Hem > Kunskapsresan

Kunskapsresan är namnet på vårt gemensamma utvecklings- och kvalitetsarbete och definieras enligt följande: 

Kunskapsresan - vårt sätt att på vetenskaplig grund arbeta för rätten till likvärdig utbildning, kollegialt lärande och målstyrning.

Kunskapsresan - vårt sätt att systematiskt bedriva ett utvecklingsarbete som innehåller praktiskt och professionellt stöd på individ-, arbetslags- och ledningsnivå. 

Kunskapsresans olika delar

Länk till Vår Vision
Länk till vetenskaplig grund
Länk till skolans rutiner
Länk till lärarnas rutiner
Länk till introduktion för nya lärare
Länk till plan för bättre och bättre undervisning
Länk till närvarotrappan
Länk till terminsutvärdering

Kvalitetsarbetet och dess struktur

Rutiner för systematiska kvalitetsarbete och resultatstyrning

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det gör vi förbättringar av verksamheten.

Dokumenten Skolans rutiner och Lärarnas rutiner beskriver mer i detalj hur vi gör för att planera och genomföra skolans uppdrag enligt styrdokumenten. När vi tillsammans gör det ska vi också hela tiden tänka på hur vi kan genomföra uppdraget så effektivt som möjligt för att frigöra tid för alla pedagoger och skolledning. De IT-stöd vi använder ska successivt hjälpa oss med detta. Vi har valt att dokumentera elevernas utveckling i Unikum och enheternas resultat visas i beslutsstödssystemet Hypergene.  All personal ska vara väl förtrogen med lärplattformen Unikum - både för planering, kommunikation kring undervisningen samt för bedömning och analys.

Bilder över olika delar av kvalitetsstrukturen. Framarbetade i en gemensam process med hjälp av Modellen och Successful schools.
Dylan Wiliams idéer och forskning om formativ bedömning är en utgångspunkt i arbetet med vår vetenskapliga grund.

Planering för formativ och summativ bedömning för lärande – fokus på kunskapskraven

All undervisning planeras av lärarna utifrån läroplanens kursplaner med fokus på pedagogisk planering. Den är en del av uppdraget med syfte att eleverna ska förstå vad de ska få möjlighet att lära sig. Detta ger grunden för att bedöma resultaten genom löpande summativa bedömningar samt löpande formativ bedömning under lektioner, skoldagar samt i våra lärplattformar Unikum och Google Workspace

Läs vidare i Ludvika skolors vetenskapliga grund samt i  Lärarnas rutiner.

Kvalitetsdialoger - fyra resultatuppföljningar per läsår

Fyra resultatuppföljningar/prognoser per läsår – elever, klasser och årskullar. En viktig del i arbetet är vårt fokus på varje elevs andel “Godtagbara kunskaper”, “Mer än godtagbara kunskaper”, eller “Insats krävs för att nå lägsta kunskapskrav” för årskursen. För att kunna göra det bedömer och markerar vi elevernas kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven i alla ämnen.

På detta sätt har vi varje år fyra prognoser och kan följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de nyckeltal och mål som vi satt upp.

Varje rektor analyserar sin/sina enheters resultat. Sedan genomför förvaltningsledning kvalitets dialoger med varje rektor. Mötena är avsedda för diskussioner kring:

Se också:

Terminsutvärderingar

Varje lärare analyserar och utvärderar terminens undervisning och sina resultat i formuläret för terminsutvärdering. Läraren gör även framåtsyftande reflektioner inför nästa termin för hur läraren ska förbättra undervisningen för att fler elever ska nå eller utvecklas vidare kring kunskapskraven.

Skolledningen summerar lärarnas terminsutvärderingar och ger individuellfeedback till varje lärare. Arbetslagen och/eller mindre grupper arbetar vidare med resultaten på skolorna. Förvaltningsledningen arbetar med resultaten kommunövergripande. 

Lär mer i rutiner för terminsutvärderingar

Lektionsobservationer, coachande samtal och kollegialt lärande

Ludvika kommuns elever ska nå läroplanens kunskapsmål. Detta gör vi genom hög kvalitet på undervisningen. Rektorer genomför lektionsobservationer och har coachande samtal individuellt med alla lärare löpande, för att tillsammans utveckla både lärarnas ledarskap och undervisning så att den blir bättre och bättre. 

Under en gemensam workshop diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som observationerna gett och identifierar styrkor och utvecklingsområden. Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och håller en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. 

Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen. 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har valt och använder oss av både nationella och internationella forskares kunskap. Michael Fullan, John Hattie, Helen Timperley, Dylan Wiliam, Carol Dweck och Marcus Samuelsson täcker områden som: skolsystemet, skolans verksamhet, lärarkollegiet, klassrummet, ledarskapet och undervisningen samt eleverna. 

Ute i verksamheten strävar vi efter att upprätta ett vetenskapligt arbetssätt där läraren studerar och följer upp sin egen och kollegors praktik. I detta arbete använder vi systematiska inslag som t.ex. lektionsobservationer och terminsutvärderingar.

Värdegrundsarbete 

Trygghetsfrågor är en stående punkt på alla föräldramöten, klassråd, elevråd, verksamhetsråd, utvecklingssamtal och vid utvärderingar med elever och personal. Trygghetskartläggningar utförs i skol- och fritidsverksamheten.

Varje skola har utformat sin egen plan mot kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling revideras varje år. Rektorerna redovisar resultatet i sina kvalitetsrapporter. Alla kränkningsanmälningar meddelas till huvudman som i sin tur informerar nämnden. Alla ärenden diarieförs.