Visuella lektionsstrukturer

“När elever kommer in i klassrummet kan du ofta få följande frågor: "Vad ska vi göra idag?” och “När slutar vi?”. Denna typ av frågor kan bero på att en elev känner sig otrygg och efterfrågar struktur och sammanhang. Om det kommer ett svävande svar från dig blir eleven ofta orolig och riskerar att därefter störa sina klasskamrater. Hur kan du förebygga detta scenario? (Nilsson och Karlberg 2020: 64).

Frågan som ställs i slutet av citatet har jag ställt mig själv många gånger under de år jag arbetat som lärare. Jag vill tro att jag har kommit en bit på väg i mitt sökande efter ett svar.

Jag har under mina år som lärare använt mig av olika metoder för att ge eleverna en visuell bild av lektionsstrukturen. Under min första tid som lärare skrev jag på tavlan inför varje lektion vad eleverna skulle arbeta med,  hur de skulle arbeta och vad målet med lektionen var. Detta tog mycket tid och gick inte att förbereda dagen innan. Det här var innan Clevertouchens tid. Det innebar att om vi skulle projicera något på tavlan var jag tvungen att sudda allt och sedan börja om igen och skriva. 

Inför varje lektion gick vi tillsammans igenom lektionsstrukturen. När eleverna började arbeta med den planerade uppgiften upplevde jag att de var mer självgående. De kunde  läsa sig till vad de skulle arbeta med och de visste var de kunde finna svar på sina frågor. Jag kunde vara stöttande för eleverna i sitt självständiga arbete både under enskilda- och grupparbeten (Gibbons (2014: 33). Helen Larsson (2022: 74) kallar detta för ett framgångsrikt lärande när eleverna blir mer självständiga i sin lärprocess. Eleverna skapar en större förståelse för sitt lärande och hur de lär sig. När eleverna blir medvetna om sin egen lärprocess ökar chanserna att de blir mer intresserade och motiverade till skolarbete.

Idag har vi gått från handskrivna lektionsstrukturer till digitala strukturer som är utformade likadant oavsett ämne.  När jag gjort mallen för lektions strukturen har jag utgått från “De nio frågorna” (Spsm 2023):

1. Vad ska jag göra?

2. Var ska jag vara?

3. Vem ska jag vara med?

4. Vad ska jag lära?

5. Hur ska jag göra? 

6. När ska jag göra det?

7. Hur länge ska jag göra det?

8. Varför ska jag göra det?

9. Vad ska jag göra sedan?

Frågorna får eleverna svar av mig på under lektionens inledning. Sedan har de lektionsstrukturen tillgänglig hela lektionen för att själva kunna informera sig om lektionens upplägg och lärandemål. Jag har genom åren arbetat i flera digitala program och testat mig fram. I våras under SETT mässan besökte jag och en kollega Clevertouch montern och där blev vi presenterade för Lynx Whiteboard (Lynx).  

Enkelt förklarat skulle man kunna säga att Lynx är Clevertouch eget program som kan användas som en interaktiv whiteboard. Lynx finns som app att ladda ner både i Cleverstore och i Microsoft Store. På så sätt kan jag göra mina lektionsstrukturer på datorn och sedan spara dem antingen i driven eller i Lynxmolnet. I och med att strukturerna enkelt går att spara på driven kan jag lätt dela dem med mina kollegor och även med elever som om de till exempel varit hemma en skoldag och vill se vad vi arbetat med. 

Som avslutning vill jag påstå att lektionsstrukturer hjälper eleverna att svara på deras frågor om vad och när utan att det krävs ett svar av mig som lärare. Eleverna vet att de kommer att få svar på sina frågor redan innan de kliver in i klassrummet. I mitt klassrum har detta skapat att jag varje dag arbetar med trygga och självgående individer som är motiverade till skolarbete. 

En elev sa en gång 

“Det är skönt att vi kan läsa på tavlan vad vi ska göra och vad det finns för extrauppgifter, då behöver vi aldrig fundera eller fråga dig hela tiden.”

En fråga som jag vill att ni tar med er med det här inlägget är: 

• Hur ger jag eleverna i min undervisning svar på de nio frågorna? 

Tack för att du tog dig tid att läsa mitt inlägg!

Simone Wetterskog

Nyhammars skola