Biologi
uppdaterad 8/4-2024
Embedded Files
Hittar du inte det du söker? Klicka på förstoringsglaset till höger och skriv in sökord!!
Biologi samt naturkunskap är de ämnen som kanske framförallt förknippas med sex- och samlevnadsundervisning. Och visst finns delar om anatomi, reproduktion, menscykel fortfarande kvar, men det har sedan GY11 och Lgr11 också kommit in delar om normer, hälsa, identitet mm.
Biologi samt naturkunskap är de ämnen som kanske framförallt förknippas med sex- och samlevnadsundervisning. Och visst finns delar om anatomi, reproduktion, menscykel fortfarande kvar, men det har sedan GY11 och Lgr11 också kommit in delar om normer, hälsa, identitet mm.
Biologi
Biologi
Eleverna ska till exempel få möta innehåll som handlar om hälsa, pubertet, reproduktion, sexualitet, identitet. Undervisningen kan skapa möjligheter för samtal, diskussion och framför allt reflektion och på sikt stärka eleverna i att ta ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa. Eftersom de biologiska aspekterna av sexualitet är tätt sammankopplade med frågor om identitet, jämställdhet och andra värdefrågor ska eleverna även få tillfälle att samtala om dem.
Undervisningen i biologi kan bidra till elevers förståelse för att sexualitet och relationer kan se ut på olika sätt och hur normer i samhället, till exempel skönhetsideal, avspeglas i synen på kroppen och dess funktioner. Ett syfte med undervisningen är att utveckla elevernas nyfikenhet och deras intresse att veta mer om sig själva och omvärlden. Genom undervisningen kan eleverna få möjlighet att sätta kropp och sexualitet i ett sammanhang och diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället.
(Text hämtad från skolverkets sida 2022)
(Text hämtad från skolverkets sida 2022)
Nedan, se skolverkets NYA film från 2022 om sexualitet, samtycke och relationer i biologiämnet:
Nedan, se skolverkets NYA film från 2022 om sexualitet, samtycke och relationer i biologiämnet:
I filmen ger forskare, lärare och elever olika perspektiv på biologiundervisningen.
Diskussionsfrågor i ämnet biologi
Diskussionsfrågor i ämnet biologi
På vilket sätt lyfter vi upp frågor om sexualitet, identitet och könsmönster i biologiundervisningen? Vilka delar kan vi utveckla eller lägga till? Vad skulle vi kunna göra annorlunda?
Arbetet kring kropp och sexualitet har nu kompletterats av en mer tvärvetenskaplig hållning. Undervisningen ska dels innehålla fakta och samtal om bland annat kroppens uppbyggnad och funktion, sexuellt överförbara infektioner, preventivmedel och graviditet men också sätta detta i ett globalt och historiskt sammanhang. Genom att arbeta med frågor om identitet, jämställdhet och normer kring kroppen och dess funktioner får eleverna möjlighet att diskutera på vilket sätt biologin är en del av samhället. Hur ser fördelningen ut i undervisningen på vår skola mellan det mer renodlade biologiska perspektivet och det mer tvärvetenskapliga perspektivet? Behöver vi se över vår planering för att säkerställa fler aspekter på sex- och samlevnadsundervisningen i biologiämnet? Vilka områden behöver vi eventuellt utveckla mer?
Forskaren Auli Arvola Orlander talar om att skolan är mycket viktig när det kommer till hur elevernas normer formas. Lärarnas sätt att prata i biologiämnet ger tydliga signaler till eleverna om vad som ses som norm respektive ses som avvikande. Ser vi några moment där det är lätt hänt att till exempel heteronormen återskapas? Hur kan vi arbeta för att vårt språk och arbete kan bli mer inkluderande?
Mina Gäredal, ansvarig för sex- och hälsofrågor på RFSL Ungdom, har beskrivit vikten av att ha en undervisning där alla elever känner sig inkluderade (se film om Sexuell hälsa). Vilka normer återskapar vi eventuellt när det kommer till sexualitet, identitet och jämlikhet och vad behöver vi tänka annorlunda kring i undervisningen? Finns det kompetensutvecklingsbehov inom detta område för att kunna bredda undervisningen?
Sexualitet och relationer omgärdas ofta av nyfikenhet. Att utgå från elevernas funderingar och möta dem där de är kan vara ett sätt att vigda perspektiven. Delaktighet i planeringen kan också bidra till att elevernas engagemang ökar. Hur kan vi göra för att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av sex och samlevnadsmomenten i biologin? Vilka arbetssätt kan vi använda för att möta deras intresse, nyfikenhet och frågor?
Vilka potentiella samarbeten med andra ämnen kan du se för att stärka helhetsbilden av kunskapsområdet jämställdhet, sexualitet och relationer? Förekommer samarbeten med andra ämnen idag? Vilka övriga samarbeten är möjliga och önskvärda och hur skapar vi förutsättningar för detta arbete?
Vilken kompetens finns på skolan rörande sex- och samlevnadsmomenten i biologi och hur används och sprids den? Vilka generella eller individuella kompetensutvecklingsbehov finns bland lärarna i på skolan när det gäller kön, könsmönster, hbt-frågor och jämställdhet?
Sexualundervisning i Biologi
Sexualundervisning i Biologi
Vad händer i kroppen när vi blir kåta? I biologin har vi chansen att prata om hur signalsubstanser, hormoner och feromoner påverkar oss i de kåtaste av stunder, för att sen också göra praktiska experiment kring hur elastiskt gummit i kondomer kan vara utan att spricka. Prata inte bara om hur spermien möter ägge
Tips från Kalle Norwald (sexolog)
Charlotte: Intressant artikel publicerad på Pedagog Stockholm som ger perspektiv på hur arbetet med ssor i naturämnena har ändrats. Se artikeln i sin helhet till höger! Några utdrag ur artikeln:
"”Då var det biologiskt fokus”
Hennes kollega Annika Kihlström är förstelärare i NO och har hållit lektioner i sex och samlevnad i 25 år. Hon ser stora förändringar i dagens undervisning och förhållningssätt jämfört med förr.
− När jag började var det mer biologiskt fokus, vi pratade mycket om hur ett underliv ser ut. I dag handlar det mer om det känslomässiga planet, och framför allt har samtycke och vad det innebär blivit en central fråga i undervisningen, säger Annika Kihlström.
Hon pekar också på hur viktigt det är att som lärare lyfta fram hur verkligheten ser ut och att slå hål på myter och kunna vara en motpol.
− Jag tycker att den nya läroplanen förtydligar uppdraget att sex och relationer är något som berör så många fler ämnen än biologi. Det handlar om ett värdegrundsarbete, som Caroline är otroligt engagerad i och vi jobbar alla tillsammans med det normativa samhället. Ämnet är ett av skolans viktigaste och samtidigt ett av de svåraste, säger Annika Kihlström."
Några erfarenheter från Polhemsgymnasiet (2018-2019)
Några erfarenheter från Polhemsgymnasiet (2018-2019)
Relationer fick låga poäng - det var man intresserad av, men man hade lite erfarenhet av att få arbeta med frågorna. Detta började vi med!
Våren 2019 önskade flera av naturlärarna på Polhemsgymnasiet hjälp med att utveckla sos-undervisningen i biologiämnet. Tillsammans tog vi fram ett föreläsningsmaterial och ett lektionsupplägg för 4 klasser som vardera skulle få 4 lektioner.
Våren 2019 önskade flera av naturlärarna på Polhemsgymnasiet hjälp med att utveckla sos-undervisningen i biologiämnet. Tillsammans tog vi fram ett föreläsningsmaterial och ett lektionsupplägg för 4 klasser som vardera skulle få 4 lektioner.
Jag höll i varann lektion och de ordinarie lärarna varannan. Vi började med att inventera med mentimeter; vad ville eleverna lära sig och vad hade de redan med sig? Det visade sig att flera i första vändan skrev att de visst allt redan. I nästa steg ändrade vi till mentimeter fick skatta från 1-5 hur mycket de arbetat med vissa specifika teman tidigare. Här visade det sig att relationer fick väldigt låga poäng, knappt någon hade fått arbeta med det. Däremot hade könssjukdomar och preventivmedel högra poäng - och det var detta som eleverna förknippade med sex och samlevnad och var "trötta på". Ingången till lektionerna blev därav att arbeta med relationer. Svartsjuka, kontroll, samt elevernas egna frågor. Nu ökade intresset markant.
Eleverna fick också arbeta med egna frågor och svar. I grupper om tre och tre fick de spåna fram tre frågor de ville ha svar på. Varje grupp fick en sida i en gemensam google presentation. En lektion tog detta, att de fick spåna fram frågor och sedan söka svar på sina egna frågor. Svaren skrevs in i den gemensamma presentationen med källor. Lektionen efter fick de gruppvis presentera två av de tre frågorna samt sina resultat.
Här var intresset stort och - intressant och värt att notera - en del av frågorna handlade om just det som de tidigare hade sagt var onödigt; säkrare sex. Till vänster har jag satt ihop nedslag från två av klasserna och deras frågor och svar.
Som synes handlar frågorna om allt från könsdysfori, brustna hjärtan - går det att se på ett hjärta om det är brustet? Hur kan man förbättra uthållighet i sängen, omskärelse- bra eller dåligt? Att blöda vid första samlaget, gaslighting, förälskelse mm.
Se gärna exempelfrågorna till vänster som elever skrivit!
Tips på material och uppgifter:
Tips på material och uppgifter:
"Mäns spermiekvalitet försämrad och antalet spermier sjunker drastiskt i västvärlden" - så löd braskande rubriker i många kvälls- och dagstidningar runt 2017-2018.
"Mäns spermiekvalitet försämrad och antalet spermier sjunker drastiskt i västvärlden" - så löd braskande rubriker i många kvälls- och dagstidningar runt 2017-2018.
Sedan dess har det varit ganska tyst om detta i media. Vad beror det på? Har spermakvaliteten blivit bättre? Eller var det inte så alarmerande 2017 som man påstod? Låt eleverna ta reda på mer och diskutera följande:
Vilka trovärdiga källor hittar vi och vad säger dessa?
Vad påverkar spermiers kvalitet?
Hur kan man öka fertilitet hos människan?
http://www.fertilitetsguiden.com/wp/mannen/
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/barn--gravid/barnloshet/ofrivillig-barnloshet/
Den onaturliga naturen
Den onaturliga naturen
Materialet finns också att ladda ner gratis som pdf: Klicka här
Kondom eller P-piller? En livscykelanalys med fokus på miljöpåverkan.
Kondom eller P-piller? En livscykelanalys med fokus på miljöpåverkan.
Examensarbete vt 20: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1445136/FULLTEXT01.pdf
Sexmissbruk - ny forskning
Sexmissbruk - ny forskning
Publicerat måndag 23 september 2019 kl 06.00
Ny forskning från Karolinska Institutet visar att hypersexuell störning – så kallat sexmissbruk – kan kopplas till ett överaktivt stressystem. I ett stressregleringstest med hjälp av kortisonpreparatet dexametason uppvisade män med hypersexuell störning förhöjda nivåer av stresshormoner jämfört med friska kontrollpersoner, ett fynd som forskarna på sikt hoppas ska bidra till bättre behandlingar för den aktuella patientgruppen. Resultaten publiceras i tidskriften Psychoneuroendocrinology.
Hypersexuell störning eller överdriven sexualdrift innebär vanligtvis tvångsmässiga tankar om sex, ett inre tvång att utföra sexuella aktiviteter, förlorad kontroll eller sexvanor som medför stora problem eller risker. Diagnosen är dock omdebatterad, bland annat eftersom samsjukligheten med annan psykisk ohälsa är stor.
Psykiatern och forskaren Jussi Jokinen har länge intresserat sig för att hitta de neurobiologiska orsakerna till psykisk sjukdom. I den aktuella studien har han tillsammans med sin forskargrupp vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet använt ett så kallat dexametasontest för att mäta hur patienternas stressystem fungerar. Dexametason är ett kortisonpreparat som används inom sjukvården för att trycka tillbaka immunförsvaret exempelvis vid allergisk chock eller organtransplantation, men kan alltså också fungera som ett slags kemiskt stresstest.
I studien ingick 67 män med hypersexuell störning och 39 friska matchade kontroller. Deltagarna blev noggrant diagnostiserade gällande hypersexuell störning, eventuell samsjuklighet med depression och barndomstrauma. På kvällen innan mätningen fick deltagarna ta en låg dos dexametason i syfte att hämma kroppens stressrespons. Efter en natts sömn mättes stresshormonerna kortisol och ACTH. Det visade sig då att patienter med hypersexuell störning hade högre nivåer av dessa stresshormoner än de friska kontrollpersonerna. Skillnaden mellan grupperna kvarstod även när samsjuklighet med depression och barndomstrauma togs i beaktande.
Epigenetiska mekanismer
Epigenetiska mekanismer
– Avvikande stressreglering har tidigare hittats hos deprimerade och suicidnära patienter samt även vid missbruk. Under senare år har man fokuserat mycket på frågan om barndomstrauma kan leda till dysreglering av kroppens stressystem via så kallade epigenetiska mekanismer, alltså hur den omgivande psykosociala miljön kan påverka de gener som styr dessa stressystem, säger Jussi Jokinen.
Enligt forskarna talar resultaten för att samma neurobiologiska system som är involverade i annan typ av missbruk kan gälla för personer med hypersexuell störning. Nästa steg blir att se om behandling som patienter fått i form av psykoterapi bidragit till normalisering av kroppens stressrespons. Forskarna planerar även att gå vidare med epigenetiska analyser.
– Det här är den första studien gällande neurobiologiska avvikelser i den aktuella patientgruppen. Det är viktigt att studera stressystem hos patienter med olika psykiatriska diagnoser för att försöka förstå om dessa biologiska förändringar är diagnosspecifika eller relaterade till olika beteenden samt att ta i beaktande betydelsen av barndomstrauma för utveckling av framtida psykisk ohälsa, säger Jussi Jokinen.
Studiens förstaförfattare är Andreas Chatzittofis, psykiater och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Patienterna rekryterades från Centrum för andrologi och sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge i samarbete med docent och klinikchef Stefan Arver samt psykologen och forskaren Katarina Görts Öberg. Jussi Jokinen är även verksam som professor i psykiatri vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet och ALF-medel genom avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Publikation
Publikation
HPA axis dysregulation in men with hypersexual disorder.
Chatzittofis A, Arver S, Öberg K, Hallberg J, Nordström P, Jokinen J
Psychoneuroendocrinology 2016 Jan;63():247-53
Studie från 2021:
Tips från UMO och UR play
Tips från UMO och UR play
Quizen om är inlänkade nedan är rätt simpla, men kan funka bra som utgångspunkt för samtal - tex att eleverna jobbar med dem enskilt och att man sedan har gemensam genomgång då man ju också kan "passa på att lägga in mer fakta". Förhoppningsvis blir det också en bra stund för frågor och svar.
PÅ UR Plays sida finns också 100 korta filmade "frågor och svar" där olika experter i ämnet svarar. Även de rätt simpla, men visar man ett par stycken (låt eleverna välja!) så "lär sig eleverna hitta till sidan" på egen hand sen. //Charlotte
Exempel: https://urplay.se/program/196060-100-fragor-om-sex-ar-orgasm-och-utlosning-samma-sak
https://urplay.se/program/196032-100-fragor-om-sex-kan-en-ha-sex-nar-en-har-mens
Page updated
Report abuse