15.00-17.00
Plats: Digitalt - se kalenderhändelse i Outlook
Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av det läsfrämjande arbetet i grundskolan, med ett särskilt fokus på undervisningen i svenska i årskurs 4-6. Alla skolor i granskningen behöver höja kvaliteten i sitt arbete med läsfrämjande insatser. Det finns samtidigt goda förutsättningar för lärare och rektorer att uppnå mycket av det läsfrämjande syftet med relativt små insatser.
Vi diskuterar och problematiserar innehållet och det som framkommit i granskningen, men delger även varandra hur man arbetar/kan arbeta med läsfrämjande insatser på sina skolor.
Ni får även möjlighet att prata om och i så fall hur ni arbetat utifrån de modeller som presenterades på träffen den 30 november.
Ta del av Skolinspektionens granskning av ”Läsfrämjande arbete i grundskolan” Läs med pennan och ta med tankar och funderingar som ni får vid läsningen av rapporten. Markera följande ur rapporten:
Det här överraskade mig...
Det här var särskilt intressant…
Det här bekräftade det jag redan hade tänkt…
Det här ställer jag mig fundersam till…
Meddela gärna mig om ni har något som ni vill lyfta till de andra deltagarna, det vi kallar en 3-minutare eller 7-minutare. Det kan vara en summering av ett intressant seminarium som ni har varit på, en arbetsmodell som ni testat och vill dela med er av, ett projekt som ni ingår i eller… ja, något annat som du vill delge. Det är så värdefullt när ni sprider era erfarenheter mellan varandra – så bidra gärna. Kanske har du testat något runt förra temat ”Polylino” som du vill presentera?
Inledning
Presentera er :)
Det här överraskade mig...
Det här var särskilt intressant…
Det här bekräftade det jag redan hade tänkt…
Det här ställer jag mig fundersam till…
Hur tänker ni runt resultatet av granskningen utifrån det du har kunskap om och känner till från er skola?
Diskussionsfrågor
Vi vet att det finns stora skillnader mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund, kön och etnicitet både vad gäller läsförståelse och intresse för läsning. Hur kan vi stötta och utjämna skillnader mellan elever med olika förutsättningar när det gäller att utveckla god läskunnighet?
Forskningen visar att det finns ett samband mellan elevernas motivation och lärande. Ju mer delaktiga eleverna är, desto större blir deras motivation. Läraren har också ett ansvar för att vidga elevernas läsrepertoar så att de inte fastnar i samma textgenre. Hur kan du som lärare möta detta?
Elever behöver uppleva att målet är värt och möjligt att uppnå, och om en uppgift blir för lätt eller för svår minskar elevernas motivation. Lättlästa böcker fyller en viktig funktion för vissa elevgrupper, liksom svårare böcker för andra. På vilket sätt kan lärare vara observanta och flexibla gällande val av texter, och vilka risker ser ni med att den lättlästa bokkulturen får större utrymme i skolan?
Läsningen av tryckta texter anses ofta som den viktigaste kunskapen för att till sig kunskap. Att lyssna på en ljudbok anses inte vara att läsa på ”riktigt”. Hur kan vi aktivt möta t.ex ljudböcker, och arbeta med de olika möjligheter som det ger och hitta strategier för hur man använder dem på bästa sätt? Vilka utmaningar och fördelar kan du se med att eleverna använder ljudböcker eller kanske läslyssnar?
Hur kan man argumentera för att alla lärare bör vara lika involverade i det läsfrämjande arbetet, och inte bara svenskläraren?
Dela med er om/hur ni har använt någon av modellerna i klassrummet för att främja elevers läsförmåga och läsengagemang.
Hur kan nätverket organiseras för att arbetet får spridning och når elever?
Hur kan det vi arbetar med i nätverket gynna min skola?
Kan något av det som lyfts i nätverket undersökas eller prövas i den egna verksamheten?
Finns det strukturer och kanaler för att ta vara på och tillgängliggöra kunskap som uppstår genom nätverket? Hur ska kommunikationen se ut?
Vem/vilka behöver vi kroka arm med?
Hur ser kunskapsläget ut? Hur vet vi det?
Vilka behovsanalyser har gjorts? Hur följs det upp?
Hur arbetar vi idag med läsfrämjande arbete? Vad fungerar bra i det vi redan gör? Vilka styrkor ser ni? (t.ex. rektor, arbetslag, lärare, speciallärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier)
Vad pågår för våra elever? Hur vet vi det? Varför är det viktigt? Vad motiverar?
Vilka behov eller utmaningar ser ni inom området läsfrämjande arbete på din skola? Vad behöver förändras eller utvecklas?
Hur vet ni det?
Vilka olika professioner och på vilket sätt samverkar vi för att förbättra det läsfrämjande arbetet i skolan?
Vilka nyckelpersoner krokar vi arm med? (t.ex. rektor, arbetslag, lärare, speciallärare, fritidspedagoger, skolbibliotekarier)
Mycket av det läsfrämjande arbetet handlar om att synliggöra läsning och att eleverna själva måste bli sedda som läsare. På skolor där elever stöttas i sin läsutveckling och stimuleras i sitt läsintresse läggs också mycket tid på att ge eleverna möjlighet att förstå vilken betydelse läsning kan få för dem personligen och på att ge dem möjlighet att utveckla en identitet som läsare (Langer, 2001; Roe, 2014). Det är därför av stort värde att uppmärksamma elevernas egen läsning och synliggöra den i skolan. Ett sätt att göra detta är att genomföra läsvanestudier (Peurell, 2004). I en läsvanestudie kartläggs elevernas läsvanor och läsintressen. I läsvanestudien synliggörs också de olika sammanhang där elevernas läsning ingår.
Ser du inget ovan? Autentisera om
Om du är intresserad av att kopiera denna mall - kontakta therese.vallin@umea.se
Ser du inget ovan? Autentisera om
Om du är intresserad av att kopiera denna mall - kontakta therese.vallin@umea.se
Välkommen till Region Västerbotten och Mediacenters digitala Pop up-föreläsning tillsammans med Jenny Edvardsson. Hur kan man arbeta med den digitala läsningen i skolan? Denna fråga är i fokus under Jennys 45 minuter långa inspirationsföreläsning med efterföljande frågestund.
Jenny ger konkreta exempel och tips på hur lärare kan tänka och planera för att stödja elevernas digitala läsning. Exemplen är hämtade från olika undervisningsämnen och olika årskurser. Efter föreläsningen finns möjlighet att ställa frågor.
Föreläsningen är digital, länk till föreläsningen skickas i separat mejl några dagar innan.
KLoS-nätverket har tillsammans med “Riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning” bjudit in Maria Heimer som är skolbibliotekarie, lärare, författare och föreläsare.
Våra eleverna behöver stödjas i sin läsutveckling inom alla skolämnen och det är viktigt att uppmärksamma elever på olika typer av texter och hur de är framställda inom alla skolans ämnesområden och i varje klassrum. Läsintresse handlar inte endast om intresse för skönlitterär läsning, utan det handlar också om att engageras till exempel i kemibokens texter, i en tidningsartikel eller i en politisk debatt.
Från forskning och studier vet vi att många elever läser allt mindre, både i skolan och i hemmet, och att de inte alltid förstår vad de läser. Skolinspektionens granskning lyfter att de granskade grundskolorna behöver höja kvaliteten i sitt arbete med läsfrämjande insatser. Myndigheten framhäver också att det läsfrämjande arbetet är sårbart när det ofta sker på initiativ av enskilda lärare. Hur kan vi skapa en hållbar struktur för det läsfrämjande arbetet där alla lärare, pedagoger i förskoleklass och fritidshem, skolbibliotekarier och skolledning arbetar medvetet tillsammans för att motivera elever till läsning och för att stötta dem i deras läsförståelse och hur kan vi stötta våra flerspråkiga elever i att utvecklas såväl på deras förstaspråk som på svenska?
När: 22 mars
Tid: 15.00-17.00
Målgrupp: All pedagogisk personal inom grundskolan samt skolbibliotekarier
Var: Ny länk - se intranätet.
Det här var bra med eftermiddagen
Det här var mindre bra med eftermiddagen
Det här vill jag påpeka
Vilka nya tankar eller kunskaper tar du med dig från dagen
Det här vill jag ha mer av
Värdefullt att få diskutera dessa frågor med kollegor från olika skolor och kanske framför allt med de som har samma åldrar på sina elever. Om hela skolan arbetar läsfrämjande, och lärare i alla ämnen stödjer elevernas läsutveckling på ett strukturerat sätt kommer våra elever få bättre förutsättningar för att utvecklas till goda läsare och få ett större läsintresse.
Utifrån den rapport som Skolinspektionen redovisat runt "Läsfrämjande arbete i grundskolan" är en av de viktigaste iakttagelserna från de granskade skolorna att det läsfrämjande arbetet behöver genomsyra hela skolans verksamhet. De betonar att rektor har en viktig roll för att se till att alla lärare på skolan får ta del av kunskapsspridning och samverkan kring läsfrämjande arbetssätt, så att även lärare i andra ämnen än svenska ochar förutsättningar att arbeta läsfrämjande i sin undervisning.
KLoS-nätverket strävar efter att bygga styrkedjor som ger en struktur mellan forskare och lärare, och att deltagarna har mandat för sina uppdrag och därmed kan skapa möjlighet och förutsättningar för spridning av kunskap. Om man vill arbeta vidare på sin skola med läsfrämjande arbete kan det vara en god idé att först undersöka ett nuläge för att därefter fundera över var man vill. Det är även av vikt att fundera över vilka olika professioner vi kan samverka med för att främja elevernas läsintresse och bidra till en positiv läskultur på skolan.
För de lärare som önskar göra en läsvanestudie via ett googleformulär så finns det en mall att kopiera, och därefter kan man själv ta bort eller lägga till frågor. Mallen utgår från den enkät som Skolverket utformat till Lärmodulen "Stimulera läsintresse"
Den digitala föreläsningen "Läsfrämjande insatser i grundskolan – hur motiverar vi till läsning och skapar förutsättningar för läsförståelse?" med Maria Heimer kan förhoppningsvis bidra till en gemensam grund att stå på om skolan vill arbeta mer strukturerat runt läsfrämjande arbete. All pedagogisk personal samt skolbibliotekarier bjuds in den 22 mars. Mer information finns på intranätet.
Mediacenter erbjuder en digital föreläsning med Jenny Edvardsson om hur man kan arbeta med den digitala läsningen i skolan. Kanske kan det också vara intressant i sammanhanget?
På tal om digitalt... så kom ihåg att vi har Polylino och Begreppa och de erbjuder kontinuerligt digitala utbildningstillfällen. Till Polylino finns det en gedigen handledning som Barbro Westlund gjort, och även ett Läslyft som man kan arbeta med tillsammans med sina kollegor. Ta gärna del av föreläsningen och material från den 30 november då vi berättade mer om Polylino.