Hem > Presentation > Anna Fältsjö > Inkluderande beteendestöd i skolan (IBIS)
Hem > Presentation > Anna Fältsjö > Inkluderande beteendestöd i skolan (IBIS)
Ledarskap och relationer i klassrummet har alltid varit något jag brinner för. Att skapa fungerande grupper är grogrunden för måluppfyllelsen hos eleverna.
I skollagen står;
”Alla elever har rätt till en god fysisk och psykosocial studiemiljö som främjar hälsa, välbefinnande och lärande”
Även i planen ”Lärarnas rutiner” finns också nu tydligt betoningen av relationellt ledarskap:
”Goda relationer mellan lärare och elever är eftersträvansvärda. Det skapar en tryggare lärmiljö för eleverna och en bättre arbetsmiljö för lärarna. Dessutom ger goda relationer mellan lärare och elever fina förutsättningar för undervisning och lärande.”
På Solviksskolan har vi under detta läsår inlett ett deltagande i ett forskningsprojekt kopplat till Uppsala universitet, IBIS (inkluderande beteendestöd i klassrummet).
Ibis är evidensbaserat och grundar sig på hundratals forskningsstudier.
Projektet är ursprungligen en amerikansk modell SW-PBIS (School-Wide Positive Behavior Intervention Support), denna modell finns även i en norsk version (PALS), som den svenska modellen bygger på.
Vi är tre IBIS-instruktörer (socialpedagog, fritidspedagog och förstelärare) på skolan som under året gått en webbaserad utbildning ledd av Martin Karlberg från Uppsala universitet.
Meningen är sedan att vi under 3 år ska jobba kollegialt kring detta projekt. Projektet är ingen ”quick fix modell” utan målet är att på längre sikt skapa ett hållbart arbetssätt för att skapa studiero och ökad måluppfyllelse.
IBIS är en skolmodell som betonar förebyggande åtgärder i en skolmiljö som präglas av tydliga förväntningar på elevers och anställdas beteende, sociala färdigheter och skolkunskaper.
De teoretiska utgångspunkterna för IBIS är att:
Elever gör så gott de kan
Elevers och skolpersonals beteenden uppstår i samspel med omgivningen
Skolpersonal och elever utgör varandras arbetsmiljö
Konflikter hanteras professionellt, utan att man trappar upp situationen.
Efter att konflikter uppstått är det skolans ansvar att reflektera över den uppkomna situationen och förebygga att liknande situationer uppstår.
All personal i skolan arbetar tillsammans för att stötta varandra att utvecklas tillsammans med eleverna.
Problembeteenden är ett resultat av felinlärning och med rätt förutsättningar och stöd kan elever lära sig mer prosociala beteenden.
Vi startade implementeringen bland vår personal med den delen av manualen som handlar om just relationer.
Vi har lagt upp arbetet enligt "bottom-topp"perspektivet där närteamen arbetar tillsammans utifrån de elever de delar. Detta för att göra att arbetet känns värdefullt för var och en.
Vår första uppgift var att utifrån klasslistor för respektive årskurs/fritidsavdelning färgmarkera eleverna utifrån vilken relation vi har med respektive elev. Grön markering står för en väl fungerande relation, gul står för en okej relation som kanske skulle kunna vara bättre och rödmarkeringen står för en problematisk eller svår relation. Man kan också göra en vit markering för de elever som försvinner under radarn, de så kallade "gråzonsbarnen".
Först gjorde var och en detta enskilt för att sedan tillsammans i närteamet jämföra sina markeringar och kanske upptäcka likheter och skillnader i relationerna med eleverna.
Denna övning uppskattades av personalen och öppnade upp för givande diskussioner. Meningen är att vi senare i implementeringen kommer att ta fram dessa listor igen för att se om våra relationer har utvecklats under projektets gång.
Det finns en tydlig manual att följa för projektet och även powerpoints att visa. Vi följer inte manualen från pärm till pärm utan har valt att just utgå från relationer för att vidare fortsätta med ”att förebygga störande och oroliga beteenden”.
Arbetet kommer också att innefatta lektionsobservationer, lektionsstruktur, att skapa goda lärmiljöer, regler och förväntningar m.m.
Tips på diskussionsfrågor:
Hur uppmuntrar ni/du positivt beteende?
Vad kännetecknar en god relation mellan lärare och elever?
Hur bemöter ni elever som är utmanande, trotsiga eller bråkiga?
Är det något ni gör som förhindrar eller förstör relationerna till eleverna?
Hur kan man förebygga oro och störande beteenden i klassrummet?
Anna Fältsjö
Solviksskolan