Hem > Kunskapsresan > Plan för bättre & bättre undervisning
Embedded Files
Öppna din dörr
Öppna din dörr
Plan för bättre och bättre undervisning
I Ludvikas skolor arbetar vi löpande och gemensamt med att utveckla undervisningen. Med hjälp av vår plan för bättre och bättre undervisning är ambitionen att vårt fokus på undervisningens kvalitet ska bli både systematiskt och kollegialt.
Det långsiktiga målet är att bygga en kollegial kultur där det är naturligt för lärare att studera sin och andras undervisning för att utveckla elevernas lärande.
Med hjälp av Helen Timperleys modell vill vi bygga en kunskapsbildande cykel där lärare, utifrån elevernas lärande, systematiskt får chansen att utvärdera och utveckla sin egen undervisning. Arbetet med lektionsobservationer och didaktiska samtal ska ses som stödjande åtgärder i denna cykel och baseras på evidens och forskning kring dimensioner av god undervisning
LEKTIONSOBSERVATIONER - DIDAKTISKA SAMTAL - KOLLEGIALT LÄRANDE
Viktiga inslag i planen är lektionsobservationer, didaktiska samtal, co-coaching och workshops i olika typer av arbetslag.
Rektorer genomför lektionsobservationer, ger feedback och har didaktiska samtal individuellt med alla lärare för att stötta lärarnas ledarskap och undervisning.
Under gemensamma workshops diskuterar kollegiet det underlag/den statistik som observationerna ger och identifierar styrkor och utvecklingsområden.
Planen innhåller fyra steg som vi tillsammans tar för att införa systematik arbetet med lektionsobservationer, didaktiska samtal och kollegialt lärande
Dokumentation och statistik
Dokumentation och statistik
Vi följer för varje lärare och per skola ett antal dimensioner av god undervisning som vilar på vetenskaplig grund. På detta sätt kan vi över tid se att undervisningen utvecklas och håller en hög nivå både på individuell lärarnivå och för organisationen som helhet på skol- och kommunnivå. Arbetet med fokus på bättre och bättre undervisning kommer att övergå i ett systematiskt kollegialt lärande där lärare besöker lärare för att tillsammans utveckla undervisningen.
Lektionsobservationer och didaktiska samtal dokumenteras av varje skolledare. Observationerna följs också på förvaltningsnivå och tas upp vid kvalitetsdialoger med skolledningen samt vid olika typer av workshops.
Diagram från uppföljning av observationsområdet 'Medvetet ledarskap' från 2021.
Observationsscheman & modeller för didaktiska samtal, workshops & Co - coaching bygger bland annat på material från skolforskarna Marcus Samuelsson & John Steinberg samt Skolinspektionens observationsprotokoll & forskningssammanställning “Framgång i undervisningen”.
Våra observationsunderlag finns publicerade i Bravo Lessons bank. Du kan också ta del av dem via länkarna.
Kommentarmaterial Medvetet ledarskap
VARFÖR ska vi observera?
VARFÖR ska vi observera?
Den nya zeeländska skolforskaren Helen Timperley (2013) framhåller att även om faktorer som tex. socioekonomisk bakgrund har stort inflytande så är det tydligt att elevernas lärande påverkas starkt av hur lärare undervisar. John Hatties metastudie Visable learning visar samtidigt att de 20 starkaste dimensionerna för att förbättra elevernas resultat alla handlar om hur läraren tänker och gör i klassrummet. Stor effekt har därför kompetenshöjande insatser som handlar om lärarens egna professionella utveckling.
Ett exempel på en metod som enligt Hattie har stor effekt är feedback/återkoppling från medarbetare, något som hittills varit relativt outnyttjat. En undersökning via Novus visar tex. att endast 11% av lärarna får feedback på sin undervisning (Successful Schools). Samtidigt finns det, bland annat i studier av Timperley, beskrivet att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer och reflektion över dessa, har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten (Skolverket - forskning för klassrummet).
VAD ska vi observera?
VAD ska vi observera?
Helen Timperley (2013) menar att moderna observationer bygger på gemensamma analyser av undervisningsmetoder och en delad förståelse om vad effektiv undervisning innebär. Därför är det viktigt att observationen inte bygger på observatörens personligt valda teorier om vad som fungerar i klassrummet. John Hattie menar exempelvis med uttrycket “almost everything works” att det i hans forskning inte går att urskilja några lärandemetoder som vida effektivare än andra. Enligt Timperley (2013) är det därför elevernas lärande som måste vara i ständigt fokus. Eftersom lärare arbetar i olika kontexter så finns det ingen garanti för att en viss metod får det önskade resultatet hos eleverna.
“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”
– Helen Timperley
Att undersöka elevernas lärande genom att analysera och diskutera hur lärarens undervisningstekniker påverkar elevernas kunskapsresultat är därför en viktigt utgångspunkt. Målet är enligt Timperley (2013) att göra lärare till experter på att se samband mellan olika metoder och vilken effekt dessa har på elevernas lärande och deras kunskapsutveckling.
Page updated
Report abuse