Tid för formativ bedömning i klassrummet

Formativ bedömning är ett begrepp som fått en allt större roll i skolans värld under senaste åren. Formativ bedömning är ett aktuellt ämne och anses som positivt lärande. Feedback har visat sig ha god effekt för elevers kunskapsutveckling. Formativ bedömning bör ske i samspel mellan elev och lärare. Feedback sker som bäst när elever få ta del av sina styrkor och svagheter och inte endast tilldelas ett betyg. Läraren får inte styra eleven i en riktning och förvänta sig ett svar och eleven behöver få tid att reflektera och fundera ut svaren själv. Eleven måste få veta vad som förväntas av den och få tydlig information hur den ska ta sig dit och vad som förväntas härnäst.

I min undervisning försöker jag att arbeta med återkoppling så mycket som det går. I skrivande stund så har jag har arbetat som mellanstadielärare i 14 år. För varje år som går upplever jag att tiden inte riktigt räcker till, utan den upptas mer och mer till att skapa studiero. I min första elevgrupp som jag undervisade i under tre år, arbetade jag dagligen med enskild feedback för flertalet elever. Idag så hinner jag i bästa fall med att sitta ned med elever någon gång i veckan, för enskilds samtal om deras progression. Jag tror fullt och fast på att formativ bedömning är en väsentligt viktig del i klassrummet. För att en elev ska kunna utvecklas behöver denne även veta vart den ska och vad som behöver förbättras, samt vad eleven har presterat bra på. Eleven behöver få konkreta exempel och muntlig återkoppling av läraren.

Ser jag till artikeln nedan så skulle det vara suveränt att få arbeta en i lokal skolgrupp, för att utveckla arbetet med formativ bedömning. Det är en önskvärd utveckling som jag skulle vilja arbeta fram på min skola.

Begreppet kopplas ofta ihop med en forskningsöversikt gjord av Paul Black och Dylan Wiliam.  Black & Wiliam (1998) förklarar ”the black box” som en svart låda i klassrummet. Klassrummet är som en ”svart låda” där det förväntas hända saker. Lådans fylls på med elever, lärare, politiska beslut, krav, lärandemål och oroliga föräldrar. Ut ur lådan förväntas det komma höga resultat. Författarna menar att det vanligtvis är enbart upp till lärarna vad som sker i ”lådan” och om resultatet inte skulle bli det förväntade läggs skulden på lärarna. De ska göra sitt arbete bättre. Black och William menar att det är orättvist och vill visa att formativ bedömning kan vara ett sätt att göra ”lådan” bättre.

”Artikeln tar upp tre viktiga frågor:

• Finns det bevis för att formativ bedömning ökar lärandemålen?

• Finns det bevis för att det finns utrymme för förbättringar?

• Finns det bevis för hur formativ bedömning kan för förbättras?”

Författarna har genomfört en omfattande undersökning av forskningslitteratur för att få svar på dessa frågor. Resultatet de kom fram till på frågorna var ett tydligt ja. Det behöver finnas ett samspel mellan elev och lärare, där eleven får utrymme att tala och diskutera om sin förståelse på sina villkor. Kan läraren svara på frågor och ge eleven tid att fundera för att utveckla egna svar leder det till en progression i lärandet. I förlängningen får eleven ökad kunskap och en förbättrad förståelse. Motsatt resultat kan uppstå om läraren utan att tänka på det försöker få eleven att ge ett särskilt svar eller om läraren försöker leda eleven mot ett svar den förväntar sig. Det kan medföra att eleven får svårt att komma på egna svar eller att eleven försöker ge som den tror att läraren vill ha. 

Författarna skriver att tester och läxor kan vara bra för att arbeta med feedback men att det bättre att ha fler korta tester än några få långa. Tester kan vara svåra att göra själv för läraren för att det är viktigt att de har ett samband med målen. Studier har visat att elever arbetar och utvecklas som bäst om får feedback om styrkor och svagheter jämfört med när de bara får ett betyg.

”För att få förändringar i skolan och arbeta med att implementera formativ bedömning i klassrummet så behöver det ske i fyra steg.

1. Lära sig av utvecklingen. Det behöver skapas ett litet antal lokala skolgrupper där de åtar sig att arbeta med en utveckling av formativ bedömning. 

2. Sprida denna implementering för att fler skolor sedan bli aktiva. Detta måste dock ske i en långsam process.

3. Undersöka hur negativa effekter i utbildningssystemet kan minskas för att inte hindra utvecklingen av formativ bedömning.

• Hur arbetar ni med feedback i klassrummet? Finns tiden på samma sätt nu som för 10-20 år sedan?