Välkommen till förstelärare delar
I Ludvika kommun finns under läsåret 23/24 knappt 30 förstelärare. De har ett stärkt uppdrag med ökade krav på utveckling av sin egen undervisning, att följa skolforskning, sprida kunskap och vara aktiv i det kollegiala samtalet. I uppdraget ingår även att vara en förebild för kollegor och aktivt verka för undervisning i enlighet med Ludvika kommuns "Kunskapsresan" och "Lärarnas rutiner".
Genom att blogga delar förstelärarna med sig av sina tankar och reflektioner kring undervisning. Använd blogginläggen, som avslutas med några frågor, som stöd för samtal i arbetslag eller ämneslag.
De inlägg som förstelärarna publicerar hittar du här nedan eller via respektive lärares sida under presentation. Se också äldre inlägg i 🗃️ bloggarkivet.
2024-10-29 Anna Edling
Efter flera år i samma miljö har jag nu klivit in på en ny arbetsplats, där jag fått chansen att reflektera över vad jag vill ta med mig framåt. En sak står klar: kooperativt lärande. Denna metod har visat sig oerhört värdefull, både för att stärka gemenskapen i klassrummet och för att skapa ett effektivt lärande. Men hur går man egentligen tillväga för att lyckas med detta i praktiken?
2024-10-02 Johanna Levin
AI, utvecklad digital kompetens
"Vad händer när en lärare ger AI i uppdrag att skapa läxor? Johanna Levin har testat gränserna och delar med sig av sina spännande resultat. Hennes blogginlägg om AI i skolan kommer att få dig att tänka om undervisning."
2024-05-07 Sara Graniti
Under den större delen av mitt yrkesliv har jag varit extra intresserad av lektionsstruktur och hur man bygger upp lektionen så att alla elever i gruppen ska kunna tillgodogöra sig kunskap. I de flesta klasser finns behov av olika anpassningar och individuella lösningar för varje lektion. En differentierad undervisning gör att man slipper göra en rad olika specialanpassningar och att alla i gruppen blir inkluderade. Differentierad undervisning handlar om att jag redan i planeringen organiserar undervisningen utifrån den grupp elever jag har och gör lärmiljön tillgänglig för all
2024-05-07 Anneli Gustafsson
Studiero och ett gott klassrumsklimat är viktiga frågor som ständigt är aktuella i skolans värld. Allt för ofta handlar diskussionen om brister i studiero och otrygg klassrumsmiljö. Vad menar vi då med studiero och ett gott klassrumsklimat? När vi lärare diskutera kring detta tar man upp tystnad under arbetet, att passa tider, följa regler, vara en bra kompis, ett vårdat språk osv som exempel.
2024-05-02 Anna Fältsjö
På Solviksskolan har vi under detta läsår inlett ett deltagande i ett forskningsprojekt kopplat till Uppsala universitet, IBIS (inkluderande beteendestöd i klassrummet).
Ibis är evidensbaserat och grundar sig på hundratals forskningsstudier.
2024-04-26 Jonas Helin
När jag startade min lärarkarriär för snart tjugo år sedan så är min upplevelse att de allra flesta eleverna hade goda förkunskaper och egna erfarenheter kring de flesta aktiviteter vi jobbade med under idrottslektionerna. Många elever var aktiva inom olika idrottsföreningar och spontanidrotten var mer utbredd. Jag upplevde även att det var väldigt få elever som inte klarade av målen/betygskriterierna för ämnet. Så är inte riktigt fallet idag, där många av våra elever inte alls är aktiva på fritiden och där vi har en stor andel elever från andra länder med helt andra erfarenheter
2024-04-19 Catarina Segerström
Mina lektioner präglas av en tydlighet och struktur. Jag vet vad jag vill med min undervisning och jag har ett tydligt syfte och mål. Mina elever vet att jag har höga förväntningar på dem. Lyckan är att se elever som mår bra, utvecklas och ständigt lär sig nya saker. De är dessa saker som driver mig framåt som lärare och ger mig glädje och kraft att vilja fortsätta att utveckla mig själv men också mina elever.
2024-04-15 Caroline Sundberg
I min etta så är det många elever som har språkstörning. Tyvärr så räcker inte speciallärarnas tid till för att kunna ge eleverna med språkstörning det stöd de behöver. Med anledning av detta så måste jag som klasslärare ta ett större ansvar i mitt arbete med mina elever som har språkstörning. Jag behöver fylla på min kunskapsbank om vad forskningen säger om språkstörning och hur man hjälpa elever med språkstörning i klassrummet
2024-03-26 Isabelle Yngström
Under vecka 12 valde jag och mitt arbetslag att prova på en skärmfri vecka, dvs. papper och penna old school. Detta då vi under den senaste tiden märkt av mer och mer att elevernas fokus hamnar någon annanstans än på skolarbete, särskilt digitala spel.
2024-03-20 Caroline Porshage
I min undervisning försöker jag att arbeta med återkoppling så mycket som det går. I skrivande stund så har jag har arbetat som mellanstadielärare i 14 år. För varje år som går upplever jag att tiden inte riktigt räcker till, utan den upptas mer och mer till att skapa studiero. I min första elevgrupp som jag undervisade i under tre år, arbetade jag dagligen med enskild feedback för flertalet elever.
2024-03-20 Balwinder Chadda
I mitten av augusti står de där i kapphallen, de förväntansfulla 13-åringarna som ska inleda sitt första år på högstadiet. Under mina år som högstadielärare har jag och mitt arbetslag tagit emot flera årskullar. Samtidigt som det är spännande att träffa en ny årskull så ställs vi inför nya utmaningar för att kunna tillgodose allas behov. De senaste åren har behovet av särskilt stöd ökat och listan över extra anpassningar har blivit längre. Vad beror detta på?
2024-02-21 Simone Wetterskog
Jag har under mina år som lärare använt mig av olika metoder för att ge eleverna en visuell bild av lektionsstrukturen. Under min första tid som lärare skrev jag på tavlan inför varje lektion vad eleverna skulle arbeta med, hur de skulle arbeta och vad målet med lektionen var. Detta tog mycket tid och gick inte att förbereda dagen innan. Det här var innan Clevertouchens tid. Det innebar att om vi skulle projicera något på tavlan var jag tvungen att sudda allt och sedan börja om igen och skriva.
2024-02-09 Jeanette Broström
Det finns olika metoder och strategier för läsinlärning. Mycket forskning talar för att ljudningsmetoden, där eleverna ska lära sig att ljuda bokstäverna, är den metod som fungerar bäst när de ska lära sig att läsa. Speciellt om man har läs- och skrivsvårigheter. Forskning visar att barn som lär sig läsa med hjälp av ljudning, lär sig snabbare än barn som lär sig med hela ord.
2024-02-02 Åsa Olsson
När man pratar om AI i skolan så nämns ofta hur vi ska undvika att eleverna använder det för att fuska, som t.ex. att eleverna låter AI skriva en text istället för att skriva själv. Detta är ett stort problem som vi måste lära oss att hantera.
Vi kan som lärare använda oss AI och det är främst det som jag kommer att fokusera på i detta inlägg. Vi kan använda det till planering, uppgifter, källkritik, bedömning och prov, bara för att nämna några.
2024-01-25 Johanna Levin
Vad en lärare kan är inte alltid så lätt att sätta ord på. Många har en bestämd uppfattning om vad en lärare gör, så även vi lärare. Läraren kan mycket om elevens lärande, utbildningsideologiska perspektiv och styrdokument. Vi vet också att vi kan saker som vi sällan beskriver och som vi ägnar tid och kraft till att tillägna oss. Detta blogginlägg kommer att vara ett försök att sätta mina ord på vad lärarkunskap kan vara och vad som kan påverka lärarkunnandet.
2024-01-22 Anna Laritz
Digitaliseringen har inneburit att alla elever har en egen dator. En egen dator har inneburit att extra arbete ofta får genomföras i form av (ska dock inte förknippas med något dåligt i sig men det är svårt att veta vad de gör bakom skärmarna ibland) sidor på nätet såsom Elevspel, Matteportalen, Skolplus eller liknande sidor. Tänker att ofta de högpresterande eleverna hamnar på dessa sidor då “grundlektionens” delar genomförts. Jag har med det skrivet i detta inlägg valt att fokusera på våra högpresterande elever.
2023-12-18 Kajsa Strandell
Man kan tänka sig att de flesta av oss inom skolans värld upplever vårt uppdrag som väldigt komplext- med många faktorer som ska klaffa för att vi ska känna att vi uppnått önskvärda resultat inom allt vad vår uppgift innebär. Når våra elever godtagbara kunskaper? Får varje elev möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar? Hur mår våra elever? Det finns att fundera över och ofta även mycket att önska.
2023-12-15 Ylva Landqvist
Högläsning är en viktig pedagogisk metod som har visat sig ha många positiva effekter på elevers språkutveckling. Genom högläsningen berikas bland annat elevernas ordförråd, de lär sig hur berättelser är uppbyggda och de övar sig även i att skapa inre bilder. Dessutom stimulerar högläsningen fantasin och kreativiteten hos eleverna genom att förflytta dem till olika platser och tidsperioder genom berättelserna.
2023-12-05 Beatrice Tennö
Ett av de viktigaste budskapen som jag burit med mig sedan min lärarutbildning för snart två decennier sedan och som mina föreläsare med stort eftertryck framhöll, var vikten av att väcka och upprätthålla elevens motivation. De betonade att detta är en av lärarens främsta uppgifter och utmaningar. Att engagera sina elever är avgörande; utan deras motivation är inlärningsprocessen betydligt svårare. Ack, så rätt de hade.
2023-11-24 Angelica Helén
Det som slår en när man arbetar i skolans värld är hur olika förutsättningar eleverna har för att lyckas i skolan. Ofta är det elever som har lite svårigheter i skolan som också är de som har sämst förutsättningar att få stöttning hemifrån i sitt skolarbete. Hur kan vi lärare göra för att öka likvärdigheten?
2023-11-17 Anna Edling
Jag har länge brunnit för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och kooperativt lärande. I mitt arbete på en mångkulturell skola har metoderna varit en stöttning för mig både i min planering och i själva utförandet av undervisningen. Med tiden har metoder och erfarenheter kokats ihop till något som jag numera planerar min undervisning utifrån.
2023-11-10 Vanja Mood
Birgitta Herkner testade i sin undersökning ordavkodning och läsförståelse på elever i årskurs 3. 10 % av eleverna i undersökningen klarade inte ordavkodningstestet. Åtta av dem klarade ändå det nationella provet i årskurs 3. Hon såg i undersökningen att de nationella proven inte testar avkodning specifikt.
2023-10-31 Johanna Matsdotter
Jag tillhör de människor som har ett överflöd av fantasi, det bara finns där, men jag har full förståelse för att det inte är så för alla. I skolan ska våra elever kunna skriva skönlitterära texter, och då krävs det att man kan fantisera och få ihop en historia..
2023-10-25 Anna Grund
Det är något magiskt med att flytta ut undervisningen i naturen. Det infinner sig ett lugn som är svårt att återskapa i ett klassrum med 4 väggar. Konflikter lyser med sin frånvaro och elever som tidigare har brottats med att nå kunskapskraven inom mitt ämne idrott och hälsa, som även de innehåller många teoretiska delar, kan plötsligt briljera.
2023-10-11 Bente Staff Hagen
Den här veckan kommer det ett tips till hur man kan få in digitalisering och elevinflytande i elevernas utvecklingssamtal. I höst kommer eleverna i årskurs 2 på Knutsbo skola att få hålla i sina egna utvecklingssamtal, och samtidigt använda digitala verktyg som de är vana vid i sin skolvardag
2023-10-06 Anna Törnqvist
Först av allt så vill jag klargöra att jag är för digitaliseringen i skolan. Fördelarna är många och eleverna får tillgång till fakta snabbt och enkelt. Vi behöver dock blanda användandet av digitala och analoga metoder i skolan så att eleverna får variation och vi behöver tillgodose olika lärstilar.