Jag har länge brunnit för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och kooperativt lärande. I mitt arbete på en mångkulturell skola har metoderna varit en stöttning för mig både i min planering och i själva utförandet av undervisningen. Med tiden har metoder och erfarenheter kokats ihop till något som jag numera planerar min undervisning utifrån. 

Jag tror att genom att planera  undervisning noggrant kan vi skapa en meningsfull och stöttande undervisning för fler elever i skolan. En noggrann planering är även viktig för att undervisningen ska flyta på och ge utrymme för spontanitet. Den hjälper även till att hålla kurs i en djungel av olika roliga övningar och aktiviteter som flödar på sociala medier. 

Skolverket skriver i sin rapport, Framgång i undervisningen om hur stora resurser läggs på att utreda och försöka åtgärda enskilda elevers problem. Enligt rapporten skulle resurserna göra större nytta om de istället fördelas utifrån att skolan tar sikte på att lyckas med uppdraget att utmana elever som ligger väl till i sina ämnen samtidigt som man ser till att elever med svårigheter i skolarbetet får det stöd de behöver för att utvecklas så långt som möjligt.

Så hur skapar man då en stöttande och utmanande undervisning? I början av läsåret gör jag alltid en grovplanering för mina ämnen jag undervisar i. Jag använder mig av ett rutsystem med veckor och där fördelar jag mina olika ämnen över skolåret. Grovplaneringen ger mig god översikt över läsåret och den ger mig möjlighet att hela tiden ligga steget före och planera framåt för jag vet exakt var jag ska. 

Genom att ha en grovplanering att falla tillbaka på så kan jag både tidsmässigt och faktamässigt hålla mig till det centrala innehåll jag har planerat för. Inga utsvävningar eller sidospår hinns med. För mig är min grovplanering för läsåret jätteviktig och ett bra stöd. Att tänka “vi tar det som det kommer", funkar inte för mig. 

Ett nytt arbetsområde kommer aldrig som en överraskning och tanken “hoppsan vad ska jag göra efter det här området” slipper man också. En stor fördel är också att det är lättare att ligga steget före och börja samla innehåll, tankar och idéer för nästa arbetsområde innan slutet för det som pågår. Grovplaneringen anger också starten, målet och hur vi ska komma dit. Jag planerar i grova drag hur jag kan skapa variation i undervisningen inom området. 

Utifrån att definiera viktiga begrepp i området bygger jag sen planeringen runt dem i en progression där jag ger tid till att träna faktainnehåll, synliggöra och befästa begreppen, påvisa samband och skapa olika typer av aktiviteter i grupper, par och självständigt. Variation i att skriva, läsa och använda språket är också en viktig del redan i grovplaneringen.

Ja, jag vet det första som ryker när vi har mycket att göra är förberedelse och planering för våra egna lektioner.

Men både vi och våra elever förlorar så mycket på det. Det är viktigt att vara förberedd och ha kontroll på sitt innehåll.

Skolverket skriver i sin rapport, Framgång i undervisningen om hur Hattie (2009) genomfört den hittills mest omfattande analysen av undervisning. Han har framhållit betydelsen av hur läraren agerar och vilken typ av undervisningssituationer läraren skapar. Andra viktiga faktorer är lärarens förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen, och att elever ges regelbunden återkoppling. 

En väl förberedd lektion blir oftast bra och det är här vi skapar lärande tillsammans med våra elever. Att vara lärare är för mig inte att luta sig tillbaka och låta eleverna själva ta ansvar för sitt lärande. Att vara lärare handlar om att ta ansvar för elevernas lärande och skapa undervisning som ger inlärning.Läraren är viktig för lärandet, läraren formar undervisningen och gör skillnad. För att klara det behöver vi vara väl förberedda för våra lektioner.

• Hur planerar du för en stöttande och utmanande undervisning?

• Har din skola en gemensam grovplanering eller röd tråd du kan följa?

• Vilka förändringar kan du göra när det gäller planering av din undervisning?