Flippad idrottsundervisning

I mitt blogginlägg har jag valt att sätta fokus på hur jag i min idrottsundervisning kan skapa goda förutsättningar för att alla mina elever ska lyckas, oavsett bakgrund. 

När jag startade min lärarkarriär för snart tjugo år sedan så är min upplevelse att de allra flesta eleverna hade goda förkunskaper och egna erfarenheter kring de flesta aktiviteter vi jobbade med under idrottslektionerna. Många elever var aktiva inom olika idrottsföreningar och spontanidrotten var mer utbredd. Jag upplevde även att det var väldigt få elever som inte klarade av målen/betygskriterierna för ämnet. Så är inte riktigt fallet idag, där många av våra elever inte alls är aktiva på fritiden och där vi har en stor andel elever från andra länder med helt andra erfarenheter. Just det här med elever som kommer hit med andra erfarenheter än det vi är vana vid har jag valt att sätta lite fokus på. 

Nyligen så gick jag en VFU-handledarkurs där jag kom i kontakt med Åke Huitfeldts licentiatuppsats ”Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisningen”. I den uppsatsen pekar han bl a på att många av de nyanlända eleverna som kommer hit gärna vill vara aktiva på idrottslektionerna, men att de helst vill aktivera sig i idrotter som de känner till och vet att de är duktiga i, t ex fotboll och basket. Eleverna har dock svårare att känna samma engagemang i aktiviteter som de är nybörjare i och inte riktigt vet vad de ska göra eller vad som förväntas av dem, t ex dans, simning, orientering, friluftsliv och vinteraktiviteter. Det här är någonting som jag verkligen kan känna igen mig i och jag vet inte hur många gånger varje år jag får frågan om när det är dags för fotboll på idrotten.

Hur kan jag då hjälpa eleverna att överbrygga den här klyftan som uppstår, där jag har ett antal elever med väldigt goda förkunskaper, och ett antal elever med i stort sett noll förkunskaper kring vissa aktiviteter. Enligt Huitfeldt är en framgångsfaktor att ha relevanta och tydliga krav som eleverna kan förhålla sig till, och som de ges möjlighet till att uppfylla. En annan framgångsfaktor är att verkligen anpassa innehållet på undervisningen så att det passar den grupp jag har. Här är ju vår kursplan ganska generös då den egentligen inte pekar ut några aktiviteter alls som måste göras, förutom att eleverna måste kunna simma 200m, varav 50m rygg. Annars står det egentligen bara att vi bl a ska jobba med lekar, spel och idrotter, men det preciserar inte vilka aktiviteter. Vi ska jobba med dans och rörelser till musik, men det står inte vilka danser, osv. Med det menar jag att möjligheten är enorm då det kommer till att hitta rätt infallsvinklar för att fånga elevernas intresse. 

Hur tänker jag i min undervisning då? Vi utgår från att jag är i en lek- och spelperiod och där jag har gjort en plan för vad jag vill att eleverna ska lära sig och vad jag ska bedöma i slutändan i enlighet med bl a centrala innehållet och betygskriterierna. Jag har funderat på vilka typer av aktiviteter jag anser passar mina grupper och där eleverna ändå får träna på de färdigheter jag vill att de ska träna på och utveckla. Jag har gjort en PP med bedömningsmatris kring detta som ligger i Unikum, och i Classroom har jag lagt upp grovplaneringen för hur denna period kommer att se ut. Så här långt skiljer sig nog inte arbetssättet så mycket om jag jämför med hur jag jobbade tidigare, men med de senaste årens arbete i skolgrupper med betydligt högre andel flerspråkiga elever så har jag tänkt till mer på hur jag förbereder eleverna och hur jag presenterar mina lektioner. 

För det första så lägger jag alltid upp min lektionsplanering i detalj i elevernas classroom. Där står det vilket syfte vi har med lektionen, hur vi värmer upp, vilka aktiviteter vi ska genomföra, samt hur vi avslutar lektionen. Alla aktiviteter förklaras i detalj hur de går till, vilka regler som finns och hur vi kommer att organisera oss i salen. Oftast följer även en bildinstruktion eller ett filmklipp med i utskicket. Det gör att eleverna är medvetna om vad som kommer att förväntas av dem på mina lektioner innan de kommer dit. Vi har alla elever på våra skolor som behöver förberedas och veta innan vad som ska hända och här får alla samma möjlighet. Elever med annat modersmål kan översätta och även om inte allt blir korrekt i översättningen så har de iaf fått den mesta informationen de behöver. Det här gör också att eleverna pratar sinsemellan om vad som ska hända och under raster hör jag elever som förklarar för andra vad vi ska göra och hur det kommer att gå till osv.

För det andra så finns dagens lektion uppskriven på tavlan i idrottshallen och den går vi självklart igenom tillsammans innan lektionen startar. Dessutom jobbar jag mycket med att praktiskt visa hur aktiviteterna går till, antingen själv eller genom att använda mig av elever. På det här sättet får eleverna information om vad de ska göra skriftligt, muntligt och visuellt. 

För det tredje så har jag valt att jobba med veckans lektion, dvs att jag mer eller mindre kör samma lektionsupplägg på veckans båda idrottslektioner. När jag började med detta var jag lite orolig för att eleverna skulle tycka att det skulle bli tjatigt med upprepning, men så upplever jag inte att fallet har blivit, utan snarare tvärtom. Det här upplägget har gjort att veckans första lektion har blivit mer av att prova på hur allting fungerar och en lektion där jag också lagt mycket krut på att förklara osv. På veckans andra lektion däremot har ju alla elever full koll på vad som ska göras, jag behöver prata minimalt och vi hinner vara betydligt mer aktiva under lektionens gång. Det här har gjort att elever som haft lite svårt att förstå och göra sig själv rättvisa under första lektionen kan ta för sig betydligt mer under den andra lektionen. Så är även fallet för de elever som har lite motstånd till ämnet och gärna vill titta och känna in, innan de själva vågar ta klivet in i leken. Då kan vi mer se den första lektionen som lite prova på och ibland faktiskt bara vara med och titta för att sedan kunna delta på lektion två. 

• Hur förbereder du eleverna i din undervisning?

• Vilka framgångsfaktorer har du upplevt i idrottsundervisningen med elever som inte har svenska som sitt första språk?

Referenser:

Huitfeldt, Åke. Passar jag in?: Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Örebro: Örebro University, 2015.