En rapport skriven av Jessica Kristoffersson
Hög lärarkompetens är den viktigaste beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppkommer. Den skicklige läraren kännetecknas av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga och individuella strategier.
2 Läsundervisning och läsförståelseundervisning
4 Tidiga insatser viktiga för att förebygga läs- och skrivsvårigheter
4.1 Arbetsgång vid stödinsatser:
4.2 Vägledande principer vid läs- och skrivsvårigheter
4.3 Åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter
4.4 Alternativa verktyg
5 Om jag läser hemma för mitt barn… Gör det någon skillnad?
6 Kartläggningar och screeningar
6.1 Intensiv stöd och inkluderad undervisning
7.1 Bornholmsmodellen
8.1 Läsutveckling
8.2 Skrivutveckling
8.3 Bokstavskännedom
9.1 Den svenska läsdebatten: syntetisk respektive analytisk metod, Bottom up vs. Top down
9.2 Läsundervisningsmetoder
9.2.1 Ljudningsmetoder
9.2.1.1 Wittingmetoden
9.2.2 Ordbildsmetoder
9.2.2.1 Att skriva sig till läsning.
9.2.2.2 Kiwimetoden
9.2.2.3 LTG-metoden
9.3 Blanda metoder
10 Lärarkompetens och läroböcker
10.1 Lärarkompetens
10.2 Läroböcker
11.1 Förutsättningar för god läsförståelse
11.1.1 God läsförståelse
11.2 Läsförståelsesvårigheter
11.3 Svenska elevers resultat i internationella undersökningar
11.3.1 Kommentar till resultaten på PISA och PIRLS
11.4 Undervisning i läsförståelse
11.4.1 Forskningsbaserad undervisning
11.4.2 NRP - National Reading Panel
11.5 Modeller för läsförståelseundervisning
11.5.1 RT/RU
11.5.2 TSU/TSI
11.5.3 CORI
11.5.4 QtA
11.6 Skillnader mellan läsförståelsemodeller och traditionell läsförståelseundervisning
12.1 Modersmål och modersmålsundervisning
12.2 Svenska som andraspråk som skolämne
12.3 Andraspråksundervisning för skolframgång
13 Språkutvecklande arbetssätt
13.1 Skolspråk och vardagsspråk
13.2 Språkinriktad undervisning
13.2.1 Kärnan i en språkinriktad undervisning:
13.2.2 Effekter av språkinriktad undervisning:
13.3 Genrepedagogik
13.3.1 Begreppet ”Gibbonskurs”
13.4 Cirkelmodellen
13.5 Reading to learn – R2L
13.5.1 Arbetsgång i förberedd läsning/ Preparing for reading:
14.1 Formativ bedömning
Litteratur- och källförteckning och elektroniska källor
Bilaga 2 - Upptäckt och åtgärder. En modell
Bilaga 3 SALT-projektet exempel från Katrineholms kommun