Hem > Presentation > Vanja Mood Kyrkskolan 7-9 > En text om en avhandling och några tankar kring den
En text om en avhandling och några tankar kring den
Beware 🙂
Avhandlingen heter Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola. Den är skriven av Birgitta Herkner. Hon disputerade vid Stockholms universitet 2022-02-03.
Birgitta Herkner definierar läsning som produkten av avkodning och språklig förståelse. Avkodning är att kunna koppla ihop bokstav och ljud. Automatiserad ordavkodning betyder att man inte kan låta bli att läsa ett ord om man ser det och att det sker utan tankeverksamhet så att man kan fokusera på innehållet i texten.
Herkner testade i sin undersökning ordavkodning och läsförståelse på elever i årskurs 3. 10 % av eleverna i undersökningen klarade inte ordavkodningstestet. Åtta av dem klarade ändå det nationella provet i årskurs 3. Hon såg i undersökningen att de nationella proven inte testar avkodning specifikt.
Herkner följde sedan upp eleverna med ordavkodningssvårigheter i årskurs 9. Eleverna fick nya tester i ordavkodning, läsning och skrivning. Det visade sig att eleverna hade exakt samma problem i årskurs 9 som de hade i årskurs 3. Herkner undersökte då i vilken omfattning eleverna läste på sin fritid och hur deras specialpedagogiska stöd sett ut under skoltiden. Eleverna läste inte på sin fritid. I de fall där eleverna hade fått specialpedagogiskt stöd hade det satts in på högstadiet.
Birgitta Herkner är kritisk till att ordavkodning inte testas i bedömningsstöd och nationella prov i år ett och tre. Ordavkodningen påverkar hur det går för eleverna när det gäller läsning, skriver hon. Birgitta Herkner menar att det är viktigt att stöd sätts in tidigt för att kunna stötta elever på bästa sätt. Avkodning testas bäst genom att ord läses separat i en lista, skriver hon.
Jag har läst Birgitta Herkners avhandling med intresse. Jag håller med om att någon typ av avkodningstest borde ingå i nationella prov i lägre åldrar. De allra flesta lärare i yngre åldrar gör löpande tester med sina elever där ord läses i en lista, precis som Herkner rekommenderar. Jag tror dock att det vore bra för kunskapsutvärdering och planering om avkodning fanns med mera specifikt i nationella bedömningsstöd och prov.
Tyvärr tycker jag inte att det är förvånande att en stor del av avkodningssvårigheterna i 9:an hos eleverna i Birgitta Herkners undersökning kvarstår. Min erfarenhet är att väldigt få elever på högstadiet specifikt har tränat avkodningsförmåga. Vår undervisning har fokuserat mer på kompensatoriska hjälpmedel och strategier för läsning.
Min reflektion, efter att ha läst Birgitta Herkners avhandling, är att motståndet mot att läsa på egen hand bland elever, även när det gäller ganska korta texter, kanske beror på att avkodningen är bristfällig så att för mycket energi går åt till att avkoda och för lite blir över till att förstå texten. Kanske är det dags för avkodningsträning för fler elever även på högstadiet?
Här kan du läsa om Sara Bruuns arbete med avkodningsträning i helklass.
Här finns hela Birgitta Herkners avhandling:
> Hur jobbar ni med avkodningsträning i olika åldrar?
Vanja Mood
Kyrkskolan 7-9