Först av allt så vill jag klargöra att jag är för digitaliseringen i skolan. Fördelarna är många och eleverna får tillgång till fakta snabbt och enkelt. Vi behöver dock blanda användandet av digitala och analoga metoder i skolan så att eleverna får variation och vi behöver tillgodose olika lärstilar. När jag började som lärare var det endast specialläraren som hade en stationär dator i sitt rum. Senare fick vi en dator per klassrum där vi hade en lista på hur tiden blev fördelad bland eleverna utifrån behov. Lite senare hade vi dataklassrum där vi fick boka in oss för att gå dit med hela klassen. Idag ser det, som vi alla vet, helt annorlunda ut. Eleverna har en egen dator och, i alla fall från årskurs 4 och uppåt, är de flesta av läromedlen digitala.

Jag har verkligen inte gjort någon undersökning eller forskning kring digitaliseringen men jag har pratat med kollegor om datoranvändningen i skolan. Det jag tycker mig höra är att det ser olika ut beroende på vilken kompetens vi pedagoger har. Det är inte bara att slänga in digitala hjälpmedel i skolan och sen utgå ifrån att det löser sig.

De elever vi har i klassrummen idag är uppvuxna med den digitala tekniken. Det betyder inte per automatik att de använder den på det sätt vi vill eller att de känner till och kan använda de ordbehandlingsprogram som erbjuds. För en del elever är datorn till stor hjälp med inläst text eller till exempel tala in det som ska skrivas. Andra elever blir distraherade av sin dator och har en massa flikar uppe med diverse som inte på något sätt är relaterat till skolarbetet. Det finns  forskning  som tyder på att läsförståelsen blir sämre för de elever som bara läser på sin skärm. Det ser även jag och mina kollegor. Läsandet i stort har förändrat sig. Jag förstår att det ser väldigt olika ut men när jag frågar mina elever hur många det är som läser böcker på fritiden är det inte många.

Det jag har lärt mig är att när vi skriver för hand fastnar det mycket bättre i minnet då hjärnan måste processa på ett annat sätt. Forskningen säger dock att det behövs mer kunskap och ytterligare forskning för att veta säkert. Det är en viktig faktor att använda digitala och analoga arbetssätt så att det gagnar eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Den stora svårigheten, som jag ser, är att eleverna har ett stort motstånd att skriva för hand och handstilen har tydligt försämrats trots att den tränas både på låg- och mellanstadiet. 

Joseph Siegel, lektor vid bland annat Örebro universitet är expert på vilka strategier som fungerar bäst när elever tar anteckningar i skolan och här nedan har han listat några generella slutsatser:

Viktigaste fördelarna när eleverna antecknar för hand:

1. Lättare att minnas vad man skrivit.

2. Undviker att skriva ner allt, blir bättre på att prioritera det viktigaste.

3. Lättare att göra tankekartor, rita pilar och ringa in ord. 

Viktigaste fördelarna när eleverna antecknar på dator:

1. Anteckningarna går att läsa långt senare, är inte beroende av en snygg handstil.

2. Anteckningarna finns tillgängliga på flera enheter.

3. Lättare att byta anteckningar med varandra.”

Personligen är jag övertygad om att det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet som vi har är ett bra verktyg. Ordförståelsen är helt avgörande i alla ämnen som eleverna undervisas i. Tidigare pratade vi om faktaord men idag vet vi att det gäller allt och då även så kallade vardagsord. Jag tycker att språket utarmas mer och mer. Vuxna och barn tillbringar mycket av sin tid framför skärmar av olika slag. Gemensam middag är idag inte en självklarhet i alla hem.

Regeringen satsar nu, 2023, 685 miljoner kronor och därefter en halv miljard årligen för att skolor ska kunna köpa läromedel. Det positiva med det är att vi, som pedagoger, får större möjlighet att välja det materialet vi tycker fungerar. 

Vi lever i ett digitaliserat samhälle där vi kan utföra mycket av det vi gör i vår vardag med hjälp av dator eller mobil. Så ser det ut och det behöver vi anpassa oss till men betyder det att vi inte behöver använda vår hjärna som vi gjort, att lagra och komma ihåg saker? Eller rättare sagt, vad händer med utvecklingen av hjärnan i kommande generationer? 

Jag har bara frågor, inga svar, men blev digitaliseringen av skolan så som det var tänkt? Hur var det tänkt? Hur ser kompetensen ut i skolorna?

 ”Varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där”.