Höga förväntningar och Grit för att lyckas i skolan

I mitten av augusti står de där i kapphallen, de förväntansfulla 13-åringarna som ska inleda sitt första år på högstadiet. Under mina år som högstadielärare har jag och mitt arbetslag tagit emot flera årskullar som är redo att börja i åk 7 och vi haft glädjen att se dem växa och utvecklas under de tre åren på högstadiet. Samtidigt som det är spännande att träffa en ny årskull så ställs vi inför nya utmaningar för att kunna tillgodose allas behov. De senaste åren har behovet av särskilt stöd ökat och listan över extra anpassningar har blivit längre. Vad beror detta på? Extra anpassningar görs i klassrummet men ibland räcker de inte till att motivera eleven till skolarbetet, en del elever tenderar att ge upp alltför lätt. Vilka bakomliggande orsaker kan det finnas till att anpassningsbehovet ökar och motivationen minskar? Såklart finns det flera anledningar till att motivationen minskar men i det här inlägget vill jag fokusera på om vi kan vända lite på denna utveckling genom att jobba mer med höga förväntningar och Grit. Kan dessa två faktorer påverka elevernas inre drivkraft?

Det finns flera studier på hur höga, positiva förväntningar på eleverna kan påverka skolresultat och att det handlar om ett samspel mellan läraren och eleven. Läraren är en viktig faktor för elevernas utveckling och behöver skapa miljöer där de känner sig uppmuntrade att sträva efter att göra sitt bästa. Läraren kan kommunicera höga förväntningar på olika sätt, bland annat genom ord och handling, kroppsspråk, feedback mm. I undervisningssituationen är det viktigt att uppmuntra eleverna att utveckla svaren, ställa följdfrågor och skapa ett tillåtande klimat om eleven misslyckas med en uppgift. Den amerikanske socialpsykologen Robert Rosenthal har gjort flera studier där resultaten visar hur positiva förväntningar leder till ett annorlunda beteende hos både lärarna och eleverna. Lärarna som visar genom ord, handling och kroppsspråk att eleverna är kompetenta får oftast en positiv respons och eleverna gör allt för att prestera ännu bättre.

Den andra faktorn som är intressant att titta närmare på är Grit som innebär att träna elevernas kämparanda och beslutsamhet till skolarbetet. Idag frestas ungdomarna av snabba belöningar och stora valmöjligheter. Ungdomarna tenderar att välja bort det som inte uppfattas som lustfyllt för tillfället. Detta blir problematiskt i skolans värld eftersom det krävs uthållighet och nötning när nya kunskaper ska läras in och befästas. 

Att träna på Grit är nödvändigt för att lyckas med skolarbetet på lång sikt, skriver Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Hur ska vi då träna ungdomarna i Grit? Forskarna menar att Grit är kopplat till belöningssystemet. Kämparandan hos barn utvecklas genom rätt uppmuntran. När träning ger resultat blir man benägen att anstränga sig och utmana sig ännu mer. Det gäller också att hjälpa eleverna att ha fokus på målet och uppmuntra dem att man en dag kommer att lyckas. Det gäller alltså att inte ge upp! 

Detta förhållningssätt är självklart inom idrotten eller artisteriet så därför behöver vi uppmärksamma eleverna på att bli medvetna om sin inställning till skolarbetet och att inte ge upp. Eleven uttrycker ofta att de inte kan utan att ens ha försökt, då gäller det att vara ihärdig och uppmuntra dem att fortsätta. Man kan dra paralleller med idrotten, om man vill bli bra på något så måste man träna flera gånger i veckan 

Det är såklart många olika faktorer som gör att eleverna inte är motiverade till skolarbetet men vi kan påminna oss själva om att fortsätta att ha ett förhållningssätt med höga och positiva förväntningar. Vi behöver gång på gång prata med eleverna om att den egna kapaciteten går att påverka. På detta sätt går höga förväntningar och Grit hand i hand.

Det finns en hel del forskning och litteratur som belyser att Grit är en avgörande faktor för att lyckas i skolan. En bok som rekommenderas är ”Hjärna, gener och jävlar anamma: Hur barn lär” (2016) av Torkel Klingberg samt ta del av hur Rosenthaleffekten påverkar våra beteenden i möten med andra människor.