Undervisningsskicklighet

Under en av årets mest intensiva arbetsveckor var det så dags för mig att göra entré här. Jag hoppas att det kan komma fram något relativt vettigt här trots en för tillfället väldigt trött och tankspridd hjärna.

Under höstterminen har vi hos oss startat ett projekt kallat skicklig undervisning, vad det innebär kommer ni få ta del av här.

Man kan tänka sig att de flesta av oss inom skolans värld upplever vårt uppdrag som väldigt komplext- med många faktorer som ska klaffa för att vi ska känna att vi uppnått önskvärda resultat inom allt vad vår uppgift innebär. Når våra elever godtagbara kunskaper? Får varje elev möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar? Hur mår våra elever?  Det finns att fundera över och ofta även mycket att önska. Vissa faktorer är svårare än andra att påverka men desto viktigare är att det vi kan göra något åt fungerar, det brukar kunna ge en slags dominoeffekt på ytterligare faktorer. Hur vi planerar, förbereder och genomför vår undervisning är något vi kan göra skillnad på men där varje undervisningssituation samtidigt kan påverkas av annat, till exempel hur våra elever mår. Komplext var det!  I vårt arbetslag är vi alltså i uppstarten av projektet om hur vi kan utveckla just vår undervisning utifrån olika dimensioner. 

Skicklig undervisning är ett verktyg som när det används ska förbättra kvaliteten på undervisningen (och elevers lärande) via kollegialt lärande som ska ske genom lektionsobservationer och efterföljande didaktiska samtal.  

Verktyget är framtaget av Bravolesson efter olika forskning runt just lektionsobservationer och består av en handbok med matriser för det. Grundtanken är att det är rektor som ska genomföra observationerna men av erfarenhet vet vi att det kan vara svårt för rektorn att hitta tid till detta och hinna med att observera sina medarbetare, flera gånger dessutom. Vår tanke är därför att observationerna och de efterföljande didaktiska samtalen sker mellan oss kollegor. Vår förhoppning är att detta kan vara något enklare att få till, men vi motsätter oss ändå inte vikten av att även rektorn utför lektionsobservationer. 

De olika fokusområdena/dimensionerna i handboken har varit återkommande i svensk och internationell forskning över ganska lång tid och bygger även på vad forskning visat att eleverna förväntar sig av lärare för att lära sig (intressant att läsa!!). Observationsmaterialet är utvecklat och beprövat med 1800 genomförda lektionsobservationer sedan 2017.

Under vt ska arbetslaget fördjupa sig mer i  materialet och i bästa fall hinna slutföra några observationer med efterföljande samtal för att prova hur det fungerar. 

Det vi ser som en stor fördel är att observationerna med fördel ska genomföras utifrån vad den undervisande läraren vill uppmärksamma med sin undervisning. På det viset tror vi att verktyget kan kännas som ett stöd för oss att utveckla vår undervisning, och inte som det blir ibland- ännu något vi är ålagda att göra. Med tillförsikt tänker vi även att situationen att observeras av kollega (eller rektor) avdramatiseras när man själv är med och formar syftet med observationen. De påbörjade diskussionerna vi haft om vad skicklig undervisning innebär för oss, har känts gynnsamma och jag upplever även detta som viktigt för arbetslaget, har vi en samsyn?

Genom att arbeta med handboken och de här frågorna om samsyn och systematik är förhoppningen att vi tillsammans utvecklar skicklig undervisning:

• Vilket är vårt uppdrag?

• Pågår det lärande här just nu? Hur vet vi att lärande sker? Vad/när/hur lär sig eleverna under en lektion?

• Vad är det för kvaliteter i undervisningen som är viktiga utifrån en vetenskaplig grund? Vilka kvaliteter gör stor skillnad?

• Är vi överens om, har vi samsyn kring vad som är kvalitet för dessa kvaliteter? 

• Vad tittar vi efter när vi besöker en lektion? Vad diskuterar och reflekterar vi kring under samtalet efteråt?

• Hur ser vi- hur “mäter” vi att vår undervisning utvecklas- att vi gör framsteg? Hur lämnar vi  “det känns som att det blivit bättre” bakom oss?

• Hur vet vi att det systematiska arbete som vi planerat att genomföra verkligen blir gjort?

Att ta sig igenom dessa frågor kräver avsatt tid och det vet vi att det finns ont om, men om man tycker att det verkar intressant kan man själv starta med att fundera över om man tror att det finns en samsyn på sin arbetsplats och hur denna ser ut.

Det ska bli spännande att komma igång på riktigt med projektet. Genom gemensam samsyn önskar vi att både vår undervisning och elevernas lärande förbättras.  I nästa inlägg från mig får ni förhoppningsvis svar på hur arbetet utvecklats.