Lektionsstruktur och differentierad undervisning

Jaha, då var det dags för mig att skriva ett första blogginlägg här. I en hektisk tid inför avslutningar, bedömningar, beställningar, slutförande av olika arbetsområden och huvudet  fullt av alla möjliga olika saker som man ska komma ihåg, ska jag försöka skriva lite om mitt arbete i klassrummet.Den här bloggen kommer att handla om lektionsstruktur, differentierad undervisning och kooperativt lärande.

Jag har jobbat som lärare i 29 år och jag tycker fortfarande att jag lär mig hela tiden, och att jag trots jobbiga perioder tycker mycket om mitt yrke. Under den större delen  av mitt yrkesliv har jag varit extra intresserad av lektionsstruktur och hur man bygger upp lektionen så att  alla elever i gruppen ska kunna tillgodogöra sig kunskap. I de flesta klasser finns behov av olika anpassningar och individuella lösningar för varje lektion. En differentierad undervisning gör att man slipper göra en rad olika specialanpassningar och att alla i gruppen blir inkluderade. Differentierad undervisning handlar om att jag redan i planeringen organiserar undervisningen utifrån den grupp elever jag har och gör lärmiljön tillgänglig för alla. 

Bilden är skapad med AI-modellen Dall-e

Differentierad undervisning betyder att man som lärare:

• utgår från gruppen och inkluderar alla elever

• ger eleverna möjlighet att delta och lära på sina villkor

• bygger på gemenskap

• bidrar till att göra lärmiljön tillgänglig för alla

• tillvaratar olikheter och främjar delaktighet

• innefattar aktiviteter med flera olika vägar att nå målet

• skapar variation i uppgiften gällande tempo, nivå, omfång, metod och intresse

• differentierar uppgifter och aktiviteter, inte elever

Jag har hittat en struktur som passar för mig och som passar för de elever/klass jag har. Så här lägger jag upp dagen/och lektionen.

Vi  öppnar dörren för eleverna ca 10 minuter innan det ringer in och då går det bra att komma in eller stanna ute tills det ringer in. Jag startar alltid upp varje dag med lugn musik på Clever Touchen med till exempel rymd eller akvarium som livebild. Jag hälsar på alla elever innan de kliver in i klassrummet, de får välja om de vill hälsa med en handskakning, kram eller knuten näve. När de kliver över tröskeln ska de vara tysta. På deras bänkar ligger en startuppgift med sådant som vi jobbar med just nu eller stavning, skriva fint, multiplikationstabeller eller glosor. De sitter i tystnad och jobbar med startuppgiften. Medan de gör den hinner jag prata lite med de flesta, kolla frånvaro m.m. Det blir alltid en lugn och skön uppstart.

Varje morgon efter startuppgiften börjar vi med att gå igenom dagen och datum. Dagens schema står alltid på tavlan tillsammans med bildstöd. Därefter går jag igenom lektionens innehåll. Jag har ungefär samma lektionsupplägg på alla mina lektioner, det är innehållet som ändras. Alla elever ska veta vad som förväntas av dem under lektionen, vilka moment den innehåller och hur lång stund de ska arbeta med de olika momenten. Till timer använder jag classroomscreen på Clevertouchen.

På tavlan använder jag mig av olika bildstöd och skyltar för att förtydliga vad de ska göra och hur de ska göra det. Skyltar som jag använder mig av är:

•  Idag ska vi arbeta med

• Förra lektionen arbetade vi med

•  Varför ska vi lära oss det här?

• Arbetsgång 

• Utvärdering

• Nästa lektion

Hur vi jobbar med de olika momenten varje lektion har jag också skyltar till. För det mesta använder jag mig av EPA (enskilt, par och alla). I slutet av varje lektion har vi en utvärdering/exitticket i form av t.ex. post-it lappar (Hur var lektionen? Vad lärde du dig? Vilket var ditt fokus? Förstod du?) Padlet på Clevertouchen, Top 5 av lektionen. När de funderar över deras fokus och ansträngning på lektionen använder vi  oss av en framstegstrappa med 4 trappsteg, där varje trappsteg visar på ökad ansträngning och fokus. Detta tar max 5 minuter och eleverna blir vana att reflektera över sitt lärande.

Att börja med startuppgifter i början på en lektion eller som en uppstart av ett nytt arbetsområde gör att man väcker både nyfikenheten och arbetslusten hos många elever. Ett exempel på startuppgift kan vara uppstart i geografi och arbetsområdet Europa. När vi startade med detta arbetsområde så delade jag in dem i par och de fick tillsammans skriva så många länder som de kunde. En väldigt enkel uppgift men som satte igång hela klassen direkt och skapade en lust inför arbetsområdet. Andra startuppgifter kan vara ett matteproblem som ska lösas. T.ex. vilka redskap använder du för att mäta vikt, längd eller volym. I ett sånt exempel låter jag eleverna fundera enskilt först, par sedan och till slut hela gruppen.

I det kollegiala lärandet på skolan arbetar vi med Kooperativt lärande och utgår från boken Kooperativt lärande, Samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning; Spencer Kagan och Jette Stenlev. Vi läser ett kapitel, diskuterar och provar olika kooperativa strukturer i våra grupper under veckorna fram till nästa träff. Att få prova olika kooperativa strukturer med sin grupp och utvärdera tillsammans i kollegiet är ett bra sätt att lära av varandra och utbyta erfarenheter om sina lektioner. Genom att använda olika kooperativa strukturer på lektionerna gör att alla elever deltar aktivt, det blir individanpassat och det stärker sociala kompetenser. Kooperativa strukturer bidrar också till en differentierad undervisning.

Om du är intresserad av att läsa mer om differentierade lektioner eller kooperativa strukturer kan du läsa mer i Helena Wallbergs bok, Lektionsdesign på hennes blogg, https://www.lektionsdesign.se/  eller i någon av de böcker som finns om Kooperativt lärande.

Funderingar och frågor:

• Hur skapar jag bra lektioner med den grupp/grupper du har nu?

• Vilken struktur passar för denna grupp?

• Vilka anpassningar behöver jag ta hänsyn till?

• Vilka bildstöd behöver jag ha?