutera:
Följer Prinsen råden som Fällman och Sjölin kommer med? Vad var bra/ mindre bra?
Följer Prinsen råden som Fällman och Sjölin kommer med? Vad var bra/ mindre bra?
Forum för Levande historia
Forum för Levande historia
Detta material kan man med fördel använda även i svenskämnet (gärna ihop med historialäraren) i ämnesövergripande projekt - tex om nazismen, eller om människorättkämpar.
Detta material kan man med fördel använda även i svenskämnet (gärna ihop med historialäraren) i ämnesövergripande projekt - tex om nazismen, eller om människorättkämpar.
Storyline i praktiken
Storyline i praktiken
Undervisningsfilm om ett Storylineprojekt kallat "Goda grannar". Filmen är publicerad av Skolverket och de medverkade eleverna går i särskolan på Torpaskolan i Vänersborg. Filmen är inspelad 2016, och är en del av Läslyftet.
I filmen får vi se hur eleverna, som alla skapat fiktiva karaktärer som bor på en och samma gata, nu tillsammans får i uppdrag att ordna en fest för att öka gemenskapen på gatan. Läraren leder lektionen och delar ut olika uppdrag.
Normövning där litteratur kan användas om utgångspunkt.
Normövning där litteratur kan användas om utgångspunkt.
SO-rummet - bra utgångspunkt för samarbete med so-ämnen & svenska eller bara som inspirations- textmaterial:
SO-rummet - bra utgångspunkt för samarbete med so-ämnen & svenska eller bara som inspirations- textmaterial:
So-rummet är många SO-lärares hemliga källa till bra material och uppgifter. Ibland behöver man anpassa det lite då det finns väldigt mycket info på sidan oc man lätt kan navigera bort sig. Men materialet är ofta bra, finns på flera olika "nivåer" (Lättläst, medel, svår) och jag tycker som både svensk- och religionslärare att det med fördel kan användas även i svenska. Till exempel kan man hitta texter och porträtt som knyter an till litteraturhistoria och olika epoker, här finns också gripande människoöden och olika upplägg för diskussion om allt från brott och straff till etiska frågor och genus och jämställdhet.
So-rummet är många SO-lärares hemliga källa till bra material och uppgifter. Ibland behöver man anpassa det lite då det finns väldigt mycket info på sidan oc man lätt kan navigera bort sig. Men materialet är ofta bra, finns på flera olika "nivåer" (Lättläst, medel, svår) och jag tycker som både svensk- och religionslärare att det med fördel kan användas även i svenska. Till exempel kan man hitta texter och porträtt som knyter an till litteraturhistoria och olika epoker, här finns också gripande människoöden och olika upplägg för diskussion om allt från brott och straff till etiska frågor och genus och jämställdhet.
Här är några exempel på vad som kan funka även i svenska - fast det står SO! Och som utgångspunkt för ämnesövergripande projekt: Defintivt! /Charlotte
Här är några exempel på vad som kan funka även i svenska - fast det står SO! Och som utgångspunkt för ämnesövergripande projekt: Defintivt! /Charlotte
Vad är kärlek?
Vad är kärlek?
Varför inte låta våra äldre barn först få se denna dundersöta video och sedan själva svara på samma fråga?
Varför inte låta våra äldre barn först få se denna dundersöta video och sedan själva svara på samma fråga?
Komplettera gärna med att varje elev tar med sin en dikt eller en låttext som knyter an till temat och presenterar för varandra i mindre grupper.
Komplettera gärna med att varje elev tar med sin en dikt eller en låttext som knyter an till temat och presenterar för varandra i mindre grupper.
Stjärnlösa nätter finns både i lättläst och vanlig version. I filmen ovan intervjuas författaren Arkan Assad av Malou. Filmen har några år på nacken, men håller än och är en mycket bra utgångspunkt för samtal om heder. Vem drabbar hedersförtryck? Hur kan det se ut? Varför finns det och vad händer om man inte går med på det som kollektivet vill?
Är du på jakt efter böcker som tar upp frågor om sexualitet, relationer, jämställdhet, identitet, att vara ung idag..? Här är några tips!
Är du på jakt efter böcker som tar upp frågor om sexualitet, relationer, jämställdhet, identitet, att vara ung idag..? Här är några tips!
Tema heder, frihet, relationer, jämställdhet och kärlek
Tema heder, frihet, relationer, jämställdhet och kärlek
DISKUTERA MED KOLLEGOR ELLER ELEVER
Varför har systern rymt?
Vad tänker M nu?
Vad känner M nu?
Vad ska han göra?
Vad kan han göra?
Vad innebär det för Ms familj, att systern har rymt?
DISKUTERA MED KOLLEGOR ELLER ELEVER
Vad har A för roll/position i familjen?
Varför kunde A inte rädda sin syster?
Varför kan inte A berätta för sin familj om sin flickvän?
Hur kommer liv att se ut för A om tio år?
Vad händer med de andra syskonen?
Uppgift:
Uppgift:
Låt eleverna läsa "Gjorde jag rätt som flydde för mitt liv" - en berättelser som är hämtad från verkligheten. Berättelsen har avidentifierats för att skydda personerna.
Diskutera i smågrupper:
Vad tror ni hade hänt om inte flickan i berättelse hade flytt för sitt liv? Motivera era svar.
Skriv en fortsättning på berättelsen:
Inled med "10 år senare".
URs nya fantastiska miniserie "Dör för dig" handlar om destruktiva relationer, kontroll, brist på samtycke och våld:
URs nya fantastiska miniserie "Dör för dig" handlar om destruktiva relationer, kontroll, brist på samtycke och våld:
Inom svenskämnet (varför inte som ämnesövergripande projekt ihop med samhällskunskap och psykologi?) går det att utgå från Dör för dig och andra populärkulturella referenser för att undersöka hur teman som svartsjuka, vredesutbrott och våld i parrelationer gestaltas och uttrycks i kultur och massmedia. Scener och karaktärer går också att använda sig av när det kommer till texttyper som argumenterande text (inklusive citatteknik), referat, noveller och krönikor. Skrivandet är ett verktyg som möjliggör det enskilda arbetet, vilket passar svårare ämnen.
Lärarhandledning (inkl länkar till alla avsnitt) hittar du här:
https://www.ur.se/mb/pdf/handledningar/222000-222999/222798-2_DorForDig_LHANDLEDNING.pdf
Varför gör UR serien?
Varför gör UR serien?
Våld i parrelationer förekommer inte bara bland vuxna. Det sker även bland unga. Det handlar om sådant som inte hör hemma i en kärleksrelation – vredesutbrott, kontrollerande svartsjuka, tjatsex, hot och rädsla. UR gör en storsatsning för att ge ungdomar, unga vuxna, föräldrar och skolpersonal kunskap om att förebygga våld och se de tidiga tecknen på en osund eller destruktiv relation. Programsatsningen innehåller utöver Dör för dig också podden Toxic och tv-dokumentären Våra unga och våldet. Syftet med hela satsningen är att öka kunskapen om vad som är våld, psykiskt såväl som fysiskt, och ge insikten att våld i unga parrelationer är vanligt, börjar tidigare än många tror, och att unga själva efterfrågar kunskap och utbildningsinsatser.
Syftet med serien.
Syftet med serien.
Dör för dig är en dramaserie för alla som behöver lära sig mer om de förutsägbara varningstecknen på att en parrelation är osund – om svartsjuka, kontroll, utbrott och samtycke. Dör för dig gestaltar i dramats form tidiga signaler på att en relation mellan två unga personer är destruktiv. De korta scenerna med inbyggda dilemman öppnar för samtal om var gränsen går mellan sunt och osunt, vad som är kärlek och inte, och om makt och ömsesidighet.
Öva på att skriva och att undervisa normkritiskt
Öva på att skriva och att undervisa normkritiskt
Tipsen är hämtade från RFSL
Tipsen är hämtade från RFSL
Var uppmärksam på olika normer som kan lysa igenom texten. Förutsätt inte att läsaren:
är heterosexuell
har en partner
är cisperson (en person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet)
har en viss hudfärg
är född eller uppvuxen i Sverige
känner till din stad eller stadsdel
har en viss tro
vill ha eller kan få barn
har två föräldrar eller har föräldrar av olika kön
lever med eller har vuxit upp med biologiska föräldrar
inte har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning
har en viss ekonomi eller livssituation
Vad innebär normkritik? (Normmedvetenhet)
Normkritik är en pedagogisk metod för att skapa mer jämlikhet i samhället. Det handlar om att flytta fokus från individer och det som anses bryta mot normer till att titta på strukturer och ifrågasätta det som anses vara ”normalt”. När man arbetar normkritiskt brukar man gå igenom tre steg:
Synliggöra och ifrågasätta normer
Synliggöra fördelar för den som följer normen
Granska egen position
Lektionsförslag om heder från rädda barnen:
Lektionsförslag om heder från rädda barnen:
Förslag från lärare på lektioner som tar upp hedersrelaterade normer:
Förslag från lärare på lektioner som tar upp hedersrelaterade normer:
I den här filmen tipsar läraren och bloggaren Karin Boberg om en övning som hon själv skapat, (inspirerat av Forum för levande historia) där du på ett mycket användbart sätt genom litteratur och incidenter i och utanför klassrummet kan diskutera och lyfta in perspektiven offer, vittne, förövare och medhjälpare.
Vilka litterära verk kan vi komma på som denna metod skulle kunna diskuteras utifrån? Romeo och Julia, Stjärnlösa nätter..
Kom på fler! /Charlotte
BEBISEN - lektionspass om graviditet, föräldraskap, prevention, att våga ta föräldrarollen och bli en viktig trygg vuxen oavsett kön, eller om man är bonusförälder, moster, storasyskon...
BEBISEN - lektionspass om graviditet, föräldraskap, prevention, att våga ta föräldrarollen och bli en viktig trygg vuxen oavsett kön, eller om man är bonusförälder, moster, storasyskon...
Ett av sos-teamets mest populära sos-pass någonsin är när vi har utgått från en "bebis"... (en docka som vi har haft med oss och som eleverna fått öva på att hålla etc. Efter detta - hur blev bebisen till? Här vidgar vi förståelsen och normerna för hur ett barn kan bli till. Och om man inte önskar barn, hur kan man göra då?
PP har några år på nacken, men funkar än idag och passet är i allra högsta grad både språkutvecklande och ligger väl i linje med den nya läroplansskrivningarna om jämställdhet, granska könsmönster, mötas över gränserna mm.
Köp in en docka eller låna av ett barn och ta med till lektionen. Särskilt killar blir väldigt intresserade och nyfikna är vår erfarenhet. Hur blir man en bra förälder?
Se powerpoint!
STORYLINE - RÖDA TRÅDEN - elevernas egna böcker
STORYLINE - RÖDA TRÅDEN - elevernas egna böcker
Charlotte rekommenderar för sor-undervisningen:
Storyline
Storyline
Storyline är ett skrivprojekt där eleverna får skapa, skriva och arbeta såväl enskilt som i grupp med att diskutera högaktuella frågor. Eleverna tränar formalia, jobbar med informationshantering, övar på muntlig framställning och kommunikation på flera olika sätt.
Storyline är ett skrivprojekt där eleverna får skapa, skriva och arbeta såväl enskilt som i grupp med att diskutera högaktuella frågor. Eleverna tränar formalia, jobbar med informationshantering, övar på muntlig framställning och kommunikation på flera olika sätt.
Passar för både barn i yngre åldrar och ungdomar på gymnasiet.
Ungefärlig tidsåtgång: 8 lektioner.
Utgångspunkt / uppstart (oavsett vilket tema man väljer):
Utgångspunkt / uppstart (oavsett vilket tema man väljer):
Projektets startas genom att varje elev får i uppdrag att skapa en fiktiv karaktär/ en påhittad person. De får veta är att deras person ska ha ett namn, en ålder och intressen. Den ska också bo någonstans samt bo med några andra.
Vad eleverna inte vet är att deras karaktär ska ingå i en "berättelse" som de själva under ett antal veckor ska författa. Deras bok har förslagsvis fem kapitel och i boken ska de också väva in några av klasskamraternas karaktärer. Vad varje kapitel ska handla om få de veta efterhand. (Det är läraren som presenterar vad nästa kapitel ska heta och handla om).
Storyline i svenska eller som ämnesövergripande projekt?
Storyline - röda tråden har sitt ursprung i Scotland. Själv lärde jag mig metoden för länge sedan på en kurs ordnad av Sociala Utveckling. Modellen går att arbeta med i enbart svenskämnet, men ännu roligare blir det förstås om man samarbetar med andra ämnen. Vid det utbildningstillfälle jag deltog i fick vi ta del av olika storylineupplägg. Jag minns särskilt ett upplägg där en lärare hade låtit yngre elevers fiktiva karaktär göra en "resa" med ett skolfartyg till Sydafrika. Här hade såväl hemkunskap som matematik, geografi och svenskämnet samarbetat.
Eleverna hade tillverkat en skalenlig båt, räknat på hur mycket mat de behövde ha med sig, vilken hastighet de kunde hålla vid olika vindar. Allteftersom deras resa fortskred fick de lära sig om allt från meterologi till hur man navigerar utifrån en karta, till fakta om olika olika hav och länder de passerade. Karaktärerna råkade ut för storm och grundstötning, mat som tog slut, ilandstigning i oväntade hamnar, omräkning av valuta osv.
Det som dock fångade mitt intresse under denna heldagskurs var när ett Kärleksprojekt introducerades. Nu skulle vi själva få göra en storyline. Med pennor, papper, piprensare och lim och tyg fick vi skapa våra egna karaktärer. Vi fick därefter presentera dem för varandra. Först efter det fick vi informationen att veta att våra karaktärer skulle gå på en och samma skola. Nu skulle våra karaktärer bli kära i en av de andra karaktärerna...
*****
Jag har flera gånger efter denna utbildning arbetat med detta projektet i svenska, såväl med elever på samhällsprogrammet, hantverksprogrammet, estetiska programmet, fordonsprogrammet samt elever på mediaprogrammet för rörelsehindrade. Det har fungerat förvånansvärt bra i alla klasser och stärkt klassgemenskapen, även om några elever förstås inledningsvis tyckt att det varit barnsligt. "Ska vi klippa och klistra? Hur gammal tror du att jag är? Fem år?" Men även dessa elever har sedan arbetat på bra.
Vissa elever har haft behov av extra stöttning för att komma igång med skrivandet. Andra har behövt ha korta instruktioner. Andra har fått göra sin berättelse muntligt, men oavsett anpassningar det har blivit fantastiska berättelser som eleverna själva har varit riktigt stolta över. Jag rekommenderar som svensklärare verkligen detta arbetssätt för att inkludera sor-frågor, då frågor kopplade till sexualitet och relationer med lätthet vävas in i berättelsen. På lektionerna finns många öppningar för att prata om allt från relationer till vänskap, kärlek, konflikter, fördomar, normer, mångfald osv. Allt handlar inte bara om skrivandet (för det gör eleverna mellan lektionerna) utan vad man använder lektionerna till. Det är då man kan göra rollspel, diskutera i smågrupper, söka fakta och ha korta föreläsningar.
Tips:
Använd gärna tyg, färgpennor, kartong mm när du låter eleverna skapar karaktärerna som alla sätts upp på tavlan i den miljö man väljer att stoppa in dem i. Jag är själv förvånad över att mina gymnasieelever tyckte det var så roligt att klippa och klistra, tänkte först att hoppa över detta steget, men är glad för att jag inte gjort det.
Lämpliga miljöer storyn kan utspela sig i:
Kanske är det ett skolskepp på väg till Barcelona? Eller är det en skola? Ett hyreshus? Eller bor de på en och och samma gata? Elelr befinner dig sig på samma sjukhus? Ett charterflyg? Ett läger? Endast fantasin sätter gränser!
Bild från youmo.se
Kapitel 3: Tillsammans
Kapitel 3: Tillsammans
Nu är det dags för deras karaktär att bli "ihop" med någon. Innan detta kapitel skrivs pratar vi om hur man vet när man är ihop. Vi kanske leker heta stolen eller annan övning, pratar om varför inte alla själva får välja vilka de ska vara tillsammans med och vilka olika påtryckningar barn och unga kan råka ut för. Här kan man om man vill ha lektioner på temat "vem bestämmer vem jag ska bli ihop med" och prata om allt från heder, till grupptryck eller när man tussas ihop med kompisens partners bästa kompis osv. Vi kan också prata om olycklig kärlek och hur det känns att vara olyckligt kär. Här finns flera bra fyrahörnsövningar. Sen skrivs kapitel 3 "Tillsammans".
Ett projekt om kärlek
Ett projekt om kärlek
Själv har jag flera gånger arbetat med ett storylineprojekt om Kärlek och där alla karaktärer går på samma skola "Bokskolan". Det eleverna inte vet är att den fiktiva karaktär de skapar första lektionen ska bli deras "jag" i flera veckor framöver. Varje eller varannan lektion får de veta vad karaktärerna ska uppleva / råka ut för. Lektionerna används för att samtala i grupp, brainstorma, söka information, presentera saker muntligt, samt att skriva.
När projektet är slut har varje elev skrivit en bok med fem kapitel. Böckerna är allt från 5 sidor (+försättsblad) till 25 sidor (försättsblad långa). Mellan man skriver ett kapitel så har man en lektion där eleverna fått veta "vad som blir temat".
Elever kan med fördel skriva på datorn direkt - eller om man vill öva skrivande för hand först.
Intro och kapitel 1: Jag
Intro och kapitel 1: Jag
Eleverna får veta att klassen ska arbeta med ett projekt där var och en ska skapa en fiktiv karaktär. Eleverna målar, limmar, skapar sin karaktär. Karaktären klistras upp på ett A4 och de får var och en muntligt presentera sin karaktär. De får till lektionen efter skriva en text om karaktären. Texten ska skrivas i "jag-form" och de ska berätta mer om karaktärens liv. Detta blir boken första kapitel, "Jag - George".
Att eleverna inte från början får veta mer än att deras karaktär ska ha en ålder, ett namn, intresse, en familj, samt nånstans den bor gör att många av eleverna tar ut svängarna lite och skapar en karaktär som ofta är väldigt olik dem själva. Tex kanske ens karaktär är äldre än de själva är, eller är de av ett annat kön, eller har andra intressen och ofta en annan familj än den de själva har. När man sedan berättar att de ska skriva om karaktären i jag-form, tränas de automatiskt i att leva sig in i en annan persons situation.
Här är de kapitelrubriker jag använt mig av:
Här är de kapitelrubriker jag använt mig av:
Jag
Kär
Tillsammans
Problem
Slut eller avslut?
Kapitel 2: Kär
Kapitel 2: Kär
Innan de skriver kapitel 2 "Kär" får de först muntligen presentera sin karaktär. (Vid behov håller man övningar om att tala inför grupp före).
De får sedan nästa tema" Kär". Under lektionerna pratar vi om hur det känns att vara kär, var man tycker att pirret sitter, om man kan märka att nån är kär, hur olycklig kärlek känns osv. Här kan man tex titta på UMO.se sida om kärlek, läsa och skriva egna tips om "hur man vet att nån är intresserad" och man kan leka flirtlek. Eleverna kan också få bläddra i diktböcker och välja ut varsin dikt eller låttext som handlar om kärlek. De får sedan i uppgift att skriva kapitel 2 "Kär". Målet för deras kärlek är en av de andra fiktiva karaktärerna.
Eftersom alla skriver sin egen berättelse gör det inget om flera personer väljer samma karaktär att bli kär i. Som lärare har jag också tillverkat 4-5 extra karaktärer och "klistrat upp på vår tavla" så att det finns fler att välja på och kanske flera olika normbrytare eller vad som "behövs" för att skapa mångfald.
Kapitel 4: Problem
Kapitel 4: Problem
"Vilka problem kan ett förhållande råka ut för?" Här kör vi brainstorming. Svaren kan vara vitt skilda allt från oönskad graviditet, till att man är oense om man ska ha sex eller inte eller hur, till att ens vänner gillar inte ens partner, att bo i olika städer, att man inte får vara ihop med personen, till könssjukdomar, otrohet, den ena brukar narkotika, svartsjuka osv. Detta kan sedan diskuteras och man kan söka information och lära sig mer. I kapitel 4 väljer eleverna ett problem som ska drabba deras karaktär och dens partner och beskriver detta och hur det känns / vad som händer / hur karaktärerna känner.
Kapitel 5: Slut eller avslut
Kapitel 5: Slut eller avslut
Nu har vår berättelse kommit till sitt slut. Det är dags att skriva sista kapitlet där man löser problemet och går vidare eller gör slut. Innan detta kapitel skrivs låter jag eleverna sitta i grupper med personer som har valt samma "problem" och diskutera och söka lösningar på problemet.
Tex: Kan man förlåta otrohet? Kan man hitta ett sätt att både behålla sina vänner och sin partner eller måste man välja? Vilka möjligheter har man om man har gjort någon med barn? hur kan man behandla sexuellt överförbara sjukdomar? Samtal. värderingsövningar, informationssök varvas.
När "Boken är klar" tar man loss sin karaktär och klistrar upp den på första sida, lägger till titel på boken och författare, och vips har man en framsida. Skriv sedan ut resten av kapitlen så att det verkligen blir en "fysisk bok". Låt gärna eleverna läsa högt ur sina böcker för varandra för yngre elever.
Analysera och diskutera debattartikel
Analysera och diskutera debattartikel
Artikeln är hämtad ur GP 28/5-22
Uppgift:
Läs artikeln tillsammans i grupper eller i helklass och prata om dess innehåll innan ni påbörjar en analys av dess upplägg:
Vilken står bakom artikeln?
Vilken tes driver artikelförfattarna?
Vilka argument förs fram?
Finns det några motargument? Om ja, bemöts dem? I så fall hur?
Vad är det som gör texten till en debattartikel och inte bara en "insändare?
Skriv en egen debattartikel kring ett ämne som berör SRHR, sexuella reproduktiva rättigheter och hälsa.
Du hittar artikeln i sin helhet i "google docs" nedan, samt här:
Några av de bästa Sommarpratarna genom tiderna?
Några av de bästa Sommarpratarna genom tiderna?
Förslag på upplägg: Dela in eleverna i grupper. Låt varje grupp gemensamt lyssna på en av sommarpratarna nedan. Tillsammans ska de sedan fundera över:
Förslag på upplägg: Dela in eleverna i grupper. Låt varje grupp gemensamt lyssna på en av sommarpratarna nedan. Tillsammans ska de sedan fundera över:
Varför tror vi att "vår person" blev utvald till sommarpratare?
Om vi skulle sätta några "teman" på sommarpratarens innehåll - vad skulle vi säga att dessa var?
Vilka/ vilket "budskap" skulle ni säga finns i sommarpratarens prat?
Om ni skulle få ställa en fråga till "er" sommarpratare, vilken fråga skulle det vara?
Diskutera: Vem skulle ni vilja sommarpratade? Varför?
Låt eleverna sedan mötas i tvärgrupper.
Låt eleverna sedan mötas i tvärgrupper.
Kör en runda där var och en på 5 minuter berättar om "sin sommarpratare" och vad gruppen kommit fram till /samtalat om på de olika frågorna.
Diskutera sedan: Vilka gemensamma nämnare fanns det mellan sommarpratarna?
Vad tycker ni att ni har lärt er av denna uppgift?
Här finns fler sommarpratare:
Här finns fler sommarpratare:
Katarina Wennstam
Katarina Wennstam
Katarina Wennstam berättar om varför hon tycker att hon måste fortsätta bråka om kvinnors rättigheter, och varför andra också borde göra det. Tidigare har hon jobbat på SVT, men är nu författare och har bland annat skrivit den omtalade boken: ”Flickan och skulden – en bok om samhällets syn på våldtäkt”.
Héidi Fried
Héidi Fried
Författaren och psykologen Hédi Fried överlevde fångenskap i både Auschwitz och Bergen-Belsen under andra världskriget. I sitt Sommarprogram nu 70 år efter krigsslutet tar hon oss tillbaka till barndomens ängar i Rumänien strax före krigsutbrottet, koncentrationslägrens ofattbara grymheter och berättar om hur det är att besöka lägren idag.
William Spetz
William Spetz
I sitt första sommarprat berättar komikern William Spetz om sin mormor Ulla – ett sommarprat om berör på djupet.
Han blandar humor med allvar när han berättar om kärleken till sin mormor och det var när hon gick bort, och berättar också om första gången han blev förälskad i en kille, en kille som var med i Idol.
Sara Mohammad
Sara Mohammad
Sara är grundare av, och ordförande i, föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF) som arbetar mot hedersrelaterat våld. Hon själv misshandlades och dödshotades av sin bror när hon inte ville gifta sig och flydde från sin familj när hon var 17 år. Ett måste att lyssna på!
Anja Pärson
Anja Pärson
I sitt andra Sommarprogram berättar den före detta alpina skidåkaren om nya vägval som bestämmer riktningen på livet – som till exempel livet med en annan kvinna.
– Vi har väntat i fem år med att berätta om våra gemensamma liv, vi skulle ha velat göra det tidigare men det har varit viktigt att låta andra omkring oss landa i sin verklighet.
Bertil Hult
Bertil Hult
Bertil Hult berättar om en svår skolgång, då lärarna kunde ge honom örfilar för att få honom att läsa. Han flyttades till en klass för stökiga eller förståndshandikappade barn och hänvisades till en särskild skolgård, skild från andra barn. Som 16-åring började han arbeta på bank och några år senare sitter han på en restaurang i Budapest och får idén som ska leda till företaget med över 40 000 anställda, språkreseföretaget EF. Vi får höra om hans filosofi kring anställningar, och hur han expanderat verksamheten och vad han tog sig till när han upptäckte att dyslexin gått i arv till hans barn.
Artikel som med fördel kan användas för att kombinera samtal om innehåll med till exempel granska debattartikelns regler, citat- och referatteknik, Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang mm. /Charlotte
Argumentationsdags! Porrfilter i skolan eller inte?
Argumentationsdags! Porrfilter i skolan eller inte?
En ständigt pågående debatt. Varför inte låta eleverna läsa in sig och sedan själva skriva debattinlägg eller ha debattboxning?
En ständigt pågående debatt. Varför inte låta eleverna läsa in sig och sedan själva skriva debattinlägg eller ha debattboxning?
Eller är det kanske en utredande text som ska göras? I poddform?
Eller är det kanske en utredande text som ska göras? I poddform?
För att få in fler sidor i debatten kan du hitta artiklar och inspel här att dela med eleverna: https://sites.google.com/educ.goteborg.se/sor/tematiskt-sor/porr-sex-skildrat-i-bild
Page updated
Report abuse